<p>Denna rapport är en jämförande studie av utvalda konsolidanter som används till att stabilisera nedbrutet insektsangripet trä. Av de trägnagande skadeinsekter vi har i Sverige är det främst<em> </em>den<em> </em>strimmiga trägnagaren som är intressant i möbelsammanhang. I rapporten beskrivs den strimmiga trägnagaren, en liten skadeinsekt<strong> </strong>som kan åstadkomma stor skada om den får verka ostörd. Insekten finns utspridd i hela Europa och är ett stort problem då den angriper alla typer av träslag. Nedbrutet insektsangripet trä<strong> </strong>förlorar sin styrka och kan behöva konsolideras genom att injicera konsolidanter in i träet. Studien är tänkt att jämföra styrkan på de vanligast förkommande och använda konsolidanterna. Urval av dessa har dels gjorts genom att intervjua konservatorer i Sverige, Norge och Danmark, dels utifrån tillgänglig litteratur och forskning. I studien injiceras de utvalda konsolidanterna in i provbitar av artificiellt konstruerat insektsangripet trä som sedan utsätts för hållfasthetsprover. Provbitarna är utformade i kuber av björk, 45x45x45 mm och är borrade med 2 mm stora hål för att efterlikna angripet trä. Två olika typer av hållfasthetsprov har använts för att mäta styrkan hos de olika konsolidanterna, tryckhållfasthet tvärsfiber och skjuvhållfasthet. Resultaten av hållfasthetsproverna visar inga tydliga tecken på att de injicerade konsolidanterna gett någon direkt styrka till provbitarna. I tryckhållfasthets tvärsfiber finns en dock en tendens tillförhöjda värden. För att kunna dra någon slutsats bör ytterligare studier genomföras.</p> / <p>This report is a comparative study of a chosen set of consolidating agents used to stabilize wood suffering from the infestation of wood boring insects. When considering furniture, the most common wood boring insect in Sweden is the Furniture Beetle. This report discusses the Furniture Beetle, a small insect which if left alone, achieves a great amount of damage. This particular beetle can be found in all of Europe and is a sizable problem, since it can attack all species of wood. Infested wood is destabilized by the beetles boring a web of internal tunnels throughout, which results in a loss of strength. This wood is then commonly injected with a consolidation agent to compensate for its internal weakness. The study is made to compare the strength of the most commonly used consolidating agents. These lection of agents was determined by interviewing conservators in Sweden, Norway and Denmark, as well as from accessible literature and research. In the study the selected consolidating agents are injected into trial pieces of artificially compromised wood which are in turn exposed to strength testing in a laboratory setting. The trial pieces are squares of birch wood measuring 45x45x45mm which have several 2mm holes drilled into them lengthwise, to simulate the beetle's pathways. Two types of strength testing were carried out to test the consolidation agents and their effect. One testmeasures the strength by compression across the grain, while the other puts pressure on either side, forcing the piece to fail along the grain. The results of the testing do not distinctively show that the consolidating agents impose any significant strength to the trial pieces. There is however a tendency of increased strength shown in the cross grain compression tests. To draw any firm conclusions, additional research is required.</p>

Denna rapport är en jämförande studie av utvalda konsolidanter som används till att stabilisera nedbrutet insektsangripet trä. Av de trägnagande skadeinsekter vi har i Sverige är det främst den strimmiga trägnagaren som är intressant i möbelsammanhang. I rapporten beskrivs den strimmiga trägnagaren, en liten skadeinsekt som kan åstadkomma stor skada om den får verka ostörd. Insekten finns utspridd i hela Europa och är ett stort problem då den angriper alla typer av träslag. Nedbrutet insektsangripet trä förlorar sin styrka och kan behöva konsolideras genom att injicera konsolidanter in i träet. Studien är tänkt att jämföra styrkan på de vanligast förkommande och använda konsolidanterna. Urval av dessa har dels gjorts genom att intervjua konservatorer i Sverige, Norge och Danmark, dels utifrån tillgänglig litteratur och forskning. I studien injiceras de utvalda konsolidanterna in i provbitar av artificiellt konstruerat insektsangripet trä som sedan utsätts för hållfasthetsprover. Provbitarna är utformade i kuber av björk, 45x45x45 mm och är borrade med 2 mm stora hål för att efterlikna angripet trä. Två olika typer av hållfasthetsprov har använts för att mäta styrkan hos de olika konsolidanterna, tryckhållfasthet tvärsfiber och skjuvhållfasthet. Resultaten av hållfasthetsproverna visar inga tydliga tecken på att de injicerade konsolidanterna gett någon direkt styrka till provbitarna. I tryckhållfasthets tvärsfiber finns en dock en tendens tillförhöjda värden. För att kunna dra någon slutsats bör ytterligare studier genomföras. / This report is a comparative study of a chosen set of consolidating agents used to stabilize wood suffering from the infestation of wood boring insects. When considering furniture, the most common wood boring insect in Sweden is the Furniture Beetle. This report discusses the Furniture Beetle, a small insect which if left alone, achieves a great amount of damage. This particular beetle can be found in all of Europe and is a sizable problem, since it can attack all species of wood. Infested wood is destabilized by the beetles boring a web of internal tunnels throughout, which results in a loss of strength. This wood is then commonly injected with a consolidation agent to compensate for its internal weakness. The study is made to compare the strength of the most commonly used consolidating agents. These lection of agents was determined by interviewing conservators in Sweden, Norway and Denmark, as well as from accessible literature and research. In the study the selected consolidating agents are injected into trial pieces of artificially compromised wood which are in turn exposed to strength testing in a laboratory setting. The trial pieces are squares of birch wood measuring 45x45x45mm which have several 2mm holes drilled into them lengthwise, to simulate the beetle's pathways. Two types of strength testing were carried out to test the consolidation agents and their effect. One testmeasures the strength by compression across the grain, while the other puts pressure on either side, forcing the piece to fail along the grain. The results of the testing do not distinctively show that the consolidating agents impose any significant strength to the trial pieces. There is however a tendency of increased strength shown in the cross grain compression tests. To draw any firm conclusions, additional research is required.