The aim of the present study was to examine whether there are any differences in the self-estimated degree of anxiety and depression between men and women diagnosed with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). A further  aim was to investigate if there is any association between the severity and duration of the disease and the level of anxiety and depression. A descriptive quantitative study was conducted. Data was collected by using Hospital Anxiety and Depression Scale (HADS), a self-assessment of anxiety and depression. Data was collected at follow-up visit with COPD-nurse in primary health care in Uppsala during weeks 6-12 in 2011. The study group consisted of 12 patients (7 were men and 5 women). The mean age of participants was 68 years (range = 56-81 years). The mean self-rating of depression was 3.8 and the self-rating of anxiety was 3.1 for the entire group. These figures indicate a low degree of anxiety and depression. The main findings of this study show no significant difference of self-reported anxiety and depression between men and women in the study group. No association between anxiety and depression and severity (FEV1) or duration of the disease was found. Based on these results, the authors can conclude that neither gender, severity and duration of the disease affects the degree of self-reported anxiety and depression.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2020 vara den 3:e största dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning. KOL är en sjukdom som begränsar vardagen, sänker livskvaliteten och orsakar mycket lidande för patienten. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL. Metod: Systematisk litteraturstudie där sökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. Resultat: Patienter med KOL upplevde social isolering, beroende och otrygghet. Denna patientgrupp lever med ständig andnöd som ger oro och ångest. Slutsats: Patienter med KOL behöver individanpassad utbildning och information om sin sjukdom för att kunna känna trygghet. Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskan att få en ökad förståelse för denna patientgrupps erfarenheter och behov. Detta kan bidra till en bättre och mer individanpassad omvårdnad.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en sjukdom som drabbar framför allt rökare. En patient med sjukdomen KOL lider av kronisk andningssvikt vilket exempelvis kan påverka hjärtat. Andra konsekvenser som kan uppstå är bland annat osteoporos, minskad muskelstyrka och muskelmassa samt ökad risk att drabbas av malnutrition. Malnutritionen orsakas bland annat av en hög ämnesomsättning i samband med ökat andningsarbete. Malnutritionstillståndet är en riskfaktor för mortalitet och bidrar till att överlevnadstiden minskar. Ett dåligt nutritionstillstånd bidrar även till försämring av sjukdomen KOL. Då det inte finns botemedel mot sjukdomen blir omvårdnaden viktig, vilket gör att det är av betydelse för vårdpersonal att veta vilka åtgärder som kan förbättra nutritionstillståndet hos patienterna. Syftet med litteraturstudien var att beskriva åtgärder och deras effekter vid malnutrition hos patienter med sjukdomen KOL. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie där databaser genomsöktes för att hitta vetenskapliga artiklar med studier som svarade mot syftet. Även manuell sökning gjordes. Artiklarnas studier sammanställdes i en tabell. Resultatet visade på tre åtgärder, kostrådgivning, kosttillägg och fysisk aktivitet i kombination med kosttillägg. Kosttillägg var den mest testade och effektiva åtgärden. Både mängden och sammansättningen hade betydelse samt även när patienten skulle inta kosttillägget.

Bakgrund: Att leva med Irritable Bowel Syndrome (IBS) innebär en stor utmaning i det vardagliga livet. Personerna kan bli funktionshindrade på grund av de livslånga symtomen som IBS medför trots att IBS i sig inte är livshotande. Många personer med IBS upplever idag att information om egenvård från sjukvården är bristfällig, att de inte blir tagna på allvar, och att deras egna upplevelser förbises. Eftersom sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa personer i sin yrkesutövning kan det anses vara användbart att ha kunskaper om dessa personers upplevelser för att bättre kunna bemöta dem och öka deras välbefinnande och livskvalitet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Irritable Bowel Syndrome. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju artiklar och analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fem kategorier av upplevelser; Olika känslouttryck, att acceptera den förändrade vardagen, önskan om förståelse och stöd, påverkan på integritet och självkänsla och social isolering och utanförskap. Slutsats: Denna studie har visat att personer med IBS har ett behov av att bli förstådda av sjukvården. Sjuksköterskan kan genom att öka sin kunskap om personers livsvärld och upplevelser av att leva med IBS bidra till att fler personer får stöd och hjälp från sjukvården. Detta gör det möjligt att erbjuda en mer välanpassad vård och ge personerna en högre känsla av välbefinnande och livskvalitet än vad de upplever idag.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka effekter probiotika kan ha vid behandling av parodontala sjukdomar.  Metoden som användes var en kvantitativ allmän litteraturstudie.  Sökningar till litteraturstudien gjordes i databasen PubMed under mars månad 2015.  Litteraturstudiens resultat sammanställdes utifrån åtta vetenskapliga artiklar.  Litteraturstudien visar att behandling av gingivit med hjälp av mekanisk parodontal behandling i kombination med probiotika hade positiva effekter i form av minskning av inflammatoriska mediatorer, reduktion av mängd gingival vätska och reduktion av blödningsindex.  Vid kronisk parodontit visade behandling med probiotika i kombination med mekanisk behandling positiva effekter på reduktion av plackindex, minskning av blödningsindex och fickdjupreduktion.  Probiotika i kombination med parodontal behandling skulle kunna ge goda behandlingsresultat.  Kunskapen om effekten av probiotika som tillägg till mekanisk parodontal behandling är allt för begränsad och delvis motstridig för att kunna ge patienterna någon behandlingsrekommendation.  Det krävs mer forskning.

SAMMANFATTNING Bakgrund Långvarig smärta är en komplex problematik som återfinns hos 40 till 50 procent av befolkningen. Den orsakar ofta stort lidande och minskad livskvalitet för de drabbade och kräver behandling med multidisciplinära insatser. Tidigare forskning visar att många patienter med långvarig smärta är missnöjda med det bemötande de får av hälso- och sjukvården samtidigt som sjuksköterskor beskriver ett flertal hinder som försvårar möjligheten att ge denna patientgrupp en god omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta patienter med långvarig smärta. Metod Författarna valde att genomföra en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor då detta tillvägagångssätt ansågs bäst lämpat för att fånga varje enskild deltagares upplevelse av att bemöta patienter med långvarig smärta. I studien deltog sju sjuksköterskor från olika somatiska vårdavdelningar på fyra av Stockholms akutsjukhus. Resultat Ett flertal faktorer som påverkade sjuksköterskornas möjlighet att ge patienterna ett gott bemötande identifierades. Sjuksköterskorna och avdelningsläkarna upplevdes i många fall ha bristande kunskap om långvarig smärta men fortbildning på arbetsplatsen, kontakt med smärtkonsulter och upprättandet av tydliga behandlingsplaner ansågs ha positiv inverkan på omvårdnaden. Läkemedelsberoende hos patienterna, underbemanning, stress, tidsbrist och negativa attityder i personalgruppen påverkade istället omvårdnaden negativt. Sjuksköterskorna uppgav att de ofta kände sig otillräckliga och maktlösa när de inte kunde hjälpa sina patienter. Patienternas beteende, som ibland upplevdes som krävande och påfrestande, försämrade även relationen och samarbetet mellan sjuksköterskan och patienten och ledde ofta till irritation och frustration hos sjuksköterskorna. Slutsats En ökad förståelse för sjuksköterskans perspektiv är nödvändig för att få en helhetsbild av detta komplexa omvårdnadsproblem. Genom att identifiera och på sikt även åtgärda de hinder som beskrivs av sjuksköterskorna kan omvårdnaden och bemötandet av patienter med långvarig smärta förbättras.

Bakgrund: Kronisk smärta är idag vanligt förekommande hos befolkningen. Det innebär att det ställs höga krav på vårdpersonalens förmåga att hantera dessa möten så att individen känner tilltro till vården. Kommunikation är en förutsättning för en relation och att få personen att känna sig delaktig i sin vård. Syfte: Studien gjordes för att belysa hur patienter med kronisk smärta upplever mötet med vårdpersonalen. Metod: Vi använde oss av en kvalitativ litteraturstudie. Studien är baserad på nio vetenskapliga artiklar som utifrån Burnards innehållsanalys har analyserats och bearbetats. Resultat: Patienter med kronisk smärta upplevde att de inte blev trodda av vårdpersonalen. Patienterna kände även en misstro mot vårdpersonalen vilket medförde att patienterna kände sig ignorerade och osynliga. Diskussion: Det framkom att patienterna tyckte det var viktigt att vårdpersonalen inte bara skulle se fasaden, utan att verkligen se det som finns bakom den och inse att personen kan må dåligt även om det inte syns. Det är betydelsefullt för patienterna att de blir sedda, respekterade och accepterade för de personer de är.

No description available.

Bakgrund: I Sverige lider ca 400 000 individer av Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). De främsta riskfaktorerna för att utveckla KOL är rökning och ökad ålder. Vanliga symtom vid KOL är andfåddhet, hosta, ökad slemproduktion, trötthet och ångest. Syfte: Belysa upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Systematisk litteraturstudie har genomförts med en kvalitativ innehållsanalys med manifest och latent ansats. Sökningar efter artiklar utfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Tio artiklar som överensstämde med syftet inkluderades i den systematiska litteraturstudien. Resultat: Analysen resulterade i två teman: Fångad i en sjuk kropp och Ensam med existentiella tankar. Under temat Fångad i en sjuk kropp ingick kategorin Upplevelser i det dagliga livet. Under temat Ensam med existentiella tankar ingick kategorierna Upplevelser av skuld och skam, Upplevelser av ensamhet och förändrade sociala relationer samt Existentiella upplevelser. Leva med KOL visade sig vara begränsande och sjukdomen skapade ett beroende i det dagliga livet. Symtomen som KOL medförde hade en stor inverkan på livet och känslor av skuld och skam över sjukdomen förekom. Relationer till andra människor påverkades och sjukdomen skapade existentiella tankar. Slutsats: En stark upplevelse som lyftes fram var skuld och skam. Detta blir betydelsefullt för den kliniska verksamheten då det upplevdes som att även sjukvårdspersonalens bemötande gav upphov till känslor av skuld och skam. Författarna anser att det finns ett behov av att sjukvårdspersonal blir medvetna kring dessa upplevelser, för att kunna ge bästa möjliga omvårdnad.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en progressiv sjukdom som kännetecknas av kronisk luftvägsobstruktion. Den främsta orsaken till sjukdomen är rökning. Andra orsaker till sjukdomen kan vara luftföroreningar samt ärftlighet. Tidigare forskning visar att kronisk sjukdom innebär begränsningar som ger upplevelsen av förlust, vilket ger upphov till lidande. KOL leder till andnöd vilket ger begränsningar i livet. Andning är förknippat med liv och vid andnöd kan livet upplevas hotat. Personer som drabbas blir beroende av att ha kontakt med hälso- och sjukvården och i de senare stadierna av sjukdomen är även behovet av omvårdnad stort.  Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med KOL. Litteraturstudien baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattade fyra teman: att uppleva andnöd; att uppleva sociala och personliga förändringar; att hantera livet med KOL; att leva med en självförvållad sjukdom. Livet med KOL präglades av känslor så som oro, ångest, förlust, begränsningar, skam och skuld. Livet för personer med KOL kan upplevas lättare att hantera om en ny mening med livet hittas. Bemötandet från hälso- och sjukvården spelar in på hur personer med KOL upplever sin sjukdom och genom förståelse för hur personer med KOL upplever sjukdomen kan ett gott bemötande från sjuksköterskan samt personcentrerad omvårdnad ges. Mer forskning behövs så att sjuksköterskan får ökad förståelse för hur det är att leva med KOL och därigenom ge bästa möjliga omvårdnad.