<p>Kronisk sjukdom betraktas som det största</p><p>växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen.</p><p>Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar</p><p>stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar</p><p>känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande.</p><p>Syftet var att belysa individers upplevelser av att</p><p>leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som</p><p>en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar</p><p>granskades. I resultatet framkom flera faktorer som</p><p>påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom,</p><p>dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt</p><p>relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter</p><p>individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och</p><p>emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt.</p><p>Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en</p><p>tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god</p><p>omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors</p><p>upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien</p><p>kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap</p><p>vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.</p>

Kronisk sjukdom betraktas som det största växande hälsoproblemet i den industrialiserade världen. Erfarenheter av att leva med en kronisk sjukdom innebar stora förändringar i livet. Förändringar som framkallar känslor av lidande, rädsla, nedsatt kontroll och förnekande. Syftet var att belysa individers upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie, där 16 vetenskapliga artiklar granskades. I resultatet framkom flera faktorer som påverkade individen och dess liv med en kronisk sjukdom, dessa var psykiska, fysiska, sociala, andliga samt relationen mellan sjuksköterska och patient. De svårigheter individerna påträffade i livet krävde praktiskt, socialt och emotionellt stöd, vilket inte alltid upplevdes tillräckligt. Samtidigt ansågs det viktigt att inte ge upp kampen för en tillfredsställande tillvaro. För att möjliggöra en god omvårdnad behövs ökade kunskaper om människors upplevelser av att leva med en kronisk sjukdom. Studien kan ge kunskap för utveckling av omvårdnadsvetenskap vad gäller kroniskt sjuka människor och deras upplevelser.

No description available.

Sammanfattning Titel: Tjänsten Internetbank på svenska marknaden Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Jimmy Nguyen Ho Handledare: Jens Eklinder Frick och Jonas Molin Datum: oktober 2015. Syfte: Syftet med denna uppsats är att bidra till ökad förståelse för hur svenska banker kan förbättra kundtillfredsställelsen med tjänsten Internetbank genom användbarhet, användarvänlighet och förtroende. Min uppsats är uppbyggd på en deduktiv ansats. Det vill säga att jag började med att få fram en teori genom vetenskapliga källor för att vidare jämföra den med empirin som samlades in genom intervjuer. Genom att jämföra teorin och empirin med varandra kunde jag skapa en analys där jag bland annat diskutera om både likheter och skillnader. Problemet som svenska banker måste lösa är att det fortfarande finns bankkunder som inte använder sig av Internetbank. Detta problem är stort och måste lösas eftersom det leder till att bankerna har svårt att få tillbaka pengar som har investerats. Anledningen till att bankerna möter detta problem är för att bankkunderna inte känner sig tillfredsställda med Internetbanken. För att kunna lösa problemet, att övertala bankkunderna att använda Internetbanken, så måste bankerna förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbank så att deras kunder blir Internetbankanvändare. Det jag har kommit fram till är att bankerna, med hjälp av användbarhet, kan förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbanken genom att erbjuda tjänster som förbättrar snabbhet, bekvämlighet, engagemang och upplevelse. Bankerna utgår från användarvänlighet för att skapa en enkel och lättbegriplig design på Internetbanken. Med hjälp av bra kundförtroende kan bankerna förbättra kundernas tillfredsställelse med Internetbanken genom att reducera säkerhetsrisken, visa integritet och välvilja.

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Implanterbar defibrillator (ICD) har visat sig förlänga överlevanden hos patienter med livshotande hjärtklappningar. Andelen bärare av implanterbara defibrillatorer förväntas att öka. Flera studier har redan beskrivit de drabbades livssituation och livskvalitet. Trots detta behövs det flera kvalitativa studier angående ICD-bärares erfarenheter i vardagen. Fenomenet att vara bärare av en implanterbar defibrillator beskrivs i föreliggande examensarbete utifrån en fenomenologisk forskningsansats och dess reflekterande livsvärldsperspektiv. Datainsamlingen utgjordes av nio djupintervjuer. Syftet var att beskriva innebörden av att vara bärare av en implanterbar defibrillator. Resultatet, fenomenets generella struktur, beskriver ett tvetydigt accepterande av en trygghet och otrygghet i livssituationen. Den aktiva och oförutsägbara kroppen är utsatt för något unikt, en tvetydig livlina. Fenomenets generella struktur belyses via fem konstituenter; <em>det goda och onda tillslaget, känslan av stöd i omgivning, kunskap - en säkerhet i vardagen, den aktiva och oförutsägbara kroppen samt en utsatt kropp</em>. Slutsatsen ses som ett accepterande av en tvetydig livlina. Att acceptera livlinan framkom i resultatet som ett självklart val.</p><p> </p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) has shown to prolong survival in patients with life threatening tachyarrythmias. The number of implantable cardioverter defibrillators is expected to increase. Several studies have already described ICD-recipents life-situation and quality of life. However, additional qualitative studies concerning ICD-recipients everyday experiences are required. The phenomenon of living with an implantable cardioverter defibrillator is described in this paper from a phenomenological approach and its reflecting lifeworld perspective. The data collection was made out of nine in depth interviews. The purpose was to describe the meaning of living with an implantable cardioverter defibrillator. The result, the phenomenon’s general structure, describes an ambiguous acceptance of a security and insecurity in the life-situation. The active and unpredictable body is exposed to something unique, an ambiguous lifeline. The phenomenon’s general structure is highlighted through five constituents; <em>the good and bad shock, the experience of support in those around, knowledge - a safety in the every day life, the active and unpredictable body and the exposed body.</em> The conclusion is seen as an acceptance of an ambiguous lifeline. To accept the lifeline appeared from the result as the obvious choice.</p>

<p>Idag anses inte sexmissbruk helt självklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens Folkhälsoinstitut arbetar med frågor angående sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om självkontroll. Vad som är tydligt i diskussionerna är centraliseringen kring själva sexet, där konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt på en okunskap, inte bara från majoritetssamhället utan även bland de som arbetar på de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare. Trots en kraftig ökning i de olika självhjälpsgrupperna är den professionella hjälpen som går att få begränsad till endast ett behandlingshem och en privatklinik i Sverige. Forskning om sexmissbruk kommer till största del från USA medans det i Sverige ligger på en diskussionsnivå om huruvida sexmissbruk finns eller inte. Syftet med studien var att genom intervjuer med tre personer uppmärksamma deras upplevelser av att ha ett missbruk som inte är erkänt och socialt accepterat som ett missbruk. Intervjupersonerna har berättat om sitt sexmissbruk och hur det har påverkat deras liv under olika skeenden. De har även reflekterat över hur diskussionen om sexmissbruk ser ut idag och vad de tror att ett erkännande skulle få för betydelse. Alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av utanförskap. Ett utanförskap som de tror kan vara grundat i att just sex är ett så laddat ämne. Vad som också framkommit i studien är att upplevelsen av att ha ett sexmissbruk kan liknas med de känslor som finns i andra missbruk. Alla respondenter uttrycker även att de skulle kunna ha vilket missbruk som helst och att det endast handlar om olika symtom på ett dåligt mående. Vad som verkligen skiljer sexmissbruk, från till exempel substansmissbruk, är hjälpinsatserna.</p>

Idag anses inte sexmissbruk helt självklart vara ett missbruk. Vare sig Socialstyrelsen eller Statens Folkhälsoinstitut arbetar med frågor angående sexmissbruk. Diskussionen som förs idag sker i media och privata bloggar och handlar om huruvida sex kan vara ett missbruk eller om det enbart handlar om självkontroll. Vad som är tydligt i diskussionerna är centraliseringen kring själva sexet, där konsekvenser och bakomliggande orsaker glöms bort. Denna enögda sida av debatten visar tydligt på en okunskap, inte bara från majoritetssamhället utan även bland de som arbetar på de olika instanser som kommer i kontakt med sexmissbrukare. Trots en kraftig ökning i de olika självhjälpsgrupperna är den professionella hjälpen som går att få begränsad till endast ett behandlingshem och en privatklinik i Sverige. Forskning om sexmissbruk kommer till största del från USA medans det i Sverige ligger på en diskussionsnivå om huruvida sexmissbruk finns eller inte. Syftet med studien var att genom intervjuer med tre personer uppmärksamma deras upplevelser av att ha ett missbruk som inte är erkänt och socialt accepterat som ett missbruk. Intervjupersonerna har berättat om sitt sexmissbruk och hur det har påverkat deras liv under olika skeenden. De har även reflekterat över hur diskussionen om sexmissbruk ser ut idag och vad de tror att ett erkännande skulle få för betydelse. Alla intervjupersoner uttrycker en upplevelse av utanförskap. Ett utanförskap som de tror kan vara grundat i att just sex är ett så laddat ämne. Vad som också framkommit i studien är att upplevelsen av att ha ett sexmissbruk kan liknas med de känslor som finns i andra missbruk. Alla respondenter uttrycker även att de skulle kunna ha vilket missbruk som helst och att det endast handlar om olika symtom på ett dåligt mående. Vad som verkligen skiljer sexmissbruk, från till exempel substansmissbruk, är hjälpinsatserna.

Sammanfattning Implanterbar defibrillator (ICD) har visat sig förlänga överlevanden hos patienter med livshotande hjärtklappningar. Andelen bärare av implanterbara defibrillatorer förväntas att öka. Flera studier har redan beskrivit de drabbades livssituation och livskvalitet. Trots detta behövs det flera kvalitativa studier angående ICD-bärares erfarenheter i vardagen. Fenomenet att vara bärare av en implanterbar defibrillator beskrivs i föreliggande examensarbete utifrån en fenomenologisk forskningsansats och dess reflekterande livsvärldsperspektiv. Datainsamlingen utgjordes av nio djupintervjuer. Syftet var att beskriva innebörden av att vara bärare av en implanterbar defibrillator. Resultatet, fenomenets generella struktur, beskriver ett tvetydigt accepterande av en trygghet och otrygghet i livssituationen. Den aktiva och oförutsägbara kroppen är utsatt för något unikt, en tvetydig livlina. Fenomenets generella struktur belyses via fem konstituenter; det goda och onda tillslaget, känslan av stöd i omgivning, kunskap - en säkerhet i vardagen, den aktiva och oförutsägbara kroppen samt en utsatt kropp. Slutsatsen ses som ett accepterande av en tvetydig livlina. Att acceptera livlinan framkom i resultatet som ett självklart val. / Abstract Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD) has shown to prolong survival in patients with life threatening tachyarrythmias. The number of implantable cardioverter defibrillators is expected to increase. Several studies have already described ICD-recipents life-situation and quality of life. However, additional qualitative studies concerning ICD-recipients everyday experiences are required. The phenomenon of living with an implantable cardioverter defibrillator is described in this paper from a phenomenological approach and its reflecting lifeworld perspective. The data collection was made out of nine in depth interviews. The purpose was to describe the meaning of living with an implantable cardioverter defibrillator. The result, the phenomenon’s general structure, describes an ambiguous acceptance of a security and insecurity in the life-situation. The active and unpredictable body is exposed to something unique, an ambiguous lifeline. The phenomenon’s general structure is highlighted through five constituents; the good and bad shock, the experience of support in those around, knowledge - a safety in the every day life, the active and unpredictable body and the exposed body. The conclusion is seen as an acceptance of an ambiguous lifeline. To accept the lifeline appeared from the result as the obvious choice.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur företag kan arbeta med konceptet hållbar utveckling samt att analysera hur begreppet upplevs från ett företags perspektiv. Undersökningen baseras på en fallstudie som genomförts på företaget Kinnarps. Det empiriska material som analysen bygger på har samlats in via användning av fokusgrupps-intervjuer på Kinnarps, och materialet har analyserats vidare genom användning av metoden grundad teori. Under analysen har det synliggjorts vissa paralleller mellan materialet och ekologisk modernisering. Analysen tyder på att företag tenderar att agera i enlighet med ekologisk modernisering då teknisk utveckling ofta upplevs som lösningar på miljörelaterade problem. Samtidigt visar analysen att det finns utrymme för företag att agera på annat sätt än vad ekologisk modernisering innebär och ur det hänseendet har företagets tradition och grundläggande värderingar visat sig vara avgörande. Analysen tyder på att företags förhållningssätt gentemot marknaden kan upplevas som ett fall av pragmatiskt accepterande, då marknaden verkar betraktas som en för företag extern faktor som är svår att påverka.   Att som företag arbeta med hållbar utveckling innebär, enligt analysens resultat, både möjligheter och begränsningar. Arbetet kan resultera i marknadsfördelar genom ekonomisk vinst och konkurrensfördelar. Enligt analysen kan dock inte företag uppnå en fullständigt jämn fördelning mellan sin sociala, ekologiska och ekonomiska utveckling då de är beroende av att generera ekonomisk vinst, vilket gör att den ekonomiska utvecklingen prioriteras högst. Detta tyder på att ett företag inte har möjlighet att uppnå en helt hållbar produktion, därför kan begreppet upplevas som en utopi i företags sammanhang. Samtidigt visar analysen att en strävan mot en så hållbar produktion som möjligt, där en jämn balans mellan ekologisk social och ekonomisk utveckling eftersträvas, kan vara gynnsam för företags varumärke, produktion och profilering.

Traditional advertising has decreased while product placement in, for example, movies has increased. This has led to a problem, which is that viewers can perceive product placement as something negative. Product placement enhances viewers’ ability to recognize brands and products after watching a movie, while the placements can be congruent or incongruent. This study examines how brand recognition is produced and how congruence of a placement can affect audience acceptance. In response to this, a case study was conducted with embedded units consisting of three focus groups where the authors proceeded from a semi-structured interview guide. The study’s result was that five factors; irritation, familiarity, lack of excitement, unnecessary and iconic can impact how brand recognition is generated, based on the results of the focus groups. The study also resulted in placements that are congruent to the audience are accepted, while non-accepting placements are incongruent. A placement’s congruence is affected by the factors; expectancy and relevancy, perceived fit and individual judgements, and plot connection. / Traditionell reklam har minskat medan produktplacering i exempelvis filmer har ökat. Detta har lett till ett problem, vilket är att tittarna kan uppfatta produktplaceringen som något negativt. Produktplacering kan leda till att tittarna känner igen märken och produkter efter att det har sett en film och deras placeringar kan vara passande eller opassande. Den här studien undersöker hur varumärkesigenkänning uppstår och hur en placerings överensstämmelse kan påverka tittarnas accepterande. För att svara på detta gjordes en fallstudie med inbäddade enheter som bestod av tre fokusgrupper där författarna utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Studiens resultat var att fem faktorer; irritation, bekantskap, brist på spänning, onödighet och ikoniskt påverkade hur varumärkesigenkänning uppstår baserat på resultatet från fokusgrupperna. Studien resulterade även i att de placeringar tittarna fann passande till filmen är accepterade, medan placeringar som inte är accepterande är opassande. En placerings överensstämmelse påverkas av faktorerna; förväntning och relevans, uppfattad lämplighet och individuella bedömningar och huruvida en placering är kopplad till handlingen.