I Sverige lever 44 procent av befolkningen med en kronisk sjukdom. En kronisk sjukdom definieras som ett långt sjukdomstillstånd eller livslång sjukdom, exempelvis typ 1-diabetes. Till varje person som lever med typ 1-diabetes finns anhöriga som blir delaktiga i sjukdomen. För anhöriga kan det väcka känslor som rädsla, ilska samt hjälplöshet. Trots detta är anhöriga åsidosatta av vården och lämnade med ett behov av stöd, information samt kontakt. Följaktligen väcktes en nyfikenhet hos författarna kring hur sjuksköterskan kan stödja anhöriga vilket gav upphov till studiens syfte. Studiens syfte är att belysa anhörigas behov av stöd utifrån deras upplevelse av att leva med en person med typ 1-diabetes. Studien är en litteraturöversikt där författarna har studerat tio vetenskapliga artiklar vilka svarade mot studiens syfte. Vidare analyserades artiklarna enligt Fribergs analysprocess, varav nio artiklar var kvalitativa samt en var kvantitativ. Analysen av artiklarna formade ett tema; En tillvaro präglad av förändring och att vara i ständig beredskap. Vidare påvisas detta tema med fem inkluderande subteman som innefattar behov av stöd i att bearbeta känslor, behov av strategier för att hantera vardagen, behov av kunskap, behov av strategier för att hantera oro samt behov av stöd vid olika skeenden samt tidpunkter i livet. I diskussionen sker en fördjupning av resultatet med stöd från ny forskning. Slutligen sammanfattas studien med kliniska implikationer samt förslag på fortsatt forskning. / In Sweden, 44 percent of the population lives with a chronic illness. A chronic illness is defined as a long-term illness or lifelong illness, for example type 1-diabetes. For every person living with type 1-diabetes, there are relatives who become involved in the disease. For relatives, it can arouse emotions such as fear, anger and helplessness. Despite this, relatives are ignored by the care and left with a need for support, information and contact. According to this curiosity was aroused with the authors about how the nurse can support relatives, which gave rise to the purpose of the study. The purpose of the study is to shed light on relatives' need for support based on their experience of living with a person with type 1 diabetes. The study is a literature review where the authors have studied ten scientific articles that answered the purpose of the study. Furthermore, the articles were analyzed according to Friberg's analysis process, of which nine articles were qualitative and one was quantitative. The analysis of the articles formed a theme; A life marked by change and being on constant alert. Furthermore, this theme is demonstrated with five sub-themes that include the need for support in processing emotions, the need for strategies for dealing with everyday life, the need for knowledge, the need for strategies for dealing with anxiety and the need for support at different events and times in life. In the discussion, there is an in-depth look of the results with support from new research that is being highlighted. Finally, the study is summarized with clinical implications and suggestions for further research.

Chronic kidney disease is a progressive kidney disease that affects approximately one tenth of the world population. In almost all cases of progressive, end-stage kidney disease, fibrosis is seen. Renal fibrosis is a condition of the kidneys in which collagens and other proteins accumulate in the extracellular matrix of the kidneys. The aim of the project was to explore the use of Fast Green to visualize collagen in renal tissue using light-sheet microscopy. A healthy sample and a diseased sample of renal tissue was imaged in aqueous and anhydrous conditions and a comparison of the difference in staining pattern between the conditions was performed. There was a clear difference in staining pattern between the two conditions, where the samples prepared in anhydrous conditions showed a higher staining specificity to collagen as described previously for other types of tissue. An evaluation of the differences in collagen expression between the healthy and the diseased sample was performed as well. There was a visible difference between them where a higher expression of collagen was observed in numerous tubuli, indicative of pathological scarring. / Kronisk njursjukdom är en progressiv njursjukdom som påverkar approximativt en tiondel av världens befolkning. I alla progressiva njursjukdomar ses så kallad njurfibros. Njurfibros är ett tillstånd då kollagen och andra proteiner ansamlas i njurarnas extracellulära matris. Målet med projektet var att utforska användningen av Fast Green för att visualisera kollagen i njurvävnad med ”Light sheet”-mikroskopi. Vävnadsproverfrån frisk vävnad och sjuk vävnad avbildades i vattenhaltiga och vattenfria förhållanden och en jämförelse av inmärkningen mellan förhållandena utfördes. Det var en tydlig skillnad i inmärkningen mellan de två förhållandena, där det i de vattenfria proven observerades att Fast Green märkte in kollagen med högre specificitet. En jämförelse av skillnaderna i kollagenuttryck mellan det friska och det sjuka provet utfördes. Det var tydliga skillnader mellan proven, där ett stort antalkollagen-påverkade tubuli kunde observeras i det sjuka provet.

Health questionnaires are widely used. A low response rate can lead to biased results and affect the validity of the study. This thesis investigates what can be done to increase the response rate and expedite the return of health questionnaires. The main aim of the study is to provide suggestions on how to improve the response rate to the National Pain Registry’s questionnaire at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic, although the result is significant in other contexts where questionnaires are used and a high response rate desired. Material has been collected through literature search, observations, interviews with patients at Danderyd Specialized Pain Rehab Clinic and interviews with clinics that have a high response rate according to the National Pain Registry’s reports. Several factors affecting response rate was found in the literature studies and interviews. Providing a digitalized alternative, clearly explaining the aim of the study and why completing the questionnaire is important and making the participants feel like stakeholders in the study are examples of areas where improvements can be made. According to the patient interviews about the National Pain Registries first and second questionnaire some problems to fill in the questionnaires were due to difficulties in estimating the pain because of shifting pain intensity, unclear phrasing of the questions or answer and a feeling of lack of someone to ask. Reasons for not returning the one-year follow-up questionnaire were that the questionnaire never was received, it got cluttered and therefore never mailed back or that it was not seen as important nor beneficial to the patient. Suggestions made to increase response rate and expedite the return of the questionnaires based on the findings include increased information about the questionnaires and the National Pain Registry, notifications and reminders to help patients remember and tracking the mailed questionnaire to make sure it reaches the patient. Changing the front-page layout could make it more interesting to look at. To clarify questions, the option to complete all questionnaires at the clinic could be given and a computer alternative. The option to hand back the questionnaire either by mail, digitally or at the visit along with a scheduled one-year follow-up meeting could both increase response rate and expedite the return. / Hälsoenkäter används omfattande. En låg svarsfrekvens kan leda till missvisande resultat och påverka giltigheten av studien. Det här examensarbetet undersöker vad som kan göras för att öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av hälsoenkäter. Det huvudsakliga målet med studien är att ge förslag som kan öka svarsfrekvensen till det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings frågeformulär vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning, även om resultatet är betydelsefullt även i andra sammanhang där frågeformulär används och en hög svarsfrekvens önskas. Material har samlats in genom litteraturstudier, observationer, intervjuer med patienter vid Danderyds Högspecialiserade Smärtmottagning och intervjuer med kliniker som har en hög svarsfrekvens enligt det Nationella Registret över Smärtrehabiliterings rapporter. Flertalet faktorer som påverkar svarsfrekvens enligt litteraturstudier och intervjuerna hittades. Tillhandahålla ett digitalt alternativ, klargöra och förklara målet med studien och varför formuläret är viktigt att fylla i och att få deltagarna att känna sig som intressenter i studien är exempel på områden där förbättringar kan ske. Enligt patientintervjuerna angående nationella smärtrehabiliteringens första och andra frågeformuläret beror en del av problemen att fylla i formuläret på att smärtan skiftar i intensitet, oklara formuleringar av frågor och svar och en känsla av brist på någon att fråga. Skäl till att ett-årsuppföljningsformuläret inte återlämnades var att det aldrig mottogs, att det blev plottrigt och därför aldrig skickades tillbaka eller att det inte sågs som varken viktigt eller fördelaktigt att fylla i av patienten. Förslag på hur svarsfrekvensen kan ökas och återlämning påskyndas av frågeformulären baserat på upptäckterna inkluderar ökad information om frågeformulären och det Nationella Registret över Smärtrehabilitering, notifieringar och påminnelser för att hjälpa patienterna att komma ihåg och spårning av brevet med formuläret för att se till att det når patienten. Ändring av framsidans utseende skulle kunna göra det intressantare att titta på. För att klargöra frågor skulle en valmöjlighet att fylla i alla formulären på kliniken kunna ges samt ett datoralternativ. En valmöjlighet att ge tillbaka formuläret antingen via brev, digitalt eller för hand tillsammans med ett schemalagt ett-årsuppföljningsmöte kan både öka svarsfrekvensen och påskynda återlämningen av formuläret.

Chronic diseases account for about 80\% of the total health care costs in Sweden, where the current health care system is designed according to the characteristics of acute diseases. Chronic care management is characterized by a long-term perspective and inclusion of multiple health care practitioners during the care process. New and more advanced digital health care solutions have emerged due to technology progress followed by increased use of consumer electronics. It creates opportunities to customize and advance health care services. Existing digital health care offerings include functions designed for acute symptoms, and single digital consultation sessions and treatments plans extending over a shorter period of time. There is a significant shortcoming of existing digital health care services for chronic patients, and research is lacking on how to construct such a service. The research was conducted with the digital health care provider Doktor24. The data for the study was both quantitatively and qualitatively collected through collection of existing statistical data and a patient survey, and interviews with patients and medical care personnel. Identified requirements indicate that asthma patients are not satisfied with the current physical asthma care process, where the process today is time-consuming and not particularly adjusted to benefit asthmatics. Patient preferences were summarized in three major aspects; accessibility and time efficiency, a dynamic customized treatment plan and independent self care. Determined functions were digital visits, digital spirometry, notifications and education and information. Together the functions form the basis for a digital chronic care solution for asthma patients. The thesis contributes to research by presenting a unique exploration on the existing opportunities with a patient-centric digital health care service for asthma patients. / Kroniska sjukdomar motsvarar idag ungefär 80% av totala sjukvårdskostnaderna i Sverige, där det nuvarande sjukvårdssystemet är utformat utifrån akuta sjukdomar. Kronisk vårdhantering karakteriseras av ett långsiktigt perspektiv, samt av flertalet involverade vårdaktörer. Nya och mer avancerade digitala sjukvårdslösningar har uppstått som ett resultat av teknologiska framsteg samt ett ökat användande av digitala hjälpmedel. Det skapar möjligheter att skräddarsy och utveckla sjukvårdstjänster. Existerande digitala erbjudanden inkluderar funktioner och lösningar för akuta symtom och sjukdomar, och enstaka digitala konsultationer samt behandlingsplaner som sträcker sig över en kortare tidsperiod. Det finns idag en tydlig brist i utbudet av digitala sjukvårdstjänster för kroniskt sjuka. Studien utfördes i samarbete med den digitala sjukvårdsaktören Doktor24. Datainsamlingen inkluderade både kvantitativ och kvalitativ data, bestående av existerande statistik och en patientundersökning, samt utförda intervjuer med patienter och vårdpersonal. Identifierade krav indikerar att astmapatienter inte är nöjda med den existerande fysiska sjukvårdsprocessen, då processen idag är tidskrävande och inte speciellt anpassad för astmatiker. Patientpreferenserna sammanfattades i tre aspekter; tillgänglighet och tidseffektivitet, en dynamiskt anpassad behandlingsplan samt utbildning och information. Tillsammans utgör funktionerna grunden för en digital kronisk sjukvårdstjänst för astmatiker. Studien bidrar till forskning genom att presentera en unik undersökning av existerande möjligheter med en patient-centrerad digital sjukvårdstjänst för astmatiker.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som drabbar främst äldre personer. Ungefär 250 000 personer i Sverige har sjukdomen. Då befolkningen blir allt äldre kommer antalet äldre personer med diabetes mellitus typ 2 öka. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur äldre personer med diabetes mellitus typ 2 hanterar och upplever hur det är att leva med sjukdomen. Vilka förändringar uppstår i äldre individers livssituation efter att ha fått diagnosen? Hur hanterar äldre personer de förändringar som sjukdomen medför? Resultatet bygger på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Att leva med sjukdomen innebär förändringar i det dagliga livet. De nya rutinerna påverkar även familjen. Tidigare upplevelser och erfarenheter påverkar hanteringen av sjukdomen. Det är viktigt att personen med diabetes mellitus typ 2 känner stöd av både familj och vårdpersonal. / Type 2 diabetes mellitus is a chronic disease which affects mainly elderly people. Approximately 250 000 people in Sweden have the disease. As the population ages, the number of older people with type 2 diabetes will increase. The purpose of this literature review was to highlight how older people with type 2 diabetes handle and perceive what it is like to live with the disease. What changes occur in older individuals' lives after having been diagnosed? How do older people experience the changes? The results are based on ten qualitative scientific articles. To live with the disease involves changes in daily life. The new procedure also affects their family. Past experiences affect the management of the disease. It is important that the person with type 2 diabetes mellitus feel the support of both family and health professionals.

Hemlösa personer med samsjuklighet sägs vara en av de mest utsatta målgrupperna inom socialt arbete. Då återfall är ett symtom av skadligt bruk och beroende har målgruppen haft betydande svårigheter att leva upp till nykterhetskraven som ställs inom traditionella insatser. Således har insatsen Bostad först tagits fram med en skademinskningspolicy som prioriterar minimering av de risker som är vanliga för målgruppen över nykterhetskrav. Denna uppsats syftar till att undersöka praktiska erfarenheter av det skademinimerande arbetet i bostad först Data samlades in genom en kvalitativ fokusgruppsintervju med fyra socialarbetare som är anställda som Case managers inom ett svenskt Bostad först-projekt. En tematisk dataanalys gjordes med socialkonstruktionism och nyinstitutionell teori som teoretiskt ramverk. Resultaten visade på ett holistiskt synsätt på skadereducering men också att synen på skadereducering varierar starkt beroende på sammanhanget. Det framkom också att de motstridiga principerna om nolltolerans och skademinskning påverkar det professionella samarbetet på flera sätt. / Homeless persons with comorbidity are among the most vulnerable populations within social work. The relapsing nature of substance abuse has been a significant barrier to the traditional treatment/housing programs that build upon abstinence-based policies. Therefore, there has been a shift toward Housing First, a harm reduction policy that prioritizes the minimization of harms over abstinence. This study aims to explore practical experiences with the harm reduction approach within Housing First.Data was collected through a qualitative focus group interview with four employeeswithin a Housing First project in Sweden. The data was analyzed by a thematic analysis with social constructivism and new institutionalism as theoretical frameworks.The results showed a holistic approach to harm reduction but also that the view on harm reduction varies depending on the social context. It was also revealed that the conflicting principles of zero tolerance and harm reduction have affected professionalcollaboration in various ways

Bakgrund Kronisk obstruktiv lungsjukdom är ett pågående folkhälsoproblem som främst drabbar personer som röker. Det finns även andra faktorer, som passiv rökning samt exponering för luftföroreningar, som kan öka risken att framskrida sjukdomen. Egenvård är mycket viktigt i detta tillstånd, eftersom det i nuläget inte finns något botemedel mot sjukdomen. Syfte Syftet är att belysa patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod Litteraturöversikt som baserades på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar från Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade att KOL påverkar människor på olika sätt, både psykiskt och fysiskt. Patienterna kan uppleva trötthet och andnöd i vardagen. Sjukdomen kan orsaka känslor som skuld, skam och ensamhet, vilket har visat sig leda till isolering. Slutsats På grund av att KOL är en kronisk sjukdom som varar livet ut är det viktigt att behandlingen effektivt hanterar patientens symtom. Sjuksköterskans uppgift är att identifiera samt förstå patientens unika behov och skräddarsy behandlingen utifrån dennes behov. Sammantaget är vårdens kvalitet en nyckelfaktor som formar relationen mellan sjuksköterska och patient. / Background Chronic obstructive pulmonary disease is an ongoing public health issue primarily affecting individuals who smoke. There are other factors, such as passive smoking and exposure to air pollution, which can also increase the risk of developing the disease. Self-care is crucial in this condition as there is currently no cure for the disease. Aim The aim is to illuminate individuals’ experience of living with chronic obstructive pulmonary disease. Method A literature review based on ten qualitative studies from Cinahl and PubMed. Results The results showed that COPD affects people in various ways, both mentally and physically. Patients may experience fatigue and shortness of breath in their daily lives. The disease can trigger emotions such as guilt, shame, and loneliness, which has been found to lead to isolation. Conclusions Due to COPD being a chronic disease that lasts a lifetime, it is crucial for treatment to effectively manage the patient’s symptoms. The nurse’s responsibility is to identify and comprehend the patient’s unique needs and tailor the treatment accordingly. Overall, the quality of care is a key factor that shapes the relationship between the nurse and the patient.

This essay examines the contact between the poor service and chronically and physically ill women during the first half of the 20th century at the Maria Magdalena parish at Södermalm in Stockholm. At the time the district was home to a substantial, poor population. Three years have been studied: 1906, 1916 and 1926 to investigate whether the amended Poor Care Act of 1918 affected the situation of the sick women. Through my results, I have not been able to see any real change except that fewer woman, in percentage terms, after 1918 were allowed to take part in the poor welfare support. The philanthropy was an important element in the lives of the poor women which diminished as time went by. My findings show that modern, medical science played a significant role in the lives of the sick women. The study also confirms that the women's behavior was the basis for the support they received from the poor service and that most of them were permanently supported and thus deprived of their right to vote. The study problematizes the stigma that the sick, poor women lived under, expectations based on gender roles connected to the possibility to receive help as well as the importance of paid work for participation in the community and a full citizenship. What is presented through the essay is that poor, sick women struggled with their livelihood during the examined period and that this group of people still do in our time in Sweden today.

Samtalsgrupper anordnas av PatientForum tillsammans med olika vårdavdelningar på UMAS och vänder sig till personer som blivit nydiagnostiserade med en kronisk sjukdom. Reumatoid Artrit, RA är en autoimmunsjukdom och det finns idag inget botemedel mot den. Data inhämtades genom sju intervjuer med samtalsdeltagare. Syftet med studien var att undersöka vad det betyder för en individ med RA, att delta i en samtalsgrupp samt hur deltagaren upplever det att få diagnosen RA.Resultatet visade att deltagarna tyckte att samtalsgruppen kan vara en positiv aspekt i behandlingen av RA. I samtalsgruppen fann deltagarna en trygghet och gemenskap. Tillsammans kunde man bearbeta och förstå sin sjukdom. Gemenskapen var en stor del som bidrog till att deltagarna tyckte att samtalsgruppen var bra. I gemenskapen kände den enskilda individen sig starkare och tillsammans med andra fick han/hon en bättre förståelse över sin egen situation. / Support groups are arranged by Patient’s Forum in cooperation with different units at UMAS (Malmö University Hospital). The opportunity of participating in this support group was given to patients recently diagnosed with a chronic disease. The purpose of this study was to investigate how patients who have been given the diagnosis Rheumatoid Artritis, RA, experience the participation in a support group and how the participator felt when he received the diagnosis RA. Data was collected by the use of interviews with seven patients. The results illuminated how patients experience the participation of support group as a positive aspect in the treatment of RA. The patients felt safe and developed a fellowship within the group. Participating in the support group also seemed to develop a better understanding of the situation. Using Antonovsky´s conception sense of coherence, this seems to be strengthened by participating in the support group.

Både kronisk smärta och musik har existerat från begynnelsen och de utövar stort inflytande på människan multidimensionellt. Musiken har genom tiderna använts för att påverka stämning och humör. Syftet med denna studie var därför att undersöka om musik har lindrande effekt på kronisk smärta. Metoden var en litteraturstudie där tolv vetenskapliga artiklar låg till grund för resultatet. Teoretisk referensram var Rosmarie Parses omvårdnadsteori, som beskriver människans symbios med miljön. Dessutom menar Parse att det ska finnas alternativ till den traditionella medicinen. Resultatet visade att musiken hade lindrande effekt både fysiologiskt och psykologiskt. Förutom smärtlindrande effekt uppstod avslappning och kognitiva förändringar som ökade patientens känsla av inre styrka. Denna styrka kan hjälpa patienten att ta makten över sin smärta så den inte överskuggar hela tillvaron. Musik i omvårdnaden är lätt att implementera då den är enkel, ofarlig och kostnadseffektiv. Den passar även utmärkt som egenvårdsåtgärd. / Both chronic pain and music have existed from the beginning of time and they exercise a great deal of influence over the human being on multidimensional levels. Music has been used throughout time to affect atmosphere and mood. Hence, the purpose of this study was to investigate whether music can relieve chronic pain. The method used was a literature review where our results were based on twelve scientific articles. The nursing care theories of Rosmarie Parse, where she describes the symbiosis between human and environment, served as a reference frame. In addition, Parse believes that there should be an alternative to traditional medicine. The results showed that music relieved pain both physiologically and psychologically. Apart from its pain relieving effects it resulted in relaxation and cognitive changes in the patient, which increased his sense of inner strength. This strength can in turn help the patient to take control over his pain so that it doesn’t overshadow his everyday life. It is easy to implement music in nursing care as it is simple, harmless and cheap. Music is also an excellent method of self-care.