Från att ha valt ett yrke och sedan arbetat med det är det nuförtiden vanligt att vuxna individer byter yrke. Den befintliga karriärforskning som tidigare gjorts har dock främst fokuserat på barn och ungdomar, exempelvis övergångar mellan högstadiet och gymnasiet, eller mellan skola och arbetsliv (Lundahl, 2010). Den kvalitativa studiens syfte var att genom intervjuer som datainsamlingsmetod få kunskap om hur nio vuxna personer som har en anställning kommit till den punkt att de söker studie- och yrkesvägledning inför en tänkt karriärväxling, och hur de själva tänker om sin process. Resultaten från studien påvisar främst vikten av att fatta beslut. Uppsatta mål kan inte bara hjälpa en person att realisera dennes drömmar, dessa tycks också bidra till en stark motivation och en mer positiv inställning. Deltagarna som inte vet vad de vill göra är den grupp i studien som trivs sämst med sin arbetssituation. Familj tycks fungera som både en begränsande och möjliggörande faktor som inverkar på de beslut som fattas.

Syftet med uppsatsen är att se vad som kännetecknar unga människors syn på politiskt engagemang och som en del i det vill jag undersöka om unga vuxna människor ser partier och organisationer som relevanta plattformar för att engagera sig. Uppsatsen är kvalitativ och en gruppintervju har genomförts där målgruppen är unga vuxna människor i åldern 18-29 boendes i Borlänge, syftet med uppsatsen är att beskriva unga vuxna människors eventuella syn på politiskt engagemang. I uppsatsen redogör forskaren ett antal orsaker i resultatetsektionen som är tänkbara för att det politiska engagemanget skulle ha förändrats som politiska trender, samhällsengagemangets förändrade former, socialiseringens påverkan, skolans påverkan och ekonomiska faktorer. I uppsatsens slutsatser redogör forskaren att unga vuxna människor är i lika stor grad engagerade politiskt idag men det tar sig utryck i andra former än förut vilket gör att det går emot teorin om det politiska engagemanget minskar i samhället. Dock är inte politiska partier relevanta plattformar i lika stor omfattning som för några decennier sedan. / The purpose of this essay is to describe what characterizes young people´s vision on the subject of political engagement. As a part of that the author wants to investigate whether young adults regard political parties and organizations as relevant platforms to engage within. The essay conducts a quantitative group interview based on young adults between the ages of 18-29 as respondents, whom all are residents of the town Borlänge. In this essay the author describes a number of reasons as explanatory for the changes in political commitment regarding political trends, changes in community involvement, the effects of socialization, the effects of schools and economic factors. In the conclusions the author clarifies that young adults are as much part of political life today, but in other forms than before, which contradicts the theory on lack of political engagement in the society. Though, political parties are no longer as relevant platforms as they used to be a couple of decades ago.