Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och länge har kvinnan stått i fokus som enda offret i familjen, men nu vet man att även barn som bevittnat våldet påverkas negativt i hög grad. Varje år söker sig tusentals kvinnor och barn till landets kvinnojourer för att få stöd och skydd. Syftet med den här uppsatsen var att få kunskap om hur kvinnor som är engagerade i arbetet på kvinnojourer beskriver att de bemöter barn som bevittnat våld och hur de arbetar för att hjälpa dem i deras situation I studien användes en kvalitativ metod där fem enskilda intervjuer med jourkvinnor utförts. Det insamlade materialet har analyserats utifrån innehållsanalys och temat som växte fram ur analysen var ”Trygghet”. Resultatet har analyserats i förhållande till traumateori samt begreppet empati. I resultatet framkommer det att barn på kvinnojouren uppvisar symptom som kan jämföras med traumatisering och posttraumatisk stress till exempel aggressivitet, undvikande beteende och hyperaktivitet. Studien visar att jourkvinnorna bemöter barnen på kvinnojouren med ett empatiskt förhållningssätt, genom att vara lyhörda för barnens behov och lägga stor vikt vid att bygga upp tillit hos barnet. I mötet med barnet var leken en betydelsefull del.  I rollen som jourkvinna är trygghet centralt i arbetet med barn som bevittnat våld. Kunskap på kvinnojourer finns men de skulle vilja ha mer fortbildning. / Violence against women is a global public health problem and for a long time the woman has been in the spotlight as the only victim in the family, but now we know that children who have witnessed violence are greatly affected. Each year, thousands of women and children are seeking women shelters for support and protection. The purpose of this paper was to obtain knowledge about how women who are engaged in work at women's shelters describe that they support children who have witnessed violence and how they work to help them in their situation. In this study, a qualitative method was used and five individuals that are involved with women shelters were interviewed. The material collected has been analyzed based on content analysis and the theme that emerged from the analysis was “Safety”. The theoretical perspective that has been used to analyze the outcome is trauma theory and the concept of empathy. The result shows that the children in the shelter are showing signs of symptoms that can be compared with trauma and post-traumatic stress for example, aggression, avoidance behavior and hyperactivity. The result of the study also shows that the women treat the children at the shelter with an empathetic approach. To do that they are responsive to children's needs and a strong emphasis is placed on building a bond of trust with the child. In their contact with the children, playing was an important part. Feeling secure was central in their work with children who have witnessed violence. The shelters have knowledge but they want more education.

Våld i nära relationer upphör inte i samband med pensionering. Äldre kvinnor kan utsättas för alla de olika former av våld i nära relationer som drabbar yngre, inklusive sexuellt våld. Det kan dessutom finnas fler möjliga förövare, utöver en partner även vuxna barn, nära släkting eller personal inom vård och omsorg. Forskningen och samhällets instanser har länge förbisett att våld i nära relationer förekommer mot äldre kvinnor. Det har skapat stora kunskapsluckor gällande äldre kvinnors erfarenheter av våld och vilka metoder som är effektiva för att identifiera, förebygga och åtgärda våld mot äldre kvinnor. Behovet av mer kunskap om äldre kvinnors utsatthet och våldsförebyggande arbete är därför stort. Denna studies syfte var att utforska och beskriva verksamma inom tantjourer och kvinnojourers erfarenheter av att möta och ge stöd till våldsutsatta äldre kvinnor. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med elva verksamma vid tantjourer och kvinnojourer i Sverige. Genom en reflexiv tematisk analys kategoriserades resultaten i enlighet med fyra framträdande teman; det osynliga offret; det osynliga våldet; den okända hjälpen; och synliggörandet. Studien visade hur intersektioner av kön, ålder, funktionsförmåga och klass samverkar och är kopplade till processer av osynliggörande, vilket sammantaget villkorat äldre kvinnors möjlighet till uppbrott från den person som utsätter dem för våld samt deras och tillgång till stöd och skydd. För att tillgängliggöra stödinsatser till våldsutsatta äldre kvinnor på lika villkor som yngre kvinnor behöver bilden av den våldsutsatta kvinnan, våldsutövaren och hur våld i nära relationer ser ut breddas. Stereotypa föreställningar om äldre personer behöver aktivt utmanas och motverkas för att stödinsatser ska kunna utformas utifrån kvinnans individuella behov och livsomständigheter.  Nyckelord: våld i nära relationer, våld mot äldre kvinnor, kvinnojourer, intersektionalitet / Domestic violence does not end with retirement. Older women can be exposed to all the different forms of domestic abuse that affect younger women, including sexual violence. There may also be more possible perpetrators, in addition to a partner also adult children, close relatives or personnel in health and social care. Both previous research and society have long overlooked that domestic abuse occurs against older women. This has created large knowledge gaps regarding older women's experiences of violence and which methods are effective for identifying, preventing, and remedying violence against older women. Consequently, there is a need for more knowledge about older women's exposure to domestic violence and violence prevention methods. The purpose of this study was to explore and describe experiences of meeting, and supporting older women exposed to violence, through the perspective of employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women. A qualitative interview study was conducted with eleven employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women in Sweden. Through a reflexive thematic analysis, the results were categorized by four emerging themes; the invisible victim; the invisible violence; the unknown aid; making visible. The study showed how intersections of gender, age, functional ability, and class interacts and are connected to processes of invisibility, which collectively affected older women's opportunity to break free from violence as well as their access to support and protection. For support services to be available for older abused women at equal terms as for younger women, the image of abused women, the perpetrator, and what domestic violence looks like needs to be broadened. Support measures need to be tailored based on women’s individual needs and life circumstances, therefore stereotypical ideas about older people need to be actively challenged and counteracted.  Keywords: domestic violence, elder abuse, women ́s shelters, intersectionality