The aim of this study is to investigate how social workers, within the social services, supports and helps older women who have been/are victims to violence in close relationships. The purpose is also to gain understanding of the social workers experiences with this group. Interviews with social workers within this area, relationship violence unit in Stockholm, has been a method to collect information for the purpose of this study. The material has been analyzed from several points of view: organizational, grass- roots bureaucracy, discretionand intersectionality. As a result, to this study, some lacking in discretion are shown. The results shows lacking in discretion in forms of e.g resources, and interactivity among different units regarding this group. In conclusion, improving arrangement concerning elderly violence victims are being discussed. / Syftet med denna studie var att undersöka hur socialsekreterare inom socialtjänstens relationsvåldsenheter arbetar för att hjälpa och stödja äldre kvinnor som har blivit utsatta för våld i nära relationer. Vidare var syftet med studien att få en ökad förståelse för socialsekreterares erfarenheter av arbetet med våldsutsatta äldre kvinnor. För att kunna besvara studiens syfte och dess frågeställningar har empiri inhämtats genom enskilda intervjuer med socialsekreterare verksamma inom socialtjänstens relationsvåldsenhet i Stockholms Stad. Empirin har analyserats utifrån de teoretiska begreppen: organisation, handlingsutrymme och intersektionalitet. Studiens resultat visar på brister vad gäller samverkan, sviktande kompetens samt utmaningar gällande handlingsutrymmet. Vidare redogörs för betydelsen av att äldre kan vara särskilt sårbara, samt hur behovet av stöd ställs i relation till bristfälliga resurser. Avslutningsvis diskuteras möjliga förbättringsområden inom relationsvåldsenheten för att öka möjligheten att tillgodose våldsutsatta äldre kvinnors stödbehov.

Våld i nära relationer upphör inte i samband med pensionering. Äldre kvinnor kan utsättas för alla de olika former av våld i nära relationer som drabbar yngre, inklusive sexuellt våld. Det kan dessutom finnas fler möjliga förövare, utöver en partner även vuxna barn, nära släkting eller personal inom vård och omsorg. Forskningen och samhällets instanser har länge förbisett att våld i nära relationer förekommer mot äldre kvinnor. Det har skapat stora kunskapsluckor gällande äldre kvinnors erfarenheter av våld och vilka metoder som är effektiva för att identifiera, förebygga och åtgärda våld mot äldre kvinnor. Behovet av mer kunskap om äldre kvinnors utsatthet och våldsförebyggande arbete är därför stort. Denna studies syfte var att utforska och beskriva verksamma inom tantjourer och kvinnojourers erfarenheter av att möta och ge stöd till våldsutsatta äldre kvinnor. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med elva verksamma vid tantjourer och kvinnojourer i Sverige. Genom en reflexiv tematisk analys kategoriserades resultaten i enlighet med fyra framträdande teman; det osynliga offret; det osynliga våldet; den okända hjälpen; och synliggörandet. Studien visade hur intersektioner av kön, ålder, funktionsförmåga och klass samverkar och är kopplade till processer av osynliggörande, vilket sammantaget villkorat äldre kvinnors möjlighet till uppbrott från den person som utsätter dem för våld samt deras och tillgång till stöd och skydd. För att tillgängliggöra stödinsatser till våldsutsatta äldre kvinnor på lika villkor som yngre kvinnor behöver bilden av den våldsutsatta kvinnan, våldsutövaren och hur våld i nära relationer ser ut breddas. Stereotypa föreställningar om äldre personer behöver aktivt utmanas och motverkas för att stödinsatser ska kunna utformas utifrån kvinnans individuella behov och livsomständigheter.  Nyckelord: våld i nära relationer, våld mot äldre kvinnor, kvinnojourer, intersektionalitet / Domestic violence does not end with retirement. Older women can be exposed to all the different forms of domestic abuse that affect younger women, including sexual violence. There may also be more possible perpetrators, in addition to a partner also adult children, close relatives or personnel in health and social care. Both previous research and society have long overlooked that domestic abuse occurs against older women. This has created large knowledge gaps regarding older women's experiences of violence and which methods are effective for identifying, preventing, and remedying violence against older women. Consequently, there is a need for more knowledge about older women's exposure to domestic violence and violence prevention methods. The purpose of this study was to explore and describe experiences of meeting, and supporting older women exposed to violence, through the perspective of employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women. A qualitative interview study was conducted with eleven employees at women ́s shelters and women ́s shelters directed to older women in Sweden. Through a reflexive thematic analysis, the results were categorized by four emerging themes; the invisible victim; the invisible violence; the unknown aid; making visible. The study showed how intersections of gender, age, functional ability, and class interacts and are connected to processes of invisibility, which collectively affected older women's opportunity to break free from violence as well as their access to support and protection. For support services to be available for older abused women at equal terms as for younger women, the image of abused women, the perpetrator, and what domestic violence looks like needs to be broadened. Support measures need to be tailored based on women’s individual needs and life circumstances, therefore stereotypical ideas about older people need to be actively challenged and counteracted.  Keywords: domestic violence, elder abuse, women ́s shelters, intersectionality

Syftet med studien var att undersöka professionellas förståelse av äldre kvinnors utsatthetför våld i nära relationer samt deras perspektiv på vilka omständigheter som påverkarhuruvida äldre kvinnor söker och får stöd för sin våldsutsatthet eller inte. Studiengenomfördes med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elvaprofessionella jourkvinnor från nio olika kvinnojourer. Den insamlade empirin analyseradesutifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet analyserades med den ekologiskasystemteorin som ramverk, och fördjupades genom normaliseringsprocessen, ålderism ochlivsloppet. Resultatet av studien visade att professionella inom kvinnojourer beskriver äldrekvinnors utsatthet för våld i nära relationer som ett utbrett problem där ett stort mörkertalråder och att äldre kvinnor drabbas av samma typ av våld som yngre kvinnor. Äldre kvinnorframhölls även som en särskilt sårbar grupp och kvinnans sociala nätverk visade sig varaavgörande för hennes möjligheter att förändra sin situation. Resultatet av studien visade ävenatt det finns flera omständigheter som påverkar äldre kvinnors möjligheter att söka stöd försin våldsutsatthet. Tidigare och samtida normer och värderingar visade sig ha påverkat äldrekvinnors upplevelser av att vara våldsutsatt. Föreställningar om att våld inte förkommer iäldre personers relationer påverkar kvinnans möjligheter att tillägna sig stöd från samhället.Studiens slutsats understryker ett behov av ökad kunskap och medvetenhet om äldrekvinnors utsatthet för våld i nära relationer, både i samhället i stort och för professionellasom möter målgruppen samt att det finns behov av att utveckla stödet till äldre våldsutsattakvinnor. / The aim of this study was to examine professionals’ understanding of older women’sexposure to domestic violence and their perspective on which circumstances that affectwhether or not older women seek and acquire support for their exposure to violence. Thestudy was conducted through a qualitative method in the form of interviews with women’sshelter professionals. The empirical data was analyzed using qualitative-content analysis.The result was analyzed using the Ecological System Theory, normalization process, ageismand the life course. The study’s result showed that older women’s exposure to domesticviolence is a widespread problem where there are many unreported cases. Older womenwere also highlighted as a particularly vulnerable group and the woman’s social networkwas shown to be crucial to her ability to change her situation. The study’s result also showedthat there are several circumstances that affect older women’s opportunities to seek supportfor their exposure to domestic violence. Former and current norms and values were shownto affect older women’s experience of being victims of violence. The preconception thatviolence does not occur within older person’s relationships affect the woman’s possibilitiesto acquire support from the society. The conclusion of the study emphasizes a need forincreased knowledge and awareness about older women’s exposure to domestic violence,both in society at large and among professionals who meet the target group, and a need todevelop support for older women exposed to violence.