Bakgrund: Kronisk njursjukdom klassas som en folksjukdom och orsakar samhället stora kostnader samt lidande för de drabbade. Globalt beror nästan var tjugonde dödsfall på njursjukdom. En behandlingsform för njursjukdom är hemodialys. Kronisk njursvikt är en allvarlig sjukdom, patienterna spenderar mycket tid på sjukhus och kan behöva omfattande vård vilket ställer krav på vårdpersonal.  Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av att behandlas med hemodialys vid kronisk njursvikt. Metod: Litteraturstudien baserades på tio kvalitativa vetenskapliga studier som återfanns i databaserna PubMed och CINAHL. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av Fribergs fyrstegsmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var: Omfattande begränsningar, Hantering av en ny verklighet, Framtidsperspektiv och Omgivningens betydelse. Kategorierna och subkategorierna beskriver hur de upplever samt påverkas av hemodialys vid kronisk njursvikt. Konklusion: Patienter som genomgår hemodialysbehandling påverkas fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Det är av vikt att vårdpersonal får grundläggande kunskap om hur patienterna påverkas i det vardagliga livet för att kunna ge fullgod vård. / Background: Chronic kidney disease is a disease that has high prevalence in the population and causes large costs to the society and suffering for those affected. Globally, almost every twentieth death is caused by kidney disease. Hemodialysis is one of the treatment options. Chronic kidney disease is a serious illness, the patients spend a lot of time at hospitals and may need comprehensive care which put requirements on the healthcare professionals.  Aim: To highlight the experiences of patients with chronic kidney disease undergoing hemodialysis. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Database searches were conducted in PubMed and CINAHL. After the quality review the analysis was conducted using Friberg’s four-stage model.  Results: The analysis resulted in four categories and ten subcategories. The categories were: Extensive restrictions, Dealing with a new reality, Perspectives on the future, The importance of the social surroundings. The categories and subcategories describe the experiences and impact of the hemodialysis treatment the patients must live through. Conclusion: Patients undergoing hemodialysis are affected physically, mentally, socially and economically. It is important for healthcare professionals to understand how and to what extent hemodialysis affect the patients and their relatives to provide good care.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Hjärtsvikt är en allvarlig och progressiv sjukdom som har invalidiserande symtom vilket påverkar patientens mående och livssituation negativt. Hjärtsvikt definieras som en otillräcklig hjärtminutvolym eller förhöjda fyllnadstryck med bevarad hjärtminutvolym. Vid försämrad hjärtfunktion ökar symtom, återinläggningar och lidandet för individen och är förenat med hög mortalitet. Vanliga symtom på hjärtsvikt är dyspné, ortopné, benödem och trötthet. Andra symtom som också förekommer dock inte lika omnämnda är nedsatt aptit och viktnedgång, förvirring, depression, dålig sömn, yrsel och koncentrationssvårigheter. Målen vid hjärtsvikt är att lindra de symtom som förekommer, förbättra personens livskvalitet, förhindra progress, minska behovet av vård på sjukhus samt öka livsförlängden. Simdax®. är ett läkemedel med den aktiva substansen levosimendan som ges intravenöst under 24 timmar och stärker hjärtats pumpförmåga. Simdax® har visats ge förbättrad hemodynamik och stärker hjärtats ejektionsfraktion samt minskar mortaliteten vid akut hjärtsvikt jämfört med annan inotrop behandling. Dock skiljer rutiner och rekommendationer av användandet av denna medicin sig åt på klinikerna i Sverige och enligt Socialstyrelsen behövs mer forskningsunderlag för vidare riktlinjer.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt upplever att behandlas regelbundet med Simdax®.  Metod: Vald metod innebar en kvalitativ, induktiv ansats. Information inhämtades via semistrukturerade intervjuer. Sex intervjuer genomfördes på en klinik i södra Sverige.  Resultat: Alla forskningspersoner uttryckte en positiv effekt av att få regelbunden behandling med Simdax®. De beskrev lindring av symtom vilket gjorde att de mådde bättre både fysiskt och mentalt. Utöver symtomlindring upplevde forskningspersonerna att de inte längre hade behov av akuta återinläggningar i sjukvården till följd av försämring av sin hjärtsvikt vilket i sig var värdefullt för dem. De upplevda effekterna visade sig ha vidare positiv verkan att det ökade deras möjligheter att delta i aktiviteter som var betydelsefulla för dem. Forskningspersonerna upplevde även ett förbättrat humör som påverkade deras sociala situation positivt.  Slutsats: Regelbunden behandling med Simdax® upplevdes ge symtomlindring samt förbättring av fysisk och mental funktion. Således kunde detta vara en bra behandlingsregim för personer med hjärtsvikt i symtomlindrande syfte men även kunna minska risken för återinläggningar på grund av försämring.  Nyckelord: Simdax®, regelbunden, kronisk hjärtsvikt, upplevelse. / ABSTRACT  Background: Heart failure is a serious and progressive disease that has invalidating symptoms which adversely affects the patient's mood and life situation. Heart failure is defined as an insufficient cardiac output or elevated fill pressure with preserved cardiac output. In case of deterioration of cardiac function, symptoms, relapses and suffering to the individual increase and are associated with high mortality. Common symptoms of heart failure are dyspnea, orthopedics, oedema and fatigue. However, other symptoms that are not mentioned above are reduced appetite and weight loss, confusion, depression, poor sleep, dizziness and concentration difficulties. The goals of heart failure are to relieve the symptoms that occur, improve the quality of life, prevent progress, reduce the need for care in hospitals and prolong life. Simdax®. is a medicine with the active substance levosimendan given intravenously for 24 hours and strengthens the heart's pump capacity. Use of this has shown improved hemodynamics and strengthens the heart ejection fraction and reduces the mortality of acute heart failure compared with other inotropic treatment. However, routines and recommendations of the use of this medicine differ in the clinics in Sweden and, according to the National Board of Health, more research bases are needed for further guidelines.  Aim: The aim was to examine how patients with heart failure experience intermittent treatment with Simdax.  Method: Chosen method was qualitative, inductive approach through semi-structured interviews. Six interviews were conducted in southern part of Sweden.  Result: All interviewed expressed a positive effect of receiving regular treatment with Simdax®. They described relief of symptoms which made them feel better both physically and mentally. In addition to symptom relief, the participant felt that they no longer needed emergency reinstatement, which was valuable to them. The perceived effects also proved to have a positive effect that increased their ability to participate in activities that were important to them. They also experienced a better temper that had a positive effect om their social relations.  Conclusion: Regular treatment with Simdax® was found to provide symptom relief and improvements in physical and mental capacities. Thus, this could be a good treatment regimen for people with heart failure for symptomatic purposes but may also reduce the risk of rehospitalization due to deterioration.  Keywords: Simdax®, intermittent, chronic heart failure, experience.

Kronisk hjärtsvikt är en progressiv och allvarlig sjukdom och har symtom som påverkar personernas livskvalitet negativt. Försämring i hjärtsvikt medför en ökad mortalitet samt återinläggningar på sjukhus. De vanligaste symtomen som uppstår är bland annat dyspné, trötthet och ödem. Målet med hjärtsviktsbehandlingen är att lindra symtom, förbättra livskvalitet, förhindra progress, minska behovet av sjukhusvård, samt förlänga överlevnaden. Behandlingen av hjärtsvikt består av den icke farmakologiska behandlingen som syftar till egenvård samt den farmakologiska behandlingen. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att undervisa och stötta personen genom att hitta strategier för egenvård. När den medicinska grundbehandlingen för hjärtsvikt inte är tillräcklig kan behandling med Simdax® bli aktuell. Simdax® är ett läkemedel med den aktiva substansen levosimendan som vanligtvis ges som en infusion under 24 timmar och förbättrar hjärtats pumpförmåga. Behandling med Simdax® har visat sig minska symtom och mortalitet samt förbättrar hemodynamiken och stärker hjärtats ejektionsfraktion. Syftet var att beskriva hur personer med kronisk hjärtsvikt upplever sin livskvalitet före och efter behandling med Simdax®. Som metod valdes en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Informationen inhämtades via semistrukturerade intervjuer. Totalt åtta intervjuer genomfördes på tre olika sjukhus i mellansverige. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas i sin helhet. Texten analyserades enligt en manifest innehållsanalys, då man ser till det som direkt uttrycks i transkriberingen. Meningsenheter arbetades fram som sedan kondenserades, kodades och sorterades in i fem subkategorier, deltagarnas definition av livskvalitet, längtan efter social samvaro, begränsningar i det dagliga livet, behandlingens betydelse och fysisk aktivitet och ork. Subkategorierna resulterade i två kategorier, upplevd livskvalitet före behandling och livskvalitetens betydelse efter behandling. De flesta deltagarna upplevde en positiv effekt av att få regelbundna behandlingar med Simdax®. Deltagarna uttryckte att behandlingen med Simdax® bidrog till återinläggningarna i sjukvården minskade vilket skapade en trygghet hos dem. Alla deltagare uttryckte att lindring av symtomen bidrog till att de mådde bättre fysiskt samt att de hade ork att utföra vardagsaktiviteter samt umgås med familj och vänner. Simdax® behandling som helhet upplevdes ha god effekt och bidrog till ökad livskvalitet. Regelbundna behandlingar med Simdax® upplevdes öka livskvaliteten med minskade symtom kortare sjukhusvistelser och förbättrad ork. Behandlingen av kronisk hjärtsvikt ska i första hand förbättra personens livskvalitet, i enlighet med vårt resultat skulle Simdax® behandling kunna ges till fler personer än vad som ges idag.

Bakgrund: Kronisk njursvikt ger påverkan på både den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Den fysiska ohälsan kräver dialysbehandling för att personen ska överleva. Hemodialys är en vanlig form av dialysbehandling och är både en tids- och energikrävande process. Intermittent dialys tar flera timmar i veckan och medför ytterligare påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa.  Syfte: Att utforska hur personer över 18 år med kronisk njursvikt upplever sin fysiska, psykiska och sociala hälsa när de lever med intermittent hemodialys. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design. Elva stycken originalartiklar med kvalitativ ansats inkluderades. Databaserna som användes var Psycinfo, Cinahl och Pubmed. Huvudresultat: Under resultatanalysen framkommer sex kategorier; symtom, positiva känslor, negativa känslor och relationer som fördelades under de tre hälsoområdena; fysisk, psykisk och social hälsa. Resultatet visade att det fanns både negativa och positiva upplevelser involverade kring den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Den fysiska hälsan upplevdes påverkad både under, efter och mellan behandlingarna gällande bland annat svaghet, fatigue och försämrad sömnkvalitet. Gällande det psykiska upplevdes både positiva och negativa känslor samt känsla av förlust av bland annat självständighet och livslust. Den sociala hälsan blev också påverkad av behandlingen då relationer och det vardagliga livet förändrades drastiskt. Slutsats: Utifrån resultatet kunde slutsatsen dras att hemodialysbehandling till följd av kronisk njursvikt påverkar den fysiska, psykiska och sociala hälsan både positivt och negativt. Med kunskap om dessa erfarenheter kan sjuksköterskan optimera omvårdnaden för personer som genomgår hemodialysbehandling. / Background: Chronic kidney failure affects physical, mental and social health. Physical illness requires dialysis for survival. Hemodialysis is a common form of dialysis treatment and is both a time- and energy-consuming process. Intermittent dialysis takes several hours a week and entails additional impact on physical, psychological and social health. Aim: To explore how people over 18 years of age with chronic renal failure experience their mental, physical and social health when living with intermittent hemodialysis. Method: A literature review with descriptive design. Eleven original articles with a qualitative approach were included. The databases used were Psycinfo, Cinahl and Pubmed. Main findings: During the results analysis, six categories emerge; symptoms, positive emotions, negative emotions, relationships, family and friends, which were distributed under the three health domains; physical, mental and social health. The result showed that there were both negative and positive experiences involved in physical, mental and social health. The physical health was perceived to be affected both during, after and between the treatments regarding, among other things, weakness, fatigue and reduced sleep quality. Regarding the psychological, both positive and negative emotions were experienced, as well as a sense of loss of, among other things, independence and zest for life. Social health was also affected by the treatment as relationships and everyday life changed drastically. Conclusion: Based on the results, the conclusion could be drawn that hemodialysis treatment as a result of chronic kidney failure affects physical, mental and social health both positively and negatively. Such experiences will lead to increased knowledge for nurses and optimize the care given to people undergoing hemodialysis.

Bakgrund: Kronisk njursvikt innebär att njurens funktioner gradvis minskar och blir nedsatta över tid, vilket kräver dialysbehandling i flera omgångar. Några av symtomen som kan uppstå i samband med kronisk njursvikt är bland annat klåda. Uremisk klåda kan besväras av både fysiskt och psykiskt då det bidrar till sår, ökad trötthet, försämrad livskvalitet. Lidande och obehag som orsakade av uremisk klåda kan ytterligare leda till depression och ångest. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan bemöta och hjälpa patienter som lider av uremisk klåda att lindra symtomen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att lindra uremisk klåda vid kronisk njursvikt Metod: Litteraturöversikten med tolv vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och CINALH complete användes. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom fem teman; (1) Aromaterapi, (2) Termisk terapi, (3) Akupressur, (4) Krämer och (5) Övriga metoder. Dessa fem teman har visat vara effektiva för att lindra uremisk klåda. Slutsats: Sammanfattningsvis har aromaterapi, termisk terapi, akupressur, krämer och övriga omvårdnadsåtgärder visat sig verkande lindrande på uremisk klåda. Genom att tillämpa dessa omvårdnadsåtgärder kan det ytterligare bidra till bättre sömnkvalitet samt livskvalitet för patienterna som lider av uremisk klåda. Dessutom är omvårdnadsåtgärder kostnadseffektiva alternativ gentemot medicinska behandlingen. / Background: Chronic kidney failure means that the kidney's functions gradually decrease and become impaired over time, which requires dialysis treatment several rounds. Some of the symptoms that can occur in connection with chronic kidney failure is itching. Uremic itching can be troublesome both physically and psychologically as it contributes to ulcers, increased fatigue and reduced quality of life. Pain and discomfort caused by uremic pruritus can further lead to depression and anxiety. Therefore, it is necessary that nurses can address and help patients that are suffering from uremic pruritus to relieve the symptoms. Aim: The aim was to describe nurses care measure to treat pruritus in patients with chronic kidney failure. Method: The litterature review based on twelve scientific articles. The databases Pubmed and CINALH complete were used. The scientific articles were analyzed using Friberg´s model. Results: The results showed five themes; (1) Aromatherapy, (2) Thermal therapy, (3) Acupressure, (4) Creams and (5) Other methods. These five themes have been shown to be effective in relieving uremic pruritus. Conclusion: In conclusion, aromatherapy, thermal therapy, acupressure, creams and other methods have been shown to be working in treating uremic pruritus. By applying these nursing interventions can it further contribute to better quality of sleep and quality of life for patients that are suffering from uremic pruritus. Furthermore, are nursing interventions cost-effective alternatives to medical treatment.

Denna studies syfte var att undersöka de komplementära behandlingsmetoderna som finns att tillgå vid behandling av kronisk ländryggssmärta, deras effektivitet samt vilken roll sjuksköterskan har. Studien utfördes genom en litteratursökning. Tio vetenskapliga artiklar granskades enligt kriterier av Polit och Beck (2006) samt Willman m fl (2006). Vid analysen kunde resultaten sedan delas in i fyra huvudkategorier; psykologiska behandlingsmetoder, behandling genom fysisk aktivitet, behandling med hjälpmedel och behandling med händerna. Som teoretisk referensram användes Carnevalis omvårdnadsmodell. Sjuksköterskans roll bestod till stor del av att verka som samordnare och vara kontaktperson för patienten. / The objective of this study was to examine the complementary therapies there are to treat chronic low back pain, their efficacy and what part a nurse has to play. The study was carried out as a review. Ten articles were examined in accordance with criteria by Polit and Beck (2006) and Willman et al (2006). When analysed, the results could be parted into four main categories; psychological methods of treatment, treatment through physical activity, treatment with technical aids, and treatment by the hands. As a theoretical frame of reference, the model of balance by Carnevali was used. The nurse’s part was mainly to be a coordinator and a contact for the patient.

The aim of this study is to investigate what psyhosocial problems that occur among congestive heart failure patients and what needs for patient education related to self-care that exists within this group. The method is a literature review. The result identifies psyhosocial problems that arise in the daily life of congestive heart failure patients and how these affect their life sitation. / Syftet med denna litteraturstudie är att undesöka vilka psykosociala problem som förekommer bland patienter med kronisk hjärtsvikt, samt vilka behov av patientundervisning kring egenvård som existerar inom denna grupp. Metoden är en litteraturstudie. Resultatet identifierar psykosociala problem som uppkommer i hjärtsviktspatienters dagliga liv och hur dessa påverkar deras livssituation.

Brister i följsamheten gentemot ordinerad läkemedelsanvändning medför stora kostnader för samhället samt onödigt lidande för berörda patienter. Syftet med denna studie var att undersöka och sammanställa orsaker till och åtgärder vid bristande följsamhet. Metoden var en litteraturstudie av artiklar som undersökt följsamheten hos kroniskt sjuka patienter. Resultatet visade att patienters attityder, förväntningar och egna erfarenheter om sjukdom och läkemedelsbehandling, i kombination med bristande information och kunskap låg till grund för hur följsamheten utföll. Patientcentrerat arbetssätt (samsyn) där delaktighet och medbestämmande från patientens sida gavs central roll, ansågs vara nödvändigt för positivt följsamhetsresultat. / Inadequate compliance with medication seriously affects patients with suffering and the society with great expenses. The purpose with this project was to examine and summarize causes of and preventive measures for inadequate compliance. To gain the most information on this topic we performed a literature review over research articles examining compliance among patients with chronic diseases. The result showed that patients´ attitudes, expectations and experiences of their disease and medical treatment, in combination with inadequate information and knowledge, were fundamental for the result in medication compliance. Patient-centred concordance with participation and mutual decisionmaking was central and presumed necessary in accomplished positive results in compliance

Bakgrund  Långvarig smärta har en mångfacetterad grund och kan uttrycks på olika sätt. Den långvarigasmärtan har en stor prevalens i samhället och orsakar ofta lidande i flera dimensioner därhälso- och sjukvården arbetar för att förhindra dessa. Hälso- och sjukvården arbetar medmultimodal behandling i samarbete med patienterna för att hitta en acceptabel smärtnivå och en fungerande vardag. I samband med behandling får patienterna kontakt med vårdpersonalsom utför omvårdnad. För att utveckla omvårdnadsarbetet kan patienters upplevelser studeras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser av omvårdnadens betydelse vid långvarigsmärta. Metod Designen var en icke-systematisk litteraturöversikt. I databaserna PubMed och CINAHL, sominnehar omvårdnadsvetenskaplig litteratur, söktes originalartiklar. Artiklarna avgränsades tillpublicering mellan åren 2010–2020 och skulle vara skrivna på engelska. Efter metodisktsökande, kvalitetsgranskning och analys med en integrerad analysmetod inkluderades 17artiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultat Utifrån patienters upplevelser identifierades faktorer som beskrevs vara betydelsefulla delar iomvårdnaden. Tre kategorier skapades för att beskriva dessa faktorer: Partnerskap mellanvårdpersonal och patienter, struktur i omvårdnaden och patientens förväntningar påvårdpersonalen. Slutsats Resultatet tyder på att omvårdnad som utförs med ett uttalat holistiskt och personcentreratpartnerskap, där kunskap, kontinuitet och tillräckligt med tid finns tillgängligt, verkarupplevas som positivt och hjälpsamt av patienter med långvarig smärta. Kunskapen fråndenna litteraturöversikt kan ses som en sammanställning av information om patientersupplevelser av betydande delar i omvårdnaden som kan hjälpa sjuksköterskor i arbete mot enbättre omvårdnad och lindrandet av patienters lidande. / Background Chronic pain has a multifaceted basis and can be expressed in different ways. The chronicpain has a high prevalence in society and often causes suffering in several dimensions wherethe health service works to prevent these. The health service works with multimodal treatmentin collaboration with the patients to find an acceptable level of pain and a functioningeveryday life. In connection with treatment, patients get in touch with healthcare professionalswho perform nursing. To develop nursing, patients' experiences can be studied. Aim The purpose was to describe patients’ experiences of nursing care of importance for peoplewith chronic pain. Method The design was a non-systematic literature review. Original articles were searched indatabases with nursing science literature. The articles were limited to publication between theyears 2010-2020 and were to be written in English. After methodological search, qualityreview and analysis with an integrated analysis method, 17 articles of both qualitative andquantitative methods were included. Results Based on the patient's experiences, some factors were identified that were described asimportant parts of the care. Three categories were created to describe these factors:Partnerships between healthcare professionals and patients, the structure of care and thepatient’s expectations of healthcare professionals.  Conclusions The results indicate that nursing care provided with a pronounced holistic and person-centeredpartnership, where knowledge, continuity and sufficient time are available, seems to beperceived as positive and helpful by patients with chronic pain. The knowledge from thisliterature review can be seen as a compilation of information about patients 'experiences ofsignificant parts of nursing that can help nurses towards better nursing and the relief ofpatients' suffering.

Syftet med den här litteaturstudien var att studera personer med kronisk smärta, deras förmåga att hantera sin smärta samt vilka inre och yttre resurser som kan bidras till lindring. Vi ville också undersöka hur personens dagliga liv påverkades av att leva med kronisk smärta. Den teoretiska referensramen för den här studien var Aaron Antonovsky. Resultatet visade att acceptera sin smärta hade en stor betydelse för hur individen hanterade och upplevde sin situation. Omgivningen hade stor betydelse för en person med kronisk smärta både positiv och negativt.