Background: In Sweden, approximately 35,000 termination of pregnancies is performed annually. According to the abortion law, women have the right to terminate the pregnancy until week 18+0 without giving the reason for the termination. Undergoing a late termination means a vulnerable situation for the women and midwives have a great responsibility in the care. Women's autonomy is central to midwives' work, but the work can be stressful and create ambivalence. Midwives experience a lack of support in situations that have negatively affected midwives. Previous research shows knowledge gaps in midwives' experiences and the difficulties midwives experience. Aim: To investigate the experiences of midwives regarding late termination of pregnancy. Method: A qualitative method with an inductive approach was used. Ten midwives were interviewed with semi-structured questions using an interview guide. The interviews were recorded, transcribed and analyzed using qualitative content analysis. Results: Four categories and ten subcategories were created. The professional role of midwives was to support women and work individually was considered important. Pain relief and information to women were significant to the women's experience. The work involved difficult situations where ambivalence occurred. The support of colleagues was important to the midwives. However, a lack of resources hampered the work of midwives. Conclusion: Midwives described the work as meaningful but at times stressful. Women were in focus, but working conditions were in need of improvement. To support and empower women, midwives need continuous education and the right conditions / Bakgrund: I Sverige utförs cirka 35 000 avbrytande av graviditet årligen. Enligt abortlagen har kvinnor rätt att avbryta graviditeten fram till vecka 18+0 utan att uppge orsak till avbrytandet. Att genomgå ett sent avbrytande innebär en utsatt situation för kvinnorna och barnmorskor har ett stort ansvar vid omhändertagandet och vården. Kvinnornas autonomi är centralt i barnmorskors arbete men arbetet kan vara påfrestande och skapa ambivalens. Barnmorskor upplever ett bristande stöd i situationer som påverkat barnmorskorna negativt. Tidigare forskning visar kunskapsluckor i barnmorskornas erfarenheter samt vilka svårigheter barnmorskor upplever. Syfte: Att undersöka barnmorskors erfarenheter av vård i samband med sent avbrytande av graviditet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes. Tio barnmorskor intervjuades med semistrukturerade frågor med intervjuguide. Intervjuerna spelades in via ljudfil, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio subkategorier skapades. Barnmorskornas professionella roll var att stödja kvinnor och arbeta individanpassat ansågs betydelsefullt. Smärtlindring och information till kvinnor var betydande för kvinnornas upplevelse. Arbetet innebar svåra situationer där ambivalens förekom. Kollegornas stöd var viktigt för barnmorskorna. Dock försvårade avsaknad av resurser barnmorskornas arbete. Slutsats: Barnmorskor beskrev arbetet som meningsfullt men stundtals påfrestande. Kvinnorna var i fokus men arbetsvillkoren var i behov av förbättringar. För att stödja och stärka kvinnor behöver barnmorskor kontinuerlig kompetensutveckling och få rätt förutsättningar.

Bakgrund: Barnmorskans yrkesområde är inom sexuell, reproduktiv och perinatal hälsa. Detövergripande målet i barnmorskeutbildningen är att utveckla självständiga och kompetenta barnmorskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) motsvarar ungefär halva studietiden och är en viktig del i barnmorskeutbildningen. Förlossningsavdelningen är en viktig miljö för barnmorskestudenter att inhämta kunskaper om graviditet och förlossning. Motiv: VFU på förlossningsavdelning är en känslomässig och intensiv period för barnmorskestudenter. Barnmorskestudenters uppfattningar om vad som främjar utveckling behöver studeras vidare för att kunna optimera framtida verksamhetsförlagda utbildningar. Syfte: Det övergripande syftet var att belysa barnmorskestudenters upplevelser av verksamhetsförlagd utbildning på förlossningsavdelning.  Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats har använts. Semistrukturerade intervjuer med sju barnmorskestudenter i Sverige genomfördes. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysprocessen framkom ett tema, VFU på förlossningsavdelning – en känslomässig berg- och dalbana samt tre kategorier; Att både ge och ta emot stöd där en mängd faktorer som kan påverka mötet med kvinnan och stödpersonen beskrevs. Andra kategorin Att hålla ihop hela vägen beskrev hur barnmorskestudenternas hälsa varierade samt svårigheter i att gå från en trygg yrkesroll till en studentroll. Tredje kategorin Hinder i utvecklingsprocessen visade hur Covid-19-pandemin påverkade barnmorskestudenternas VFU, optimeringar inför framtida VFU samt tankar om den framtida yrkesrollen. Åtta subkategorier bildades. Konklusion: Barnmorskestudenterna upplevde sin VFU på förlossningsavdelning som en känslomässig berg- och dalbana. Flertalet faktorer som tidigare erfarenheter, relationen till handledaren och reflektionsmöjligheter påverkade barnmorskestudenters möte med kvinnan och stödpersonen. Att belysa dessa faktorer och inkludera barnmorskestudenter i den kvinnocentrerade vården kan leda till ökat självförtroende och kompetens hos barnmorskestudenter vilket i sin tur kan leda till optimeringar av den kvinnocentrerade vården. / Background: The midwife's profession is within the sexual, reproductive and perinatalhealth. The overall purpose of midwifery education is to develop independent and competent midwives. The clinical internship is an important part of the education. The labour ward is an important environment for midwifery students to acquire knowledge about pregnancy and childbirth. Motive: Clinical internship in the labour ward is an emotional and intense period for midwifery students. Midwifery student’s perceptions of what promotes development needs to be studied further, in order to optimise future clinical internships. Aim: The aim was to investigate midwifery students experiences of clinical internship at labour wards.  Methods: A qualitative design with an inductive approach was used. Semi-structured interviews with seven midwifery students in Sweden participated. The interviews were analysed with qualitative content analysis. Result: A theme emerged, Clinical internship at the labour ward - an emotional roller coaster and three categories; To both give and receive support where a number of factors that can affect the meeting with the woman and the support person were described. Second category Holding together all the way described how the midwifery student’s health varies as well as difficulties in the student role. The third category Obstacles in the development process showed how the Covid-19-pandemic affected midwifery student’s clinical internship, optimisations and thoughts about the future professional role.  Conclusion: The clinical internship at the labour ward was described as an emotional roller coaster. Previous experiences, the relationship with the supervisor and opportunities for reflection influenced the midwifery student's encounter with the woman and the support person. Elucidating these factors and including midwifery students in women-centered care can lead to increased self-confidence and competence among midwifery students, this couldlead to optimisations of the women-centered care.

Bakgrund: Kvinnor har rätt att välja var de vill föda barn. I Sverige sker majoriteten av alla förlossningar på sjukhus. De som föder hemma väljer det för att det är ett säkert alternativ samt för att vara i en bekant miljö och föda på sina egna villkor. Det finns idag varken nationella riktlinjer eller statlig finansiering för hemförlossningsverksamhet i Sverige, med enstaka undantag. Barnmorskors attityd till hemförlossning varierar internationellt. I de länder som har planerad hemförlossning integrerat i vårdvalet är barnmorskorna generellt positiva inställda. Motiv: I detta examensarbete undersöks hur barnmorskor som arbetat på förlossningsavdelning inom slutenvården ställer sig till planerad hemförlossning. De svenska studier som finns undersöker främst upplevelser hos barnmorskor som i privat regi redan arbetar med hemförlossning.  Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka barnmorskors inställning till planerad hemförlossning samt möjliga hinder för att bedriva sådan verksamhet. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 barnmorskor från fyra regioner i Sverige. Intervjuerna analyserades med tematisk analys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema, ”Barnmorskors önskan att arbeta med kvinnor för kvinnor”, två huvudteman, ”Barnmorskor är positivt inställda till planerad hemförlossning” och ”Hinder för planerad hemförlossning”. Temana underbyggs av sju subteman. Konklusion: Förlegade patriarkala normer och hierarkier där läkarens ord väger tyngre än barnmorskans gör att barnmorskorna upplever att de inte har förutsättningar att arbeta så kvinnocentrerat och evidensbaserat som de önskar för att säkerställa god vård. Barnmorskorna i studien ansåg att det finns stora vinster med planerad hemförlossning för kvinnan och barnet men även för barnmorskan. Befintlig forskning styrker deras erfarenheter och många länder har implementerat rådande evidens i sin förlossningsvård och inkludera planerad hemförlossning i verksamheten.