Det är sällan man läser i tidningar om det goda sociala arbetet som utförs av socialtjänster i Sverige. Den enskilde medborgaren vänder sig inte heller ofta till media för att få berätta om stödet och det goda bemötandet de fått av myndigheten. Däremot kan klienter kontakta media för ett sista försök till att få uppmärksamhet samt upprättelse i ett beslut. Denna kontakt i kombination med journalistens sökande efter nyhetsvärde kan resultera i artiklar där socialtjänsten arbete framställs negativt. Således kan en missvisande bild målas upp i media, särskilt hos människor som aldrig själva haft kontakt med myndigheten. Ärenden gällande barn och ungdomar granskas oftare än övriga inom socialt arbete. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar upplever att de påverkas av den negativa bild som kan förekomma i media. Studien är kvalitativ och genomfördes i två fokusgrupper med tre informanter i var grupp. Empirin analyserades utifrån innehållsanalys med meningsbärande enheter, koder och kategorier. Resultatet i studien påvisar bland annat att socialsekreterarna som handlägger barnavårdsärenden har en negativ uppfattning av hur media skildrar deras arbete, att sekretessen hindrar att ge en heltäckande bild, att det är viktigt att ha stöd på arbetsplatsen samt att sociala mediers framväxt skapar nya möjligheter för personligare påhopp. Slutsatsen för studien visar att media har en avgörande roll gällande konstruktionen av samhällets bild på socialtjänsten. Beroende på struktur och ledarskap kan socialsekreterare som handlägger barnavårdsärendens känna mer eller mindre påverkan i arbetet. / It is rare to read in the newspapers about the good social work of social services in Sweden. Individual citizens are turning nor often to media to tell us the support and the good reception they received by the Authority. However, clients can contact the media for a final attempt to get attention and redress in a decision. This connector in combination with the journalist's quest for novelty may result in articles where the social work produced negative. Thus, a misleading picture painted in the media, especially in people who never have had contact with the agency. Cases concerning children and adolescents are reviewed more frequently than others in social work. The purpose of our study was to investigate how social workers who work with children and young people feel that they are affected by the negative image that may appear in the media. The study is qualitative and was conducted in two focus groups with three informants in each group. The empirical data was analyzed based on content analysis with meaningful units, codes and categories. The results of the study indicate, among other things, that the social workers dealing with child welfare cases have a negative perception of how the media portrays their work, that confidentiality prevents to give a complete picture, it is important to have support in the workplace, and that social media's emergence creates new opportunities for more personal attacks. The conclusion of the study shows that the media has a crucial role existing structure of social perception on social services. Depending on the structure and leadership can be social workers dealing with child welfare errand feel more or less influence in the work.

Syftet med studien är att undersöka hur kuratorer möter barn i sorg och hur kuratorer samtalar med barn i sorg. Metoden för studien har varit intervjuer, och 6 kuratorer i östra Sverige har blivit intervjuade. Studiens förhållningssätt har varit fenomenologiskt. Resultatet som kom fram var varierande beroende på vilken kurator man talade med samt var denne arbetade någonstans. Resultatet har analyserats med hjälp av Johan Cullbergs kristeori och Gurli Fyhrs sorgteori. / The purpose of the analysis is to see how welfare officers meet children in distress and how welfare officers converse with children in distress.The analysis has been performed through interviews, and six welfare officers in eastern Sweden have been interviewed. The approach of the study has been phenomenological. The results varied, depending on which of the welfare officers was interviewed, and where this person worked. The results have been analyzed trough the crisis theory of Johan Cullberg and the grief theory by Gurli Fyhr.

Syftet med studien var att undersöka professionellas syn på den ämnesövergripande sexualundervisningen samt vilka förutsättningar professionella har att skapa en jämställd och normkritisk sexualundervisning för unga på högstadiet. Studien önskade besvara följande frågeställningar; Vad anser professionella om att sex- och samlevnadsundervisningen ska ske ämnesövergripande? Vilka brister och styrkor ser professionella med dagens sex- och samlevnadsundervisning? Anser professionella att skolan arbetar normkritiskt i sex- och samlevnadsundervisningen för att motverka att normativa könsroller begränsar unga? Utifrån en kvalitativ metod utgår studien från sex semistrukturerade intervjuer med professionella i Mellansverige som undervisar i sex och samlevnad. Studien grundar sig i ett konstruktionistiskt ramverk med inspiration från Paulo Freires kritiska teori, begreppet genus och normkritiskt perspektiv. En tematisk analys genomfördes för att utläsa likheter och skillnader i materialet vilket sedan analyserades utifrån valda begrepp. Resultatet visade att skolor inte arbetar ämnesövergripande trots att det är ett krav samt att tidsbristen påverkar undervisningens kvalitet. Dock kunde vi se att det fanns ett tydligt engagemang och en vilja hos de som undervisade att skapa en god sex- och samlevnadsundervisning utifrån ett normkritiskt och jämställt perspektiv. / The purpose of the study was to explore professionals' views on interdisciplinary sex education and what preconditions professionals have to create a gender-equal and norm-critical sex education for young people in upper secondary school. The study wanted to answer the following questions; What do professionals think about sex education taking place across subjects? What strengths and shortcomings do professionals see with today's sex education? Do professionals believe that the school works norm critically in sex education to counteract that normative gender roles limit young people? Using a qualitative method, the study is based on six semi-structured interviews with professionals in the middle of Sweden who teach sex education. The study is based on a constructionist framework with inspiration from Paulo Freire's critical theory, the concepts of gender and norm-critical perspective. A thematic analysis was carried out to read similarities and differences in the material, which was then analyzed based on selected concepts. The results showed that schools do not work interdisciplinary even though it is a requirement and that the lack of time affects the quality of teaching. However, we could see that there was a clear commitment and a will on the part of those who taught to create a good quality sex education from a norm-critical and equal perspective.