Bakgrund: Antalet fall av kardiovaskulära sjukdomar, där hypertoni ingår, ökar världen över och är de mest dödliga icke smittsamma sjukdomarna. Hälften av alla som är drabbade av högt blodtryck vet inte om att de är det. Behandlingen består bland annat av egenvårdsåtgärder, vilket innefattar farmakologisk behandling och livsstilsförändringar. Det finns ett behov av att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertoni för att öka kunskap och förståelse hos sjuksköterskor. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid hypertonibehandling.Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna CINAHL och PubMed vilket genererade 13 resultatartiklar. Dataanalys av artiklarna genomfördes enligt Fribergs fem steg (2017).  Resultat: Patienter erfor både förutsättningar och begränsningar till att utföra egenvård. Det framkom att få stöd, besitta kunskap och känna motivation var förutsättningar för följsamhet till egenvård. Begränsningar bestod av otillräcklig kunskap, lågt socialt stöd, uppfattade barriärer och låg självförmåga.   Slutsats: Patienter med hypertonidiagnoser erfar hinder att utföra egenvård och behöver stöd från omgivningen eller från vården. Med hjälp av kunskap om sin sjukdom och individuella medel som exempelvis mobilapplikationer blir egenvården mer lätthanterlig. Sjuksköterskan möter dagligen patienter med hypertoni och därför är det viktigt att förstå patienters erfarenheter av behandlingen för att kunna ge en god vård. / Backround: The number of people living with cardiovascular diseases, including hypertension, is increasing worldwide and is the most deadly non communicable disease. Half of the world's population with hypertension is unaware of their condition. Treatments can consist of self-care measures which include both lifestyle changes and medical treatment. To understand and encounter hypertensive patients from a nurse’s perspective, it is important to determine patients’ experiences of self-care.Aim: To describe patients’ experiences of self-care in hypertension treatment.Method: A literature review with a qualitive design and inductive approach was conducted. The databases CINAHL and PubMed were searched to find literature and 13 articles were found. The articles were analysed using Friberg’s five steps (2017).Results: Patients experience both prerequisites and limitations when managing self-care. The results show that receiving support, possessing knowledge, and feeling motivated were prerequisites for compliance to self-care. Limitations were insufficient knowledge, low social support, perceived barriers, and low self-efficacy.  Conclusion: Patients with hypertension experience difficulties in performing self-care and need support from family or healthcare. With the help of individual means such as mobile applications, and knowledge of illness, self-care becomes more manageable. Nurses meet patients with hypertension on daily basis and it is, therefore, important to understand patients' experiences of the treatment to provide good nursing care.

Syfte: Att beskriva skolsköterskors sociala stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Bakgrund: Ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar hade behov av socialt stöd för att klara av sin skolgång på ett tillfredsställande sätt. Skolsköterskor ska arbeta förebyggande och främjande och genom hälsofrämjande omvårdnad stötta elever och vårdnadshavare vid sjukdom gentemot skolans miljö och krav. Eleverna värdesatte att skolsköterskorna lyssnade på dem aktivt och ställde motfrågor. Vidare ansåg eleverna att förtroende, uppmärksamhet, respekt, äkthet, tillgänglighet och kontinuitet var betydelsefullt i kontakten med skolsköterskorna.Design: Kvalitativ design med induktiv ansats.Metod: Individuella intervjuer utfördes med en semistrukturerad intervjuguide. Totalt nio skolsköterskor intervjuades och intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och 16 underkategorier. Studien visade att skolsköterskors sociala stöd till elever med långvariga och kroniska sjukdomar utgjordes av att finnas tillhands, vara lyhörd och stötta föräldrar i kontakten med vården. Skolsköterskorna upplevde det positivt att involvera föräldrarna i elevernas skolsituation. I interaktionen med elever och föräldrar var samtal ett betydelsefullt verktyg för skolsköterskorna. Tidsbrist bidrog till att det sociala stödet påverkades negativt och tillgängligheten för eleverna försämrades.Slutsats: Skolsköterskornas arbete var mångfacetterat, ställde krav på kompetens, flexibilitet och samarbetsförmåga. De hade en betydelsefull roll när det gällde att ge socialt stöd till ungdomar med långvariga och kroniska sjukdomar.Nyckelord: socialt stöd, skolsköterskor, elever, ungdomar, långvarig sjukdom, kronisk sjukdom, omvårdnad / Aim: To describe school nurses social support to adolescents with long-term and chronic illness. Background: Adolescents with long-term and chronic illness needed social support in order to cope with their schooling in a satisfactory manner. School health nurses work with health prevention and health promotion and should support students and their parents during illness towards the school environment and demands. Students appreciated that the school health nurses listened to them actively and asked counter-questions. Furthermore, the students felt that trust, attention, respect, genuineness, availability and continuity of contact with the school nurses were significant. Design: Qualitative design with inductive approach. Method: Individual interviews were conducted using a semi-structured interview guide. Nine nurses were interviewed and the interviews were analyzed using qualitative content analysis. Findings: The analysis resulted in six categories and 16 subcategories. The study showed that school health nurses’ social support to students with long-term and chronic illness were to be available, be responsive and to support parents in their contact with healthcare. The school health nurses experienced it positively to involve parents in students' school situation. In the interaction with students and parents the dialogue was a meaningful tool for the school health nurses. Social support was negatively affected by lack of time, and the availability for the students was deteriorated. Conclusion: School health nurses work was multifaceted, required expertise, flexibility and teamwork skills. They had a meaningful role in providing social support to adolescents with long-term and chronic illness.Keywords: social support, school health nurses, students, adolescents, long-term illness, chronic illness, nursing

Kronisk smärta är ett samhällsproblem med stor påverkan på människors liv och som innebär höga kostnader för vården. Tillståndet skapar frustration för både patienter och vårdpersonal på grund av att det saknas effektiv behandling och det är svårt att förklara smärtans uppkomst om ingen somatisk diagnos finns. Detta ledder till att patienterna blir misstrodda och nonchalerade eller sedda som fuskare som vill utnyttja välfärden. Många blir misstänkta för drogberoende och empati saknas i möten med vården. Som en konsekvens tappar patienterna tillit till vården och undviker till och med att söka vård överhuvudtaget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av bemötande inom vården hos patienter med kronisk smärta. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades efter en noggrann och strukturerad litteratursökning. Ett nytt resultat tog form som indelades i tre huvudkategorier: kronisk smärta - en otillfredsställande diagnos, att bli misstrodd samt att bli lyssnad till och bekräftad. Resultatet diskuterades sedan i relation till annan forskning. Denna studie skulle på ett enkelt sätt kunna tillgodogöras av vårdpersonal och i en förlängning kunna bidra till ökad förståelse för vilka faktorer som underlättar en god vård för patienter med kronisk smärta.

Sammanfattning Bakgrund: Patienter med långvarig smärta är i behov av en strukturerad behandling. Studier visar på otillräcklig postoperativ smärtbehandling. Syfte: Att beskriva anestesi- och intensivvårdssjuksköterskors erfarenhet av att perioperativt vårda patienter med långvarig smärta. Metod: Semistrukturerade intervjuer med 15 anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor, vilka baserades på kliniska vinjetter. Materialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I studiens resultat framkom fem kategorier att vara förberedd, att vården är komplex och kunskapskrävande, att ha ett professionellt samarbete, att känna sig otillräcklig och att bemöta patienten. Specialistsjuksköterskornas erfarenhet visade att en tydlig plan och tydliga läkemedelsordinationer gav specialistsjuksköterskorna möjlighet att förbereda sig. Detta tillsammans med en mer informerad och delaktig patient förbättrade den postoperativa smärtbehandlingen. Genom att ge extra tid till patienter med långvarig smärta minskade deras upplevelse av smärta, oro och ångest. Specialistsjuksköterskorna efterfrågade utbildning i smärtbehandling och en tydligare kontakt med smärtkliniken. Specialistsjuksköterskorna menade att det var viktigt att ha ett bra samarbete med läkarna för att optimera och påbörja smärtbehandlingen i tid. Specialistsjuksköterskorna erfor att patienter med långvarig smärta riskerade att underbehandlas. I de fall där smärtlindringen misslyckades beskrevs känslor av frustration och maktlöshet. Slutsats: Genomgående för alla specialistsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med långvarig smärta var att det krävdes en tydlig och detaljerad plan för patientens smärtbehandling vilken skulle sträcka sig perioperativt och vidare till vårdavdelning eller hemgång. Med planering och förberedelse ökade förutsättningarna för en bättre omvårdnad av patienter med långvarig smärta.           Nyckelord: anestesisjuksköterska, erfarenhet, intensivvårdssjuksköterska, kronisk smärta, långvarig smärta, postoperativ vård / Abstract Background: Patients with persistent pain is in need of a structured treatment. Studies showed insufficient postoperative pain treatment. Aim: This study aimed to describe nurse anesthetists and critical care nurses experience in caring perioperative nursing patients with long term pain. Methods: Semistructured interviews with 15 nurse anesthetists and critical care nurses, based on clinical vignettes. Data was analysed with qualitative content analysis. Findings: The study results revealed five categories being prepared, that healthcare is complex and knowledge-intensive, to have a professional collaboration, to feel inadequate and to respond to the patient. The nurse anesthetists and the critical care nurses experiences showed that a clear plan and clear pharmaceutical prescriptions gave the nurse anesthetists and the critical care nurses the opportunity to prepare. This together with a more informed and involved patient improved postoperative pain treatment. By giving extra time to patients with persistent pain, their experience of pain, worry and anxiety diminished. The nurse anesthetists and the critical care nurses asked for training in pain treatment and a better contact with the pain clinic. The nurse anesthetists and the critical care nurses argued that it was important to have a good collaboration with the doctors to optimize and start the pain treatment on time. Specialist nurses experienced that patients with long-term pain were at risk of being undertreated. In cases where pain relief failed, feelings of frustration and powerlessness were described. Conclusion: Throughout all the nurse anesthetists and the critical care nurses experiences of caring for patients with persistent pain, it was necessary to have a clear and detailed plan for the patient's pain treatment which would extend perioperative and further to the care department or home care. With planning and preparation, the conditions for a better care of patients with persistent pain increased.         Keywords: nurse anesthetists, experience, critical care nurse, persistent pain, long lasting pain, postoperative care.

<p>This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.</p>

<p>Nydebuterad svår sjukdom kan ta tid att ta till sig och patienten kan till en början känna sorg och oro. En av flera sådana sjukdomar är Reumatoid artrit (RA) där vården på senare år insett vikten av tidiga insatser för att sjukdomen ska kunna bromsas upp. Ofta får nyinsjuknade patienter, oavsett vilken sjukdomsgrupp de tillhör, mycket information på kort tid och ska därefter klara av att ta sina mediciner och sköta sin hälsa själva hemma. När mycket information ges vid ett och samma tillfälle kan det vara svårt att minnas och uppfatta allt. Syftet med studien är att beskriva hur patienterna upplever informationen i ett tidigt och akut skede när de drabbas av kronisk eller livshotande sjukdom. En litteraturstudie har gjorts av elva kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Evans (2003) modell för innehållsanalys. Tre teman och ett subtema utkristalliserades genom analysen: Tema 1: <em>Avsaknad av dialog </em>med subtema; <em>Inte förmögen att ta emot information, </em>upplevelse av opersonlig och generell information som var svår att identifiera sig med och krisreaktioner blockerade förmågan att ta in det som sades. Tema 2: <em>Vetskap ger trygghet, </em>upplevelser av att informationen gav styrka, kontroll och trygghet. Tema 3: <em>Avsaknad av stöd</em>, upplevelser av att behovet av emotionellt stöd inte tillgodosågs och informationen efterlämnade en känsla av isolering och ensamhet.</p> / <p>Diagnosis of a serious disease can be difficult to accept and patients can initially experience sadness and concern. One such disease is Rheumatoid Arthritis (RA) and recent evidence has proven the importance of early treatment in slowing down its progress. Newly diagnosed patients, despite which group they fall into, are often given a large amount of information in a short time and are expected to take medication and look after their own wellbeing at home. When lots of information is passed on at once it can be very difficult to understand and remember. The aim of this study is to describe how patients experience information in an early and acute stage when they are diagnosed with a life-threatening or chronic disease. A literature study was made of eleven qualitative articles which were explored and analysed using Evans (2003) model for content analysis. Three themes and a sub-theme crystallized through this analysis: Theme 1: <em>Missing dialog</em>, sub-theme: <em>Non-ability to absorb information</em>, experience of impersonal and generalized information which was difficult to identify with and crisis-reactions which blocked the ability to absorb the information. Theme 2: <em>Knowledge is comfort</em>, the feeling that information gave strength, control and comfort. Theme 3: <em>Lack of Support</em>, the requirement for emotional support was not fulfilled and the information left a feeling of isolation and loneliness.</p>

The overall purpose of this thesis is to illuminate meanings of living with severe chronic heart failure (CHF) in palliative advanced home care (PAHC) as disclosed through patients’, close relatives’ and nurses’ narratives. This thesis comprises four papers that illuminate the phenomenon from various perspectives and with different focus. In paper I four patients with severe CHF in PAHC were interviewed. In paper II three of their close relatives were interviewed. In paper III one man and his wife in PAHC were interviewed at 3-5 month intervals over a 4.5-years period. In paper IV 11 nurses in PAHC were interviewed. In all papers narrative interviews were conducted and the text was interpreted using a phenomenological-hermeneutic method. The result shows that meanings of living with severe CHF in PAHC is to be ‘knocking on death’s door’ yet surviving. This means never knowing what to expect of tomorrow as one suffers from a complex array of unpredictable, interwoven symptoms. The course of the illness forces sufferer to ride a symbolical ‘roller coaster’, an ongoing oscillation between ‘ups and downs’. Being offered a safety belt in the ‘roller coaster’ by the PAHC team means feelings of safety (I). Meanings of being a close relative of a person with severe CHF in PAHC is to be following the life- threatening ups and downs that the ill person goes through. It is like being a fellow passenger on the ‘roller coaster’ ride that is their loved one’s disease, with burdensome responsibility for easing the ‘downs’ and supporting the ‘ups’. This means being on primary call, always on standby to mediate security and pleasure. In the deepest downs it is also to call for the back-up call i.e. the PAHC team (II). Meanings of living the ‘ups and downs’ over time is being captive in a roller-coaster ride, side by side, with the ‘ups and downs’ caused by the illness. Living close to death is inescapable when recurrent periods of deepest ‘downs’ force one to face that one’s life together is coming to an end. The relationship between the spouses is severely tested but seems to withstand the strain and meaning is found in togetherness in life. Sharing the safety belt on the ‘roller coaster’, offered by the PAHC team, evokes feelings of security. However, the safety belt is adjusted to the man with severe CHF leaving the wife partly without comfort and at times uncertain, especially in the deepest ‘downs’ (III). Meanings of being a palliative nurse for patients with severe CHF in PAHC is being firmly rooted and guided by the values of palliative culture. Being a facilitator for the patient with CHF to live his/her everydaylife in the best way possible is difficult, challenging but overall positive. The nurses get into a tight corner when palliative culture values clash and do not correspond to nurses’ interpretation of what is good for the patient with severe CHF. There is a limit to nurses’ pliability to patients’ and close relatives’ will, as they are strongly convinced that resuscitation is not an option. Nurses have already made up their mind about that they do not perform heart- lung resuscitation (IV). The comprehensive understanding is that meanings of living with severe CHF in PAHC is being captive in a ‘roller-coaster’ life with varying periods between unpredictable improvement and deterioration of the body, for the rest of life. Living with the unpredictable, deteriorated body means to oscillate between enduring the suffering in ‘downs’ and enjoying life in ‘ups’ (I-III). Living with death so close over and over again i.e. being in a limit situation evokes feelings of uncertainty (I-IV) and confidence (I-III). Being positive dependent on PAHC facilitates a life as normal as possible in togetherness at home (I-IV). The comprehensive understanding of the four papers (I-IV) are discussed in the light of a theoretical framework from the German psychiatrist and philosopher Karl Jaspers thoughts about limit situation, the Danish philosopher K.E Lögstrup thoughts about the ethical demand, palliative theories and relevant empirical studies.

This study aims to examine how adolescents with diabetes describe and value their experience of participating in a support group and how they describe the issues of being a teenager with diabetes. This is a qualitative study and we have interviewed three young women who have been participating in a support group. The results of the interviews were analyzed through a phenomenological method and then compared to earlier research and interpreted through symbolic interactionism and Erikson's development-theory, which were our theories of choice. Our findings support earlier research when stating that support groups are important and necessary for adolescents with chronic illnesses. Our interviewees stated that they think that one of the most important benefits of support groups is to meet other people in their situation; same age and same chronic illness.

Nydebuterad svår sjukdom kan ta tid att ta till sig och patienten kan till en början känna sorg och oro. En av flera sådana sjukdomar är Reumatoid artrit (RA) där vården på senare år insett vikten av tidiga insatser för att sjukdomen ska kunna bromsas upp. Ofta får nyinsjuknade patienter, oavsett vilken sjukdomsgrupp de tillhör, mycket information på kort tid och ska därefter klara av att ta sina mediciner och sköta sin hälsa själva hemma. När mycket information ges vid ett och samma tillfälle kan det vara svårt att minnas och uppfatta allt. Syftet med studien är att beskriva hur patienterna upplever informationen i ett tidigt och akut skede när de drabbas av kronisk eller livshotande sjukdom. En litteraturstudie har gjorts av elva kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med hjälp av Evans (2003) modell för innehållsanalys. Tre teman och ett subtema utkristalliserades genom analysen: Tema 1: Avsaknad av dialog med subtema; Inte förmögen att ta emot information, upplevelse av opersonlig och generell information som var svår att identifiera sig med och krisreaktioner blockerade förmågan att ta in det som sades. Tema 2: Vetskap ger trygghet, upplevelser av att informationen gav styrka, kontroll och trygghet. Tema 3: Avsaknad av stöd, upplevelser av att behovet av emotionellt stöd inte tillgodosågs och informationen efterlämnade en känsla av isolering och ensamhet. / Diagnosis of a serious disease can be difficult to accept and patients can initially experience sadness and concern. One such disease is Rheumatoid Arthritis (RA) and recent evidence has proven the importance of early treatment in slowing down its progress. Newly diagnosed patients, despite which group they fall into, are often given a large amount of information in a short time and are expected to take medication and look after their own wellbeing at home. When lots of information is passed on at once it can be very difficult to understand and remember. The aim of this study is to describe how patients experience information in an early and acute stage when they are diagnosed with a life-threatening or chronic disease. A literature study was made of eleven qualitative articles which were explored and analysed using Evans (2003) model for content analysis. Three themes and a sub-theme crystallized through this analysis: Theme 1: Missing dialog, sub-theme: Non-ability to absorb information, experience of impersonal and generalized information which was difficult to identify with and crisis-reactions which blocked the ability to absorb the information. Theme 2: Knowledge is comfort, the feeling that information gave strength, control and comfort. Theme 3: Lack of Support, the requirement for emotional support was not fulfilled and the information left a feeling of isolation and loneliness.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur statisk muskelkontraktion och cold pressor test påverkar kroppsegna smärtreglerande system (”Exercise induced analgesia” (EIA) och ”Conditioned pain modulation” (CPM)) hos patienter med kronisk ländryggssmärta kännetecknad av lumbal myalgi (LM) jämfört med friska kontroller. Försökspersoner och metod: Tjugosex friska köns- och åldersmatchade personer och tjugosex LM-patienter deltog. De utförde standardiserad statisk muskelkontraktion med m. Erector spinae (ME) i form av rygglyft och kontraktion av m. Quadriceps femoris (MQ) i form av knäledsextension. För att bedöma CPM användes sk cold pressor test. Smärttrösklar för tryck (PPTs) mättes över m. Deltoideus (MD), m. Erector spinae (ME) samt över m. Quadriceps (MQ) i vila och under resp. efter kontraktionen/cold pressor test. Under kontraktion mättes PPTs över den arbetande muskeln respektive över de två vilande musklerna. Dessutom undersöktes PPTs och känsligheten för övertrösklig trycksmärta (P7) i vila på 8 olika punkter på kroppen. Resultat: Kvinnliga LM-patienter hade ökad känslighet för trycksmärta (PPT) och övertrösklig trycksmärta (P7) jämfört med köns- och åldermatchade friska kontroller, medan manliga LM-patienter paradoxalt nog hade minskad känslighet för övertrösklig trycksmärta. Beträffande EIA fann vi att LM-patienter och kontroller kunde aktivera lokal EIA under kontraktion med ME. Vi fann dessutom en minskad förmåga hos LM-patienter att rekrytera generaliserad EIA under kontraktion med MQ. Slutligen hade LM-patienterna en normal funktion av CPM. Slutsats: LM-patienter kunde aktivera lokal EIA under kontraktion av ME, men hade mindre effektiv generaliserad EIA jämfört med kontrollerna, trots normal funktion av CPM. Våra resultat tyder på att muskelarbete med smärtande ryggmuskler skulle kunna användas för att minska smärtkänslighet i det drabbade området.