Bakgrunden till studien bygger på ett samarbete mellan sjukgymnastprogrammet på Mälardalens högskola och ett sjukhus i Sörmlands läns landsting. Syftet var att utvärdera om behandling bestående av fyra veckors KOL-skola haft effekt på patienternas hälsa, välbefinnande och fysiska kapacitet. KOL-skolan bestod utav fyra tillfällen under vilka olika vårdprofessioner gav patienterna information om bl.a. symptompåverkan, känslomässiga upplevelser och vikten av fysisk aktivitet. Det var tio patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) i stadium två till fyra som deltog i interventionen. Utvärderingsinstrument som användes var The St George’s Respiratory Questionnaire och sex minuters gångtest. Resultaten visade att ingen signifikant skillnad i enkäten eller sex minuters gångtest förelåg efter intervention för gruppen. Tidigare forskning har visat att de psykosociala faktorerna har en stor inverkan på patienter med KOL och deras välbefinnande. Författarna anser därför att framtida forskning och verksamhetsutveckling bör utforma behandlingsstrategier för patienter med KOL utifrån den biopsykosociala modellen. / The background of this study is based on a cooperation between the physiotherapy program at Mälardalen University and a hospital in the county of Södermanland. The aim of the study was to evaluate whether a four week treatment of COPD-school have had an impact on patient health, well being and physical capacity. The COPD-school consisted of four occasions in which different health care professionals gave patients information on subjects including; symptom impact, emotional experiences and the importance of physical activity. There were ten patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in stage two to four who participated in the intervention. The instruments for evaluation that were used were The St. George's Respiratory Questionnaire and six minute walk test. The results showed no significant difference in the survey or six minute walk test for the group after the intervention. Previous research has shown that psychosocial factors have a profound effect on patients with COPD and their wellbeing. The authors therefore believe that future research should focus on designing treatment for patients with COPD based on the biopsychosocial model.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en världsomfattande sjukdom. År 2012 dog mer än tre miljoner människor världen över till följd av sjukdomen. Av de dödsfall som sker till följd av sjukdomen, sker 90 % i låg- och medelinkomstländer. Den huvudsakliga orsaken till att sjukdomen utvecklas är rökning. Sjukdomen kan leda till b.la. depression, utmattning, ångest och smärta. Sjuksköterskans arbete innefattar att tillgodose basala och specifika omvårdnadsbehov. KASAM (känslan av sammanhang) består av tre dimensioner begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Alla dessa bidrar till en känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). Metod: Litteraturöversikten genomfördes med hjälp av 11 kvalitativa artiklar. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Fem teman framkom, Upplevd andfåddhet, Upplevd påverkan av aktivitetsförmågan, Upplevd ensamhet och social isolering, Upplevd meningslöshet och suicidala tankar och Upplevd kontroll. KOL är en svår sjukdom som involverar många olika negativa känslor. Rädsla, panik, ångest och depression var förekommande. Slutsatser: KOL är en sjukdom som innefattar många negativa känslor och medför problem som påverkar hela livet i stor utsträckning. De som är drabbade av KOL kunde ha en låg känsla av sammanhang. Dessa fynd ger sjuksköterskan en viktig insikt i de upplevelser vårdtagarna upplever i sin sjukdom. / Background: COPD is a worldwide disease. Year 2012 more than three million people died as a result of the disease worldwide. Of the deaths that occur as a result of the disease, 90 % occur in low- and middle-wealth countries. The main cause of the illness is smoking. The disease can lead to for instance depression, fatigue, anxiety and pain. The nurse profession involves satisfying basic and specific nursing needs. SOC (sense of coherence) is comprised of three dimensions of comprehensibility, manageability and meaningfulness. All these contribute to a sense of coherence. Aim: To describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease (COPD) Method: Literature review was conducted using 11 qualitative articles. The articles were analysed with Friberg´s five-stage model. Results: Five themes emerged, Perceived breathlessness, Perceived loneliness and social isolation, Perceived meaninglessness and suicidal thoughts and Perceived control. These themes indicate that COPD is a difficult disease involving many different negative emotions. Fear, panic, anxiety and depression were frequent. Conclusion: COPD is a disease involving many negative feelings and poses problems that effects the entire life extensively. Those who are afflicted with COPD could have a low sense of coherence. These findings give nurses an important insight into the experiences patients have in their illness.

Bakgrund: Patienter med kronisk obstruktiv sjukdom (KOL) som behandlas med Non-invasiv ventilation (NIV) har risk för trycksår och malnutrition. Observation och övervakning av patienterna är viktigt för att kunna följa behandlingsförloppet och tidigt upptäcka en eventuell försämring samt förebygga komplikationer. Dokumentation av given omvårdnad måste kunna följas för att utvärdera och säkerställa kraven på en god och säker vård. Syfte: Syftet med studien var att granska omvårdnadsdokumentationen för patienter med KOL som behandlats med NIV på en medicinsk akutvårdsavdelning. Metod: Studien genomfördes som en retrospektiv systematisk journalgranskning i 75 journaler med en granskningsmall. Resultat: Omvårdnadsprocessens steg fanns inte dokumenterad i sin fullständighet för trycksår eller nutrition i någon journal. Dokumentationen av omvårdnadsprocessen för trycksår var oberoende av antal vårddygn, kön och ålder men beroende av antal dygn med NIV.  För nutrition var dokumentationen av omvårdnadsprocessen beroende av antal NIV- och vårddygn men oberoende av kön och ålder. Dokumentationen för omvårdnad och behandling med NIV var utspridd i journalen under olika rubriker. Slutsats: Studiens resultat visade att det fanns brister i omvårdnadsdokumentationen.

No description available.

Bakgrund Inom dialyssjukvården möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gånger varje vecka, kanske under flera år. Detta medför många möten där relationer uppstår. Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av långvariga vårdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som kräver hemodialysbehandling. Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat Tillfredsställelsen av långa vårdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan både professionellt och som person. Möten med patienter under lång tid ger många positiva känslor och det är roligt att få följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i långa vårdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lång tid, ibland över flera år kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa på ett bra sätt. Strategier att hantera gränser i professionen, att ha verktyg för att hantera gränssättningen mellan det professionella och patienten. Exempel är reflektion och handledning med kollegor för att detta kan underlätta att inte bli för privat i relationen med patienten och känna sig professionell. Kollegornas betydelse i arbetet är en viktig del med erfarenhetsutbyte och stöd för att hantera relationer och situationer som kan uppstå. Avslutande kommentar Det är berikande och positivt att arbeta med patienter i långa vårdrelationer. De komplexa situationer som uppstår kan påverka dialyssjuksköterskorna och det ses som värdefullt att ha tillgång till forum där frågor om vården av patienterna kan diskuteras och att riktlinjer sammansatta av arbetsgruppen är en trygghet att luta sig mot. / Background In the dialysis nurses and patients meet regularly every week, sometimes over several years. This makes it possible for relations to occur. Aim Describing dialysis nurses perceptions and experiences of long-term care relations with persons with chronic renal disease who requires hemodialysis. Method Twelve dialysis nurses at hospitals in the middle of Sweden were interviewed. Qualitative content analysis was performed. Results The satisfaction with long-term care relations with patients in hemodialysis enrich the dialysis nurse both professional and as a person. The encounter with patients during a long time gives many positive emotions and it is joyful to be able to follow the patient development. The experience of the Complexity in long term relations, to meet and be rubbed against the same patients over time, sometimes several years could be a challenge experience in the profession to deal with in a good way. Strategies to manage the boundaries of the profession are to have tools to handle the boundaries between the professional role and the patient. Examples of tools are reflection and coaching session with colleagues since this can make it easier to avoid to be too private in the relation and to feel professional. Colleagues' role in the work is an important part with exchange of experiences and support to deal with the relations and the situations that may occur, in these relations. Concluding comment It is enriching and positive to work with patients in long-term relations. The complex situations that occur can affect the dialysis nurses and it seems important to have access to forum where questions can be discussed and to have guidelines that is put together by the workgroup to rely on.

Hensikt: Å kartlegge hvilken kunnskap norske pasienter med ankyloserende spondylitt har om sykdommen og i hvilken grad deres tiltro til egen mestringsevne påvirker deres helserelaterte livskvalitet.Metode: Tverrsnittstudie i form av en spørreundersøkelse for å kartlegge og beskrive deltagernes kunnskap om sykdommen og hvordan denne kunnskapen påvirker deres livssituasjon. Studien ble gjennomført på 150 pasienter i forbindelse med deres deltagelse på en behandlingsreise til utlandet.Resultat: Pasientene var mest fornøyde med den informasjonen de fikk fra spesialist i revmatologi og fysioterapeut. De anga også medpasienter som en viktig kilde til informasjon. Deltagelse i mestringskurs og informasjon fra sykepleier var de informasjonskildene færrest respondenter var fornøyde med. Respondentene hadde mest kunnskap om sykdommens symptomer og trening, mens kunnskap om medikamenter og hjelpemidler/tiltak for tilrettelegging hjemme og på arbeidsplassen var de temaer de hadde minst kunnskap om. De som var mest fornøyde med den kunnskapen de hadde om sykdommen, hadde en signifikant bedre tiltro til at de kunne påvirke sine smerter og sykdomssymptomer.Konklusjon: Kunnskap om sykdommen bidrar positivt til å påvirke pasientenes helserelaterte livskvalitet. Læring gjennom utveksling av kunnskap og erfaringer med andre i samme situasjon, synes å være en riktig og positiv måte å tilrettelegge pasientundervisningen på. Målgruppen bør imidlertid kartlegges, slik at undervisningen kan tilpasses deltagernes utdannelsesnivå. Likeledes bør helsepersonellets roller og funksjoner avklares og tydelig defineres. / Aims: This study sought to explore the knowledge Norwegian patients with ankylosing spondylitishave about the disease and to what extent belief in their own capacity to master the disease affectshealth-related quality of life.Methods: We used questionnaires to explore and describe participants’ knowledge about ankylosingspondylitis. The questionnaires also assessed how this knowledge affected participants’ lifesituations. The study included 150 patients who participated in a rehabilitation programme abroad.Results: The patients were most satisfied with information provided by rheumatologists andphysiotherapists. They also considered fellow patients as an important source of information. Lesssatisfactory was information provided by nurses and courses in disease mastery. Respondents werevery knowledgeable about disease symptoms and physical exercise. However, they described theirknowledge about medication and appliances designed for use at home or in the workplace as limited.The patients who were most satisfied with their knowledge about the disease had a significantlybetter belief in their ability to cope with pain and disease-related symptoms.Conclusions: Knowledge about their disease contributed positively to patients’ health-related qualityof life. Sharing knowledge and personal experience with others who are in similar situationsenhances learning and appears to be a useful and positive way of providing patient education.However, adapting training to the educational background of participants will require carefulassessment of the target group. Similarly, the roles and domains of health care professionals requireclear definitio / <p>ISBN 978-91-85721-82-5</p>

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och jämföra skattning av känslan av sammanhang och tilltro till sin egen förmåga hos patienter med stroke respektive kronisk njursvikt. Metod: Frågeformulären GSE och SOC användes för att mäta tilltro till sin egen förmåga samt känsla av sammanhang hos patienter med stroke (n=63) och patienter med kronisk njursvikt (n=54). Deltagarna valdes ut från diagnosregistret ICD 10 från ett landsting i Mellansverige. Resultat: Båda patientgrupperna skattade högst på delskalan SOC-begriplighet och lägst på delskalan SOC-meningsfullhet. Det fanns signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med stroke gällande skattning av delskalan begriplighet. Det fanns dock inga signifikanta skillnader mellan yngre och äldre patienter med kronisk njursvikt. Båda patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga ungefär lika högt. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att äldre strokepatienter upplever sig ha större begriplighet än yngre patientervilket kan bero på livserfarenhet vilket stämmer överens med tidigare studier. Det fanns inga skillnader mellan hur patientgrupperna skattade tilltron till sin egen förmåga, så skattningen verkar bero på det kroniska sjukdomstillståndet snarare än den specifika sjukdomen. Det beskrivs även i tidigare forskning. Kunskap om hur patienter med kroniska sjukdomar använder sig av copingresurser kan leda till att sjuksköterskor blir bättre på att använda sig av patienternas inre och yttre resurser för att utveckla kvaliteten på omvårdnad. Nyckelord: Kronisk njursvikt, stroke, känsla av sammanhang, tilltro till sin egen förmåga, GSE, SOC / Aim: The aim of the study was to describe and compare the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke and chronic kidney disease. Methods: The questionnaires GSE and SOC was used to measure the sense of coherence and self-efficacy of patients with stroke (n=63) and patients with chronic kidney disease (n=54). The study groups were chosen from the international classification of disease (ICD-10) from a county in Central Sweden. Results: Both of the study groups rated highest on the comprehensibility sub-scale and lowest on the meaningfulness sub-scale. There were significant differences between younger and older patients with stroke regarding the comprehensibility sub-scale. There were no significant differences between younger and older patients with chronic kidney disease. Both of the studygroups estimated self-efficacy comparable the same. Conclusion: The result of this study shows that elderly stroke patients perceive to have greater intelligibility than younger patients, which may be caused by life experience which is consistent with previous studies. There were no differences in how patient groups estimated confidence in their own ability, so how they estimate appears to be due to chronic illness rather than a specific disease.It is also described in previous research. Knowledge of how patients with chronic diseases are using copingresources can lead to getting better at making use of patients ' internal and external resources to develop the quality of nursing care. Keywords: Chronic kidney disease, stroke, sense of coherence, self-efficacy, GSE, SOC / LVO-projekt

Kronisk smärta är ett utbrett problem och konventionell farmakologisk smärtbehandling upplevs otillräcklig av många patienter. Medicinsk cannabis (MC) diskuteras idag som ett smärtlindringsalternativ, men mer forskning rekommenderas inom området för att fastställa riskerna förenade med kort- och långtidsbehandling. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av MC som smärtlindrande behandling vid kronisk smärta. En induktiv ansats valdes, varav tre artiklar med kvalitativ ansats, sju artiklar med kvantitativ ansats samt en mixad-metod artikel, inkluderades i resultatet. En analys av materialet genomfördes och teman med tillhörande subteman utformades. I resultatet redovisas olika aspekter, som påverkar upplevelsen av behandling med MC. Stigmatisering kring MC upplevdes förekomma från både omgivning och hälso- och sjukvårdspersonal. Reducerad smärtpåverkan, upplevd ökad livskvalitet och reducering av andra läkemedel var andra aspekter som redovisades, men även oönskade effekter av läkemedlet visade sig förekomma. Litteraturstudien visar att sjuksköterskor bör erhålla kunskap om läkemedlet, samt upplevelsen av det, för att kunna bemöta och informera patienter som efterfrågar denna behandling mot kronisk smärta. Sjuksköterskor behöver samtidigt vara medvetna om risker förenade med läkemedlet och arbeta proaktivt för att undvika att det hanteras fel och missbrukas. / Chronic pain is a widespread issue and conventional analgesic treatment is insufficient for many patients. Medical cannabis (MC) is discussed today as a pain management alternative but more research is recommended in the field to determine the risks associated with short-term and long-term treatment. The aim of this literature-based study was to explore patient´s experiences of MC as an analgesic treatment in chronic pain. An inductive approach was chosen, of which three articles with a qualitative approach, seven articles with a quantitative approach and a mixed-method article were included in the result. An analysis of the content was conducted and themes with associated subthemes were designed. The result presents different aspects that affect the experience of MC as a treatment. Stigmatization related to MC was found to occur from both the surrounding sphere and healthcare staff. Reduced pain-intensity, increased quality of life and reduction of other drugs were reported. The literature study shows that nurses should acquire knowledge about the drug as well as the experience of it, in order to respond to and inform patients who request this treatment for chronic pain. Nurses also need to be aware of the potential risks of the drug with, for example, adverse effects and risk of further abuse, and work proactively to avoid this.

Bakgrund: Antal personer som lider av Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökar både i Sverige och i världen. KOL beskrivs som en kronisk, progressiv sjukdom som orsakar en betydande känsla av ohälsa och leder till lidande. Luftflödeshinder med andnöd till följd är de vanligaste besvären, vilka är individuella och varierar från dag till dag. Sjukdomens besvär varierar i svårighetsgrad mellan olika individer men även förutsättningarna att hantera dem. Därmed finns det i vårdandet ett stort krav på kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa olika strategier som personer med KOL använder i hemmiljön för att hantera det dagliga livet. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Strategier som används i hemmiljön av personer med KOL belystes i fyra kategorier: Kunskap och känsla av kontroll, anpassning av aktivitetsnivå, stöd och livsstilsförändringar. Slutsats: Vanliga strategier hos personer med KOL för att hantera det dagliga livet var att anpassa sin aktivitetsnivå till sin fysiska kapacitet, fördjupa sin kunskap om sjukdomen samt att se personer i sin omgivning som emotionellt och praktiskt stöd. Livsstilsförändringar kan medföra ökat välbefinnande. Forskning i framtiden behöver fokusera på hur patienters egenvårdsförmåga och autonomi kan stärkas. / Background: The number of people suffering from chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is increasing both in Sweden and in the world. COPD is described as a chronic, progressive disease that causes a significant sense of illness and leads to suffering. Restricted airflow with shortness of breath are the most common problems, which are individual and vary from day to day. The disease severity and ways to cope, varies between individuals. The demand is high regarding the competence among nurses in the nursing care. Aim: The aim was to highlight different strategies that people with COPD use at home to manage their day-to-day life. Method: General literature overview with qualitative design. Results: Strategies used in the home environment of people with COPD were presented in four categories: Knowledge and sense of control, adaptation of activity level, support and lifestyle changes. Conclusion: Common strategies for people with COPD to manage daily life were to adjust their activity level to their physical capacity, to expand their knowledge of the disease and to see people in their environment as emotional and practical support. Lifestyle changes can lead to increased well-being. Future research needs to focus on how patients' self-efficacy and autonomy can be strengthened.

Introduktion: Ländryggssmärta är väldigt vanligt och uppskattningsvis kommer ca 60–65 procent av befolkningen i Norden att uppleva ländryggsbesvär under en 12-månaders period. Det finns ett ökat intresse av att använda mindfulness-metoder som exempel Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) för att behandla olika typer av smärta. Forskningen och rekommendationer för mindfulness som behandling vid långvarig ländryggssmärta spretar och det finns enligt socialstyrelsen ett behov av uppdatering av evidensen inom området gällande diagnostik, behandling, rehabilitering och prevention för kroniska ospecifika smärtor. Syfte: Var att beskriva om Mindfulness-Based Stress Reduction är en effektiv metod för att minska smärtintensiteten hos vuxna (18&gt; år) personer med kronisk ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i PubMed för att få fram relevanta artiklar och en kvalitetsbedömning utfördes på inkluderade artiklar. En metaanalys genomfördes för att få en överblick på den genomsnittliga effektstorleken mellan grupperna. Resultat: Totalt sex randomiserade kontrollerade studier (Randomized controlled trial, RCT) inkluderades i litteraturstudien med totalt 902 patienter (män och kvinnor med någon form av kronisk ländryggssmärta (KLRS)) där interventiongruppen var MBRS och kontrollgruppen var usual care (UC, vanlig medicinsk vård) eller ett hälsoutbildningsprogram. Utfallsvariabeln som mättes var smärtintensiteten och metaanalysen uppskattade effektstorlek (SMD, standardiserad medelskillnad) till -0,611och med en heterogenitet på I^2= 92,5%. Diskussion: Ett MBSR- program under åtta veckor visade tendenser på att kunna ge reducerad smärtintensitet hos patienter med KLRS med en medelhög effektstorlek till fördel för MBSR. Den betydande heterogeniteten som observerades minskar relevansen i fynden. Slutsats: Det finns begränsade bevis för om MBSR kan minska smärtintensitet hos patienter med KLRS och standardiserad forskning krävs för att tydligare kunna utvärdera effekterna av en MBSR intervention hos patienter med KLRS. / Introduction: Lower back pain is very common; approximately 60-65 percent of the population in the Nordic region will experience lower back pain during a twelve-month period. There is an increased interest in using mindfulness methods such as Mindfulness-Based Stress Reduction (MBSR) to treat different types of pain. The research and recommendations for mindfulness as treatment for chronic lower back pain is varying and there is a need for update of evidence in the field of diagnostics, treatment, rehabilitation and prevention for non-specific chronic pains. Purpose: To describe if MBSR is an effective way to reduce pain intensity in adults (18&gt; years) with chronic lower back pain. Method: A literature review was conducted in PubMed to obtain relevant articles and a quality assessment was conducted on included articles. A meta-analysis was performed to get an overview of the average effect size between the groups. Results: A total of six randomized controlled trials (RCT) were included in the literature study with a total of 902 patients (men and women with some type of chronic lower back pain (CLBP)). In the studies the intervention group was MBRS and the control group was common care (UC, normal medical care) or a health education program. The outcome variable measured was the pain intensity and the meta-analysis estimated an effect size (SMD, standardized mean difference) of -0.611 with a heterogeneity of I ^ 2 = 92.5%. Discussion: An MBSR program preformed during eight weeks showed tendencies of being able to provide reduced pain intensity in patients with CLBP with an average effect size for the benefit of MBSR. The significant heterogeneity which was observed reduces the relevance of the find. Conclusions: There is limited evidence of whether MBSR can reduce pain intensity in patients with CLBP. Standardized research is required to determine more clearly the effects of an MBSR intervention in patients with CLBP.