Bakgrund: Astma och KOL är två vanlig kroniska sjukdomar som är kopplade till stort sjukdomslidande och lägre livskvalité. Många personer som idag lever med sjukdomarna lever isolerat från andra. Idag har vi en ständig utveckling av sociala nätverk som öppnar en ny möjlighet för egenvård. Egenvård kan göra att patienter får en bättre vardag samt att det lättare kan få ett socialt umgänge. Syfte: Syftet är sammanställa befintlig litteratur och där undersöka hur informations- och kommunikationsteknologi underlättar egenvården för patienter med astma och KOL. Metod: Litteraturstudie där artiklarna söktes i databaser för omvårdnadsvetenskap så som Web Of Science, pubmed och Cinahl. Litteraturstudien baseras på 16 vetenskapliga artiklar som både är kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna som valdes är inte äldre än 10 år gamla, skrivna på engelska och publicerade i en vetenskaplig tidning. Resultat: Resultatet som artiklarna påvisade är grundade på IKT i form av datorer, mobiltelefoner, surfplattor och web-baserad program. Artiklarna visar att egenvården kan förbättras genom ökad livskvalité, bättre kommunikation och bättre sjukdomsinsikt när man använder IKT. Slutsats: IKT är en viktig roll i våran hälso- och sjukvård idag. Det finns dock liten forskning på hur egenvården kring astma och KOL påverkas av IKT. Den forskning som finns pekar åt är att den förbättrar för patienter. Det behövs även mer forskning kring IKT som en resurs för egenvård kring ett omvårdnadsperspektiv. / Introduktion: Asthma and COPD are two common chronic diseases that are linked to major suffering and reduced quality of life. Many people who live with the disease are isolated from others. Today we have a continuous development of social networks that opens a new opportunity for self-care. Self-care can make patients get a more normal life style and that it is easier to get a social life. Aim: The aim is to compile existing literature and of wich explore how information and communications technology facilitates selfcare for patients with asthma and COPD. Methods: Literaturestudy where the articles were searched in databases of nursing such as Web of Science, PubMed and Cinahl. The literature review based on 16 scientific articles that are both qualitative and quantitative. The articles selected are not older than 10 years, written in english and published in a scientific journal. Results: The results that the articles showed are based on ICT in the form of computers, cell phones, tablets, and web-based programs. Articles show self-care can be improved through increased quality of life, better communication and a better understanding of illness when using ICT. Conclusion: ICT play an important role in our health care today. However, there is little research on how self-care while suffering from asthma and COPD is influenced by ICT. The research is pointing to the improvements for patients. It also needed more research around ICT, self-care and from a nursing perspective.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är kronisk luftrörs/lungsjukdom. World Health Organisation [WHO] informerar att KOL kommer bli den tredje största dödsorsaken globalt och 3 miljoner människor har dött på grund av KOL år 2012 i världen och samtidigt sjukdomen har ökat bland kvinnor. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelserna av att leva med KOL hos kvinnor. Metod: En litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga, kvalitativa artiklar. I de inkluderade artiklarna kunde man läsa om kvinnors upplevelser. Artiklar analyserades utifrån beskrivning av allmän textanalys. Resultat: Resultat presenterades i följande tre kategorier, upplevelser av fysiska svårigheter och begräsningar såsom förlorat styrka att göra vardagliga saker, att vara begränsad till sitt rum, begränsad aktiviteter och sömn svårigheter. Upplevelser av oro och rädsla såsom om att bli andfådd, att dö i sömnen eller att andningstekniken inte ska fungera. Upplevelser av skuldkänslor relaterad till rökning, att man sätter skulden på myndigheterna då man inte fick information om konsekvenserna. Slutsats: Patienter med sjukdomen KOL kan uppleva begränsningar i vardagen på grund av sjukdomen. Deras sociala liv kan också påverkas då de ofta blir bundna till sina hem. Det kan man påstå att det behövs vidare forskning. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a chronic bronchial/pulmonary disease. World Health Organisation (WHO) informs that COPD will become the third largest cause of death globally and 3 million people have died due to this disease in the year 2012 in world and same time this disease have increased among women. Aim: The aim of this study was to examine the experiences of women living with COPD disease. Method: A general literature review was performed based on seven scientific qualitative articles. The included articles were about women´s experiences. Analysis of the selected qualitative studies was performed by a general text analysis. Results: The result was presented in three categories. The first category was about experiences of physical difficulties and limitations that dealt loss of the strength to do daily life things, being confined to own room or house, limited activities in and outside of house and insomnia. The second category was about experiences of anxiety and fear of being short of breath, dying in sleep and breathing techniques failure. Third category dealt with experiences of Guilt related to smoking, blaming authorities that they did not given information about consequences of smoking. Conclusion: Patients with COPD may experience limitations in daily life because of the disease. Their daily life can also be affected as they are often confined to their homes. It may be argued that it is needed further research.

Bakgrund Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en kostsam folksjukdom med stora risker att utveckla följdsjukdomar. Rökning är den enskilt största orsaken till KOL och en framgångsrik tobaksavvänjning ger därför stora hälsovinster. Distriktssköterskans arbetsuppgift är att motivera och vägleda patienter till egenvård och livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa astma-KOL-sköterskans erfarenheter av att stödja patienter med KOL till tobaksavvänjning. Metod En studie med kvalitativ ansats och deskriptiv design har gjorts. Sju astma-KOL-sköterskor som arbetar med tobaksavväjning har intervjuats via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade vikten av att vara lyhörd och skapa en god relation med patienten samt att undvika ett anklagande förhållningssätt. Patientens motivation uppfattades vara den dominerande framgångsfaktorn. Motiverande samtal kunde väcka, stärka och upprätthålla motivation till rökstopp. Även socialt stöd och konsekvensinsikter uppgavs vara stora framgångsfaktorer. Patienters upplevelser av skam och skuld, psykisk ohälsa och ensamhet beskrevs vara hindrande faktorer som försvårade arbetet med tobaksavvänjning. Svårigheter att fånga upp patienter antogs höra samman med en bristande följsamhet till befintliga rutiner gällande att identifiera, registrera och remittera patienter till astma-KOL-mottagningen. Personal- och tidsbrist bidrog till upplevelser av stress och nedprioritering av astma-KOL-mottagningens arbete vilket uppgavs förhindra ett effektivt stöd till tobaksavvänjning. Slutsatsen är att astma-KOL-sköterskorna strävade efter att följa rekommenderade riktlinjer i sitt arbete. Arbetet upplevdes som komplext och var såväl stimulerande som frustrerande, samt att de önskade sig mer stöd från chefer i form av ytterligare tid för det specifika arbetet med tobaksavvänjning. / Background Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is a costly public health problem with major risks of developing complications. Smoking is the single biggest cause of COPD and a successful tobacco cessation therefore provides great health benefits. District nurse's duty is to motivate and guide patients to self-care and lifestyle changes. The purposeof this study was to elucidate the Asthma-COPD nurse’sexperience in supporting patients with COPD to tobacco cessation. MethodA study with qualitative approach and descriptive design has been made. Seven Asthma-COPD nurses who work with tobacco cessationwere interviewed through semi-structured interviews were recorded and analyzed using qualitative content analysis.The resultsshowed the importance of being responsive and create a good relationship with the patient and to avoid an accusatory approach. The patient's motivation was perceived to be the dominant factor for success. Motivational interviewing could awaken, strengthen and sustain the motivation to quit smoking. Even social support and consistency insights were reported to be major success factors. Patients experiences of shame and guilt, mental illness and loneliness was described to be impeding factors that hampered the work on tobacco cessation. Difficulty in identifying patients were adopted to correlate with poor adherence to existing procedures in force to identify, register and refer patients for asthma-COPD clinic. Human resource and time constraints contributed to the experiences of stress and de-prioritization of asthma-COPD clinic's work, which was reported to prevent effective aid to smoking cessation. The conclusionis that asthma-COPD nurses strove to follow the recommended guidelines in their work. The work was perceived as complex and was both stimulating and frustrating, and that they wanted more support from managers in the form of additional time for the specific work on tobacco cessation.

Befolkningen blir äldre och därmed ökar frekvensen av hjärtsvikt. Våra egna upplevelser är att vården för patienter i livets slutskede är ojämlik och beroende av vilken sjukdom patienten har. Tidigare studier visar också att olika yrkesgrupper ser på vården på olika sätt. För distriktssköterskans/sjuksköterskans del bör vården baseras på vårdrelationen med patienten. Det finns få studier av hur distriktssköterskan/sjuksköterskan i hemsjukvård upplever det att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt och därför vill vi undersöka detta. Syftet är att belysa hur distriktssköterskan/sjuksköterskan som arbetar i kommunal hälso- och sjukvård upplever att vårda patienter med svår kronisk hjärtsvikt. Studien är genomförd utifrån kvalitativ metod och hermeneutisk ansats. Datainsamlingen har genomförts i form av samtal med en öppen frågeställning. Resultatet visar att sjuksköterskan/distriktssköterskan upplever tillfredsställelse, frustration, beroende och osäkerhet. Distriktssköterskans/sjuksköterskans upplevelser som berättats för oss i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning. Distriktssköterskans/sjuk-sköterskans kunskap är avgörande för vården av patienten med svår kronisk hjärtsvikt. För att säkerställa det resultat denna studie kommit fram till bör en större studie göras. Resultatet kan användas som ett led i att utveckla vården för den berörda patientgruppen. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund:  Långvarig smärta är en subjektivt ihållande smärta som pågår i mer än tre månader. Smärtan återkommer i skov där lokalisation, intensitet och smärttyp kan skilja sig åt mellan episoderna. Inom långvarig smärta är ryggsmärta den vanligast förkommande och är lokaliserad till ländrygg-, skulder- eller nacksmärtor. Smärtupplevelsen behöver ses i sin helhet där individer använder sig av olika resurser och strategier för att ta sig igenom smärtepisoderna. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa individers upplevelser och hanterbarhet av att leva med långvarig ryggsmärta Metod: Artiklarna söktes fram i databaserna CINAHL Complete, PubMed och PsycINFO som resulterade i tolv kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades slutligen enligt Fribergs modell. Resultat: Resultatet består av tre huvudteman. Det första temat är Individers känslomässiga uppfattning av långvarig ryggsmärtainnehållande fyra underkategorier bestående av Uppkomst av negativa känslor, Sociala aspekter, Upplevelse av sömnsvårigheter och Rädsla. Det andra temat är Hur individer tar sig an långvarig ryggsmärtainnehållande tre underkategorier bestående av Hanteringsstrategier, Läkemedels inverkan och Acceptans. Tredje temat är Individers erfarenheter av sjukvården. Diskussion: Individer med långvarig ryggsmärta påverkas dagligen av sitt fenomen. För att kunna leva med och hantera smärtan behöver de ett gott omhändertagande från sjukvården. Den sociala omgivningen spelar en avgörande roll i hur de hanterar fenomenet. Bemöts dem inte på ett tillfredställande sätt bidrar det till rädsla för att förvärra smärtupplevelsen. / Background: Long-lasting pain is a subjectively persistent pain that lasts for more than three months. The pain recurs in relapces where localization, intensity and type of pain can differ between the episodes. In long-lasting pain is back pain the most common type and mostly localized in lumbar, shoulder or neck. The pain experience needs to be seen in its entirety, where individuals use different resources and strategies to get through the pain episodes. Aim: The purpose of this literature review was to illuminate individuals’ experiences and manageability of living with long-lasting back pain Method: The databases used to search for articles were CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO, which resulted in twelve qualitative articles. The articles were finally analyzed according to Friberg's model for analysis. Results: The result consists of three main themes. The first theme is Individuals emotional perception of long-lasting back paincontaining four sub-categories. These sub-categories are Emergence of negative emotions, Social aspects, Experience of insomnia and Fear. The second theme is How individuals approach long-lasting back paincontaining three sub-categories. These sub-categories are Management strategies, Impact of medicines and Acceptance. The third theme is Individuals experiences of health care. Discussion: Individuals with long-lasting back pain are affected daily by their phenomenon. In order to live with and manage the pain, they need a good assistance from the health care. The social environment plays a crucial role in how they handle the phenomenon. If they are not treated satisfactorily, it contributes to fear of aggravating the pain experience.

Bakgrund: Kronisk njursvikt är ett globalt växande folkhälsoproblem. Många patienter är i ett stadie i sin sjukdom som kräver hemodialysbehandling, något som är förenat med en högre dödlighet och en väsentligt lägre livskvalité. Komplementär och alternativ medicin (KAM) kan därmed vara ett aktuellt ämne att studera som ett tillägg till traditionell konventionell medicin för att lindra symtom. Erikssons vårdteori utgjorde teoretisk referensram för detta examensarbete. Syfte: Att undersöka om fysiska- och mentala symtom samt livskvalitet hos patienter som genomgår hemodialys kan påverkas av alternativa- och komplementära behandlingsalternativ. Metod: En allmän litteraturöversikt där 10 kvantitativa artiklar valt ut för att användas. För att finna relevanta artiklar som besvarade studiens syfte användes databaserna: PubMed, CINAHL, PsykINFO och Cochrane Library. En om modifiering av Olsson och Sörensens (2011) kvaliteétsmall användes för kvalitetsgranskning av de kvantitativa artiklarna. Resultatanalysmetoden som användes var utarbetad av Forsberg och Wengström (2016), analysen genomfördes för att på ett enklare sätt identifiera likheter och skillnader mellan de utvalda artiklarna.  Resultat: Användning av KAM visade varierande resultat. I studierna fanns en reducering av smärta och klåda efter att patienterna lyssnat på livesång och utfört aromaterapi. Gällande depression, ångest och livskvalité fanns ett varierande resultat beroende på vilken behandlingsmetod som användes. Två kategorier och sju underkategorier identifierades. Slutsats: Användningen av KAM kan ha positiv påverkan på den fysiska- och mentala symtomen samt livskvaliteten. Mer forskning kring ämnet krävs för att sjukvårdspersonalen ska kunna erbjuda detta som ett komplement i omvårdnaden. / Background: Chronic kidneyfailure is a growing global public health problem. Many patients are at a stage in their illness that requires hemodialysis treatment, something that is associated with a higher mortality rate and a significantly lower quality of life. Complementary and alternative medicine is a topical subject to study as a supplement to the traditional medicine to reduce symptoms. Eriksson's theory of care was the theoretical reference frame for this thesis. Aim: Investigating whether physical and mental symptoms as well as quality of life in patients undergoing hemodialysis can be influenced by alternative and complementary treatment options. Method: A literature review based on 10 quantitative articles. To find relevant articles that answered the study's purpose PubMed, CINAHL, PsykINFO and Cochrane Library were used as databases. A modification of Olsson and Sörensen's (2011) quality template was used for quality review of the quantitative articles. The results analysis method used was developed by Forsberg and Wengström (2016), the analysis was carried out in order to more easily identify similarities and differences between the selected articles. Results: The use of CAM therapy showed varying results. In the studies, there was a reduction in pain and itching after the patients listened to live singing and performed aromatherapy. Regarding depression, anxiety and quality of life, there were varying results depending on the treatment method used. Two categories and seven subcategories are identified. Conclusion: The use of CAM medicine can have positive effects on the physical and mental quality of life. More research on the subject is required before the healthcare staff will be able to offer this as a complement to the nursing care.

Patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) upplever ofta oro relaterat till dyspné. Syftet med studien var att undersöka vilka icke-farmakologiska åtgärder som kan vidtas för att lindra patienters oro relaterat till dyspné vid KOL.  En litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade att det finns ett flertal icke-farmakologiska åtgärder så som andningstekniker, fysisk träning, avledning, nutrition och kommunikation som sjuksköterskan kan undervisa och informera om för att lindra oro relaterad till dyspné. Åtgärderna bör vara individanpassade, eftersom varje patient är unik. Sjuksköterskan bör själv eller tillsammans med andra vårdinstanser försäkra sig om att patienten får den information och utbildning om sin sjukdom som krävs för att lindra patientens oro i möjligast mån. Informationen och utbildningen bör vara omfattande, för att patienten ska kunna finna de strategier och hjälpmedel som hjälper just dem vid oro. Lungrehabiliteringsprogram visade sig vara av betydelse för patienternas möjlighet att finna strategier för att lindra oro relaterad till dyspné. Ytterligare forskning men även utbildning av sjuksköterskor behövs angående specifika icke-farmakologiska åtgärder som kan lindra oro relaterad dyspné. Det behövs även forskning om vilka icke-farmakologiska åtgärder som bör ingå i ett lungrehabiliteringsprogram. / Patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) often experience anxiety related to dyspnea. The purpose of this study was to investigate the non-pharmacological interventions that can be performed to alleviate patients' anxiety related dyspnea. A literature review was conducted and scientific articles were reviewed and summarized. The results showed that there are several non-pharmacological interventions that nurses can conduct to relieve anxiety related dyspnea, such as breathing techniques, physical exercise, diversion, nutrition and communication. Every patient is unique and therefore should the nurse interventions be individualized. It is the nurse task together with other health care professionals to ensure that the patients receives and understands the information that is given. The information and education should be extensive so that the patient will be able to find the right strategies that will help them to alleviate their anxiety. Pulmonary rehabilitation programs proved to be of great importance to patients' ability to find strategies to relieve anxiety related to dyspnea. Further research and education to nurses are needed on specific non- pharmacological interventions that can relieve anxiety related dyspnea. Research is also needed on which non-pharmacological interventions that should be part of a pulmonary rehabilitation program.

Bakgrund: Folkhälsoproblemet stress har bara ökat under senare år och flertalet sjukdomar uppkommer ur stress. Det finns olika stresshanteringsmetoder, men den kinesiska medicinen som stresshantering är inte så vanligt än. Hur kan den kinesiska medicinen påverka stressen hos individen? Syfte: Vilken metod inom den traditionella kinesiska medicinen(TCM) kan hjälpa mot stressrelaterade sjukdomar? Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio utvalda artiklar som analyserades och sammanställdes till en rapport. Resultat: Akupunktur, akupressur, qigong har visat sig vara bra redskap till stresshantering. Bara positiv resultat har uppmäts och då det är ofarligt för alla att utöva, så de flesta personer kan medverka. Vidare forskning måste dock göras, för att undersöka om det är motionen som visar de positiva resultaten eller om det är de olika metoderna i sig. Slutsats: Kinesisk medicin kan rekommenderas att använda till att förebygga folkhälsoproblemet stress och för att förhindra stressrelaterade sjukdomar. / Background: The public health problem stress has only increased in recent years and several diseases are arisen from stress. There are various stress management techniques but the Chinese medicine is in the stress field not widely used yet. How can Chinese medicine affect stress in individuals? Purpose: What method within the Traditional Chinese medicine (TCM) can help against stress related diseases? Methods: A literature review was conducted with ten selected articles that was analysed and compiled into a report. Results: Acupuncture, acupressure, qigong and tai chi have proved to be good tools for stress management. Only positive results have been measured and it is safe for everyone to practice, so the most people can do it. Further research must be done to investigate if there is the exercise that shows the positive results or whether it is the different Chinese methods. Conclusion: Chinese medicine can be recommended to use in preventing the public health problem stress and to prevent stress related illnesses.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Crohns sjukdom och ulcerös kolit. De senaste åren har en ökning av de kroniska sjukdomarna skett bland annat i Sverige. Sjukdomarna går i skov och drabbar olika lager av tarmens slemhinna. För att hjälpa personerna att uppleva hälsa, trots kronisk sjukdom, bör sjuksköterskan känna till hur de upplever det att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelse av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Vid sökning i databaserna Cinahl och PubMed valdes nio artiklar ut för att användas i studien. Bearbetningen av resultatet inspirerades av innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade emotionella upplevelser såsom skuld, vanmakt, rädsla, hopp, stress och oro. Sjukdomen gav begränsningar i det dagliga livet i form av att personerna inte kunde delta i aktiviteter, kostrestriktioner, etcetera. Symtomen gav en ständig påminnelse om sjukdomen och ledde till förändrad självbild. Det fanns olika sätt att hantera sin sjukdom på och stöd upplevdes för det mesta positivt. Konklusion: Personerna påverkas av sjukdomarna även när dem är i remission. Närvaro av ett stödjande nätverk har betydelse för personernas dagliga funktion. / Background: Inflammatory bowel diseases include Crohn's disease and ulcerative colitis. In recent years, an increase of these chronic diseases occurred partly in Sweden. The diseases are relapsing, and affect different layers of the bowel mucosa. To help the persons to experience health, despite chronic illness, the nurse should be familiar with their perception of living with the disease. Purpose: The purpose of this overview was to describe the persons experiences of living with an inflammatory bowel disease. Method: When searching the databases Cinahl and PubMed, nine articles were selected for use in the study. The processing of the results was inspired by content analysis. Results: The results showed emotional experiences such as guilt, helplessness, fear, hope, stress and anxiety. The disease caused restrictions in daily life such as not being able to participate in activities, dietary restrictions, etcetera. The symptoms gave a constant reminder of the disease and led to altered self-image. There were different ways to manage their illness and support was perceived positively for the most of the time. Conclusion: The persons are affected by the diseases even when they are in remission. The presence of a support network is important for the persons daily functioning.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen. Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar. Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga. En viktig del i sjuksköterskans roll är att lindra patienternas oro och ångest genom att visa en vänlig attityd och empati. Slutsats: Det är olika från person till person hur livskvaliteten påverkas. Att umgås med anhöriga och delta sociala aktiviteter främjar livskvaliteten. Vårdpersonal behöver mer utbildning i hur man ska stötta och hjälp patienterna till att bibiehålla livskvaliteten.