<p>Cellulosans tillgänglighet och reaktivitet är nyckelparametrar vid framställning av regenererad cellulosa och cellulosaderivat. Det är välkänt att på grund av cellulosans kristallina struktur är tillgängligheten begränsad för lösningsmedel och olika reagens. Till exempel kan en inhomogen substitution av hydroxylgrupperna i cellulosakedjan resultera i cellulosaderivat av sämre kvalitet. Baserat på detta har en del av arbetet i denna studie fokuserat på att förbättra cellulosans tillgänglighet och reaktivitet genom att studera effekten av olika enzymatiska behandlingar med monokomponent endoglukanaser. Resultaten visar att närvaron av en cellulosabindande domän fyller en viktig funktion för att öka cellulosans reaktivitet, men strukturen för den katalytiska domänen visade sig ha den största inverkan på cellulosans tillgänglighet. I kompletterande studier har även effekten av en mekanisk förbehandling i kombination med enzymatisk behandling utvärderats. Kombinationen av förbehandlingarna resulterade i en positiv effekt, cellulosans reaktivitet kunde ökas i större omfattning.</p><p>I dag används huvudsakligen dissolvingmassor som råvara vid framställning av cellulosaregenerat och cellulosaderivat. Kraven för dessa s.k. specialmassor är högt cellulosainnehåll samt lågt hemicellulosa- respektive lignininnehåll. På grund av dessa specifika krav är produktionskostnaderna för dessa massor högre än konventionella sulfatmassor. Den andra delen av studien har därför fokuserat på möjligheten att använda dessa sulfatmassor som dissolvingmassa. Det har visats att kombinationen av enzymatiska behandlingar med monokomponent endoglukanas och xylanas följt av ett alkaliskt steg kan resultera i massor där kraven uppfylls med avseende på cellulosans reaktivitet, och cellulosa- respektive hemicellulosainnehåll.</p> / <p>The accessibility and reactivity of cellulose are key parameters on the manufacturing of cellulose derivatives and regenerated cellulose. It is well known that, due to the crystalline structure of cellulose, the accessibility of solvents and reagents is limited. For instance, an inhomogeneous substitution of the hydroxyl groups of the cellulose chain might lead to the production of derivatives of low quality. As a consequence, part of this work has focused on improving the accessibility and reactivity on cellulose by studying the effect of different monocomponent endoglucanases. It has been demonstrated that the presence of the cellulose-binding domain plays an important role on the enhancement of cellulose reactivity; however, the structure of the catalytic domain has been showed to have the highest influence on this parameter. Furthermore, the influence of mechanical treatment prior to enzymatic treatment has been examined. The combination of pretreatments showed a positive effect enhancing to a larger extent the cellulose reactivity.</p><p>Currently, dissolving-grade pulps are commonly used for the production of cellulose derivatives and regenerated cellulose. The requirements for these so-called “special pulps” are a high cellulose content and a low hemicelluloses and lignin content. As a result of these specific demands, the production costs of these pulps are higher than those of common kraft pulps. The second part of this work, therefore, has been focused on the study on the viability of converting kraft pulps into dissolving pulps. It has been demonstrated that the combination of enzymatic treatments using a monocomponent endoglucanase and a xylanase together with the addition of an alkaline step could fulfil the requirements of a commercial dissolving pulp in terms of cellulose reactivity and cellulose and hemicellulose content.</p>

Swedish hardwood is today used in the energy, pulp and mechanical hardwood industries. Only very small volumes of Swedish hardwood are, however, consumed by the mechanical industry that normally pays the highest timber price. The smallness of the volumes used for mechanical refinement is a result both of forestry not focusing on the production of hardwood for these uses, and of the fact that the mechanical hardwood industry, particularly the sawing industry, is not designed to process the existing raw material in an optimal manner. This thesis discusses the possibilities of improving the conditions for the mechanical refinement of hardwood. The aim of the work has been to investigate the possibilities of developing products and methods for processing of Swedish hardwood. The thesis proposes a new manufacturing system for Swedish hardwood to better utilize the inherent properties of the wood material. The system is based on the so-called PrimWood Method and the star-sawing concept. Compared to normally sawn wood, the sawing concept utilizes the raw material more efficiently with regard to volume yield, and increases the distance between knots in the sawn wood. The material produced has vertical annual rings which give the wood smaller movements as a result of moisture variations and a different textural appearance. Using the PrimWood Method for hardwood would make it possible to more closely match customer requirements regarding hardwood products. Since Swedish hardwood is nowadays mainly used indoors, a possible way of expanding the market would be to increase the outdoor use of the material. Here the durability is of great importance, and one important factor is then the capillary characteristics of the material. The thesis therefore focuses on the characterisation of the capillarity in wood for the future improvement of its durability. It is shown that with the material produced by the proposed manufacturing system, i.e. wood with vertical annual rings, the possibility of using hardwood outdoors increases, because the susceptibility to cracking decreases.

Examensarbetet syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de ytliga sprickmått som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. I huvudsak har projektets praktiska undersökningar gått ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalyser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN 14081-1. I projektet har 568 sprickor, fördelade över 8 olika spricktyper, analyserats. Av erhållna resultat har det konstaterats att störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantsprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor respektive kådlåpor, samt att störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor. Vid analys av sprickors bredd och längd i relation till dess djup har inga entydiga samband kunnat påvisas. / This degree project aims to examine any connections between superficial cracks in timber, in terms of dimensions and characteristics, a matter insufficiently addressed by today's visual grading systems. The projects emphasis lies within the practical studies of cracks, characteristics and dimensions, within the acquired samples. In essence, the survey set out to determine superficial dimensions, depth, type and position of cracks by using a visual grading system (WoodEye), and by comparing the results by manually measuring a number of crosscutted cracks. The material used in the experiments and which formed the basis for subsequent analysis has been of such a nature that it could be equated with structural timber normally defined under the European Standard EN 14081-1. The project has encompassed the analysis of 568 examples of cracks consisting of 8 various types of cracks. By obtained results it has established that the greatest and smallest width is shown in resin pockets, respective side cracks, the greatest and least average height shown in sapwood cracks, respective resin pockets, and that the greatest average depth shown in cracks occurred from felling or hurricanes. From analysis of the cracks breadth and height in relation to depth no clear connection can be established.

Detta examensarbete handlar om hur ett möbelproducerande företags råmaterialförsörjning går till. Företaget som har varit värd för arbetet är ett möbeltillverkande företag som heter Stolab och ligger i Smålandstenar. Studiebesök och intervjuer har hos Stolab och deras leverantörer legat till grund för det arbete som vi har utfört. Ämnen som är behandlade är kvalitetsaspekter på råmaterialet samt hur relationerna mellan kund – leverantör fungerar. Arbetet fokuserar främst på den sista punkten, hur relationerna ser ut mellan kund leverantör, vilka möjligheter man har att förbättra kommunikationen mellan företagen och hur inköp och lagerhållning kan fungera. För att kunna förbättra kvaliteten på det råmaterial som kommer till företaget så är en viktig del i det att öka förståelsen för de krav som ställs. Kraven måste också kommuniceras på ett effektivt sätt. Vi har utarbetat en modell för hur detta samarbete kan gå till samt gett en del andra förslag till åtgärder för att kunna förbättra kvalitet på materialet och förbättra relationerna. / This final thesis deals with the hardwood raw material procurement in a furniture producing company. The company that has been our host is a furniture producing company called Stolab situated in Smålandstenar. The study visits and interviews we have completed has been the base of this work and the theory studies that we have made. Subjects that have been treated in this report are quality aspects on the raw material and also the relationships between customer and the supplier. The discussion is focused on the latest mentioned part, which possibilities there are to improve the communication between the companies and how purchase and store-keeping can work. To be able to improve the quality of the raw material that is being delivered to the company an important part is to gain the understanding of the demand that is set. The demands also need to be communicated in an efficient way. We have worked out a model which gives suggestions to motions to be made to improve the quality of the raw material and the relationships between customers and suppliers.

<p>Examensarbetet syftar till att hitta samband mellan ytliga sprickor hos virke, i form av dimensioner och karaktärer, som dagens maskinella avsyningssystem inte klarar av. Tyngdpunkten i projektet har legat på att identifiera eventuella samband mellan verkligt djup hos sprickor och de ytliga sprickmått som kan uppmätas med automatisk avsyning av WoodEye. I huvudsak har projektets praktiska undersökningar gått ut på att bestämma sprickors ytliga dimensioner, djup, typ och position med hjälp av automatisk avsyningsutrustning (WoodEye) samt genom manuell uppmätning i ett antal itusågade sprickzoner. Det provmaterial som använts i utförda försök och som legat till grund för efterföljande sprickanalyser har varit av sådan karaktär att det kunnat jämställas med konstruktionsvirke som normalt sett hållfasthetssorteras enligt europasstandard SS-EN 14081-1.</p><p>I projektet har 568 sprickor, fördelade över 8 olika spricktyper, analyserats. Av erhållna resultat har det konstaterats att störst respektive minst medelbredd uppvisades hos kådlåpor respektive kantsprickor, störst respektive minst medellängd uppvisades hos splintsidesprickor respektive kådlåpor, samt att störst medeldjup uppvisades hos fäll-, kap- och stormsprickor. Vid analys av sprickors bredd och längd i relation till dess djup har inga entydiga samband kunnat påvisas.</p> / <p>This degree project aims to examine any connections between superficial cracks in timber, in terms of dimensions and characteristics, a matter insufficiently addressed by today's visual grading systems. The projects emphasis lies within the practical studies of cracks, characteristics and dimensions, within the acquired samples. In essence, the survey set out to determine superficial dimensions, depth, type and position of cracks by using a visual grading system (WoodEye), and by comparing the results by manually measuring a number of crosscutted cracks. The material used in the experiments and which formed the basis for subsequent analysis has been of such a nature that it could be equated with structural timber normally defined under the European Standard EN 14081-1.</p><p>The project has encompassed the analysis of 568 examples of cracks consisting of 8 various types of cracks. By obtained results it has established that the greatest and smallest width is shown in resin pockets, respective side cracks, the greatest and least average height shown in sapwood cracks, respective resin pockets, and that the greatest average depth shown in cracks occurred from felling or hurricanes. From analysis of the cracks breadth and height in relation to depth no clear connection can be established.</p>

<p>Detta examensarbete handlar om hur ett möbelproducerande företags råmaterialförsörjning går till. Företaget som har varit värd för arbetet är ett möbeltillverkande företag som heter Stolab och ligger i Smålandstenar. Studiebesök och intervjuer har hos Stolab och deras leverantörer legat till grund för det arbete som vi har utfört. Ämnen som är behandlade är kvalitetsaspekter på råmaterialet samt hur relationerna mellan kund – leverantör fungerar. Arbetet fokuserar främst på den sista punkten, hur relationerna ser ut mellan kund leverantör, vilka möjligheter man har att förbättra kommunikationen mellan företagen och hur inköp och lagerhållning kan fungera. För att kunna förbättra kvaliteten på det råmaterial som kommer till företaget så är en viktig del i det att öka förståelsen för de krav som ställs. Kraven måste också kommuniceras på ett effektivt sätt. Vi har utarbetat en modell för hur detta samarbete kan gå till samt gett en del andra förslag till åtgärder för att kunna förbättra kvalitet på materialet och förbättra relationerna.</p> / <p>This final thesis deals with the hardwood raw material procurement in a furniture producing company. The company that has been our host is a furniture producing company called Stolab situated in Smålandstenar. The study visits and interviews we have completed has been the base of this work and the theory studies that we have made. Subjects that have been treated in this report are quality aspects on the raw material and also the relationships between customer and the supplier. The discussion is focused on the latest mentioned part, which possibilities there are to improve the communication between the companies and how purchase and store-keeping can work. To be able to improve the quality of the raw material that is being delivered to the company an important part is to gain the understanding of the demand that is set. The demands also need to be communicated in an efficient way. We have worked out a model which gives suggestions to motions to be made to improve the quality of the raw material and the relationships between customers and suppliers.</p>

Wood and wood products are of great economical and environmental importance, both in Sweden and globally. Biotechnology can be used both for achieving raw material of improved quality and for industrial processes such as biobleaching. Despite the enormous amount of carbon that is fixed as wood, the knowledge about the enzymes involved in the biosynthesis, re-organization and degradation of plant cell walls is relatively limited. In order to exploit enzymes more efficiently or to develop new biotechnological processes, it is crucial to gain a better understanding of the function and mechanism of the enzymes. This work has aimed to increase the knowledge about some of the enzymes putatively involved in the wood forming processes in Populus. Xyloglucan endotransglycosylases and a putative xylanase represent transglycosylating and hydrolytic enzymes, respectively. Carbohydrate binding modules represent non-catalytic modules, which bind to the substrate. Among 24 genes encoding for putative xyloglucan endotransglycosylases or xyloglucan endohydrolases that were identified in the Populus EST database, two were chosen for further studies (PttXTH16-34 and PttXTH16-35). The corresponding proteins, PttXET16-34 and PttXET16-35, were expressed in P. pastoris, purified and biochemically characterized. The importance of the N-glycans was investigated by comparing the recombinant wild-type proteins with their deglycosylated counterparts. In order to obtain the large amounts of PttXET16-34 that were needed for crystallization and development of biotechnological applications, the conditions for the large-scale production of PttXET16-34 in a fermenter were optimized. In microorganisms, endo-(1,4)-β-xylanases are important members of the xylan degrading machinery. These enzymes are also present in plants where they might fulfill a similar, but probably more restrictive function. One putative endo-(1,4)-β-xylanase, denoted PttXYN10A, was identified in the hybrid aspen EST library. Sequence analysis shows that this protein contains three putative carbohydrate-binding modules (CBM) from family 22 in addition to the catalytic module from GH10. Heterologous expression and reverse genetics were applied in order to elucidate the function of the catalytic module as well as the binding modules of PttXYN10A. Just as in microorganisms, some of the carbohydrate active enzymes from plants have one or more CBM attached to the catalytic module. So far, a very limited number of plant CBMs has been biochemically characterized. A detailed bio-informatic analysis of the CBM family 43 revealed interesting modularity patterns. In addition, one CBM43 (CBM43PttGH17_84) from a putative Populus b-(1,3)-glucanase was expressed in E. coli and shown to bind to laminarin (β-(1,3)-glucan), mixed-linked β-(1,3)(1,4)-glucans and crystalline cellulose. Due to their high specificity for different carbohydrates, CBMs can be used as probes for the analysis of plant materials. Generally, they are more specific than both staining techniques and carbohydrate-binding antibodies. We have used cellulose- and mannan binding modules from microorganisms as tools for the analysis of intact fibers as well as processed pulps. / QC 20100903

This Master thesis has been performed at CTD- the Centre for Wood Technology and Design at the University of Linköping and has been carried out in Santa Cruz de la Sierra in Bolivia. The objective of this thesis is to study the mechanical properties and uses of Guadua chacoensis, a bamboo native to Bolivia. Throughout history, bamboo has been used in many countries for a variety of purposes. In Asia bamboo is an important raw-material for buildings and furniture. It is also used for making paper and for land rehabilitation and fuel. In South America many countries, among them Bolivia, have great potential to use bamboo in the same way. One of the key ideas with this Master thesis is to make a contribution to support the Bolivian economy and welfare by elucidate this, hitherto undeveloped, natural resource. This thesis is a Minor field study partly financed by Sida- the Swedish International Development Cooperation Agency. During the field study theoretical studies were made, collecting local and international information about bamboo and Guadua chacoensis in particular. Laboratory tests were prepared and conducted at UPSA- the Private University of Santa Cruz de la Sierra and several localities of the plant were visited. Through tensile-, bending- and hardness test it is found that Guadua chacoensis is a flexible, medium soft material and is comparable with European oak when it comes to the tensile strength. This leads to the conclusion that this bamboo species, among other fields of applications, can be used for constructions, like houses and bridges, and furniture manufacturing. / Diese Diplomarbeit wurde durch das CTD- Zentrum für Holztechnik und Design an der Universität Linköping betreut und in Santa Cruz de la Sierra in Bolivien durchgeführt. Das Ziel dieser Arbeit ist es die mechanische Beanspruchung und die Anwendungen von Guadua chacoensis , einer bolivischen Bambusart, zu untersuchen. Bambus wurde in der Vergangenheit in vielen Ländern für die unterschiedlichsten Anwendungen wie zum Beispiel Häuser, Werkzeug, Möbel, Lebensmittel, Treibstoff und Papier verwendet. In meisten asiatischen Ländern ist Bambus ein wichtiger Rohstoff für kleine und mittlere Unternehmen. Damit werden Arbeitsplätze geschaffen, was der Bevölkerung hilft die Armutsgrenze zu überwinden. Auch in Lateinamerika haben viele Länder, wie zum Beispiel Bolivien, die Chance Bambus in der gleichen Weise zu nutzen. Ein zentraler Gedanke dieser Arbeit ist es daher eine Grundlage für die bolivische Wirtschaft zu schaffen damit dieser bislang kaum entwickelte Rohstoff genutzt werden kann. Diese Arbeit wurde von Sida- der Schwedischen Internationalen Entwicklungsorganisation, teilweise finanziell unterstützt. Im Rahmen der durchgeführten Studie wurden sowohl theoretische Aspekte betrachtet, als auch Versuche im Labor der privaten Universität von Santa Cruz de la Sierra durchgeführt. Des Weiteren wurden verschiedene Arten des Bambus in der Natur untersucht. Biege- Streck- und Festigkeitsversuche haben gezeigt, dass Guadua chacoensis ein flexibles und weiches Material ist. Von den Streckeigenschaften ist es mit europäischer Eiche zu vergleichen. Diese Ergebnisse führen zu der Schlussfolgerung, dass Guadua chacoensis für die Konstruktion von Häusern und Brücken, für die Herstellung von Möbeln und andere ähnliche Anwendungen eingesetzt werden kann. / Esta tesis ha sido realizada en el Centro de Ciencia de Madera y Diseño- CTD de la Universidad de Linköping y ha sido llevada a cabo en la ciudad de Santa Cruz de la Sierra, Bolivia. El objetivo de la tesis es estudiar los propiedades mecánicas y usos de la Guadua chacoensis, un bambú nativo de Bolivia. A lo largo de la historia, el bambú ha sido utilizado en muchas localidades del mundo en distintas aplicaciones, vale mencionar: viviendas, herramientas, muebles, alimentos, combustible, papel y para rehabilitación de la tierra. En casi todos los países Asiáticos el bambú es un recurso importante para empresas de tamaño pequeño y mediano, proporcionando empleo y contrarrestando la pobreza. En América Latina muchos países, incluyendo Bolivia, tienen potencial para aprovechar el bambú del mismo modo. Una de las ideas más importantes de la tesis es hacer una contribución para apoyar a la economía de Bolivia, la cual, hasta ahora, ha desarrollado muy poco este recurso natural. La tesis es un Minor field study parcialmente financiado por Asdi- la Agencia Sueca de Cooperación Internacional para el Desarrollo. Durante el Minor field study estudios teóricos fueron realizados, acumulando información nacional e internacional sobre bambú y Guadua chacoensis en particular. Para examinar los propiedades mecánicos de la Guadua chacoensis, pruebas de laboratorio fueron preparadas y efectuadas en la Universidad Privada de Santa Cruz de la Sierra. Asimismo, muchas áreas con bosques naturales donde crece la especie fueron visitadas. A través de pruebas de laboratorio de tracción, flexión y dureza ha sido demostrado que la Guadua chacoensis es un material flexible y de dureza media, comparable con el roble europeo cuando se trata de la fuerza de tracción. Eso tiene como resultado que la Guadua chacoensis, entre otros campos de aplicación, puede ser usada para construcciones, como casas y puentes, y para la manufacturación de muebles. / Detta examensarbetete har gjorts vid CTD- Centrum för Träteknik och Design vid Linköpings universitet och har utförts i Santa Cruz de la Sierra i Bolivia. Syftet med detta examensarbete är att studera de mekaniska egenskaperna och användningsområden för Guadua chacoensis, en boliviansk bambuart. Genom historien har bambu använts i en mängd olika applikationer såsom hus, verktyg, möbler, mat, bränsle, papper och land-rehabilitering. I de flesta asiatiska länder är bambu en viktig resurs för små- och medelstora företag vilket skapar arbetstillfällen och motverkar fattigdom. I Sydamerika finns många länder, däribland Bolivia, vilka har stora möjligheter att utnyttja bambu på samma sätt. En av huvudidéerna med detta examensarbete är att kunna gynna den bolivianska välfärden genom att belysa denna, hittills outvecklade naturresurs. Detta examensarbete är en Minor field study, delvis finansierad av Sida, styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Under fältarbetet genomfördes teoretiska studier då internationell och inhemsk information om bambu, speciellt om Guadua chacoensis, samlades in. Olika områden där arten växer besöktes och hållfasthetstekniska tester genomfördes vid UPSA- Universidad Privada de Santa Cruz de la Sierra. Genom drag-, böj- och hårdhetsprovning har det påvisats att Guadua chacoensis är ett böjligt och medelhårt material med en draghållfasthet som är jämförbar med den för Europeisk ek. Detta gör att denna bambuart lämpar sig bland annat för konstruktioner, såsom hus och broar, samt möbeltillverkning.

<p>This Master thesis has been performed at CTD- the Centre for Wood Technology and Design at the University of Linköping and has been carried out in Santa Cruz de la Sierra in Bolivia.</p><p>The objective of this thesis is to study the mechanical properties and uses of Guadua chacoensis, a bamboo native to Bolivia. Throughout history, bamboo has been used in many countries for a variety of purposes. In Asia bamboo is an important raw-material for buildings and furniture. It is also used for making paper and for land rehabilitation and fuel. In South America many countries, among them Bolivia, have great potential to use bamboo in the same way. One of the key ideas with this Master thesis is to make a contribution to support the Bolivian economy and welfare by elucidate this, hitherto undeveloped, natural resource.</p><p>This thesis is a Minor field study partly financed by Sida- the Swedish International Development Cooperation Agency. During the field study theoretical studies were made, collecting local and international information about bamboo and Guadua chacoensis in particular. Laboratory tests were prepared and conducted at UPSA- the Private University of Santa Cruz de la Sierra and several localities of the plant were visited.</p><p>Through tensile-, bending- and hardness test it is found that Guadua chacoensis is a flexible, medium soft material and is comparable with European oak when it comes to the tensile strength. This leads to the conclusion that this bamboo species, among other fields of applications, can be used for constructions, like houses and bridges, and furniture manufacturing.</p> / <p>Diese Diplomarbeit wurde durch das CTD- Zentrum für Holztechnik und Design an der Universität Linköping betreut und in Santa Cruz de la Sierra in Bolivien durchgeführt.</p><p>Das Ziel dieser Arbeit ist es die mechanische Beanspruchung und die Anwendungen von Guadua chacoensis , einer bolivischen Bambusart, zu untersuchen. Bambus wurde in der Vergangenheit in vielen Ländern für die unterschiedlichsten Anwendungen wie zum Beispiel Häuser, Werkzeug, Möbel, Lebensmittel, Treibstoff und Papier verwendet.</p><p>In meisten asiatischen Ländern ist Bambus ein wichtiger Rohstoff für kleine und mittlere Unternehmen. Damit werden Arbeitsplätze geschaffen, was der Bevölkerung hilft die Armutsgrenze zu überwinden. Auch in Lateinamerika haben viele Länder, wie zum Beispiel Bolivien, die Chance Bambus in der gleichen Weise zu nutzen. Ein zentraler Gedanke dieser Arbeit ist es daher eine Grundlage für die bolivische Wirtschaft zu schaffen damit dieser bislang kaum entwickelte Rohstoff genutzt werden kann.</p><p>Diese Arbeit wurde von Sida- der Schwedischen Internationalen Entwicklungsorganisation, teilweise finanziell unterstützt. Im Rahmen der durchgeführten Studie wurden sowohl theoretische Aspekte betrachtet, als auch Versuche im Labor der privaten Universität von Santa Cruz de la Sierra durchgeführt. Des Weiteren wurden verschiedene Arten des Bambus in der Natur untersucht.</p><p>Biege- Streck- und Festigkeitsversuche haben gezeigt, dass Guadua chacoensis ein flexibles und weiches Material ist. Von den Streckeigenschaften ist es mit europäischer Eiche zu vergleichen. Diese Ergebnisse führen zu der Schlussfolgerung, dass Guadua chacoensis für die Konstruktion von Häusern und Brücken, für die Herstellung von Möbeln und andere ähnliche Anwendungen eingesetzt werden kann.</p> / <p>Esta tesis ha sido realizada en el Centro de Ciencia de Madera y Diseño- CTD</p><p>de la Universidad de Linköping y ha sido llevada a cabo en la ciudad de Santa Cruz de la Sierra, Bolivia.</p><p>El objetivo de la tesis es estudiar los propiedades mecánicas y usos de la</p><p>Guadua chacoensis, un bambú nativo de Bolivia. A lo largo de la historia, el bambú ha sido utilizado en muchas localidades del mundo en distintas aplicaciones, vale mencionar: viviendas, herramientas, muebles, alimentos, combustible, papel y para rehabilitación de la tierra. En casi todos los países Asiáticos el bambú es un recurso importante para empresas de tamaño pequeño y mediano, proporcionando empleo y contrarrestando la pobreza.</p><p>En América Latina muchos países, incluyendo Bolivia, tienen potencial para aprovechar el bambú del mismo modo. Una de las ideas más importantes de la tesis es hacer una contribución para apoyar a la economía de Bolivia, la cual, hasta ahora, ha desarrollado muy poco este recurso natural.</p><p>La tesis es un Minor field study parcialmente financiado por Asdi- la Agencia Sueca de Cooperación Internacional para el Desarrollo. Durante el Minor field study estudios teóricos fueron realizados, acumulando información nacional e internacional sobre bambú y Guadua chacoensis en particular. Para examinar los propiedades mecánicos de la Guadua chacoensis, pruebas de laboratorio fueron preparadas y efectuadas en la Universidad Privada de Santa Cruz de la Sierra. Asimismo, muchas áreas con bosques naturales donde crece la especie fueron visitadas.</p><p>A través de pruebas de laboratorio de tracción, flexión y dureza ha sido demostrado que la Guadua chacoensis es un material flexible y de dureza media, comparable con el roble europeo cuando se trata de la fuerza de tracción. Eso tiene como resultado que la Guadua chacoensis, entre otros campos de aplicación, puede ser usada para construcciones, como casas y puentes, y para la manufacturación de muebles.</p> / <p>Detta examensarbetete har gjorts vid CTD- Centrum för Träteknik och Design vid Linköpings universitet och har utförts i Santa Cruz de la Sierra i Bolivia.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att studera de mekaniska egenskaperna och användningsområden för Guadua chacoensis, en boliviansk bambuart. Genom historien har bambu använts i en mängd olika applikationer såsom hus, verktyg, möbler, mat, bränsle, papper och land-rehabilitering. I de flesta asiatiska länder är bambu en viktig resurs för små- och medelstora företag vilket skapar arbetstillfällen och motverkar fattigdom. I Sydamerika finns många länder, däribland Bolivia, vilka har stora möjligheter att utnyttja bambu på samma sätt. En av huvudidéerna med detta examensarbete är att kunna gynna den bolivianska välfärden genom att belysa denna, hittills outvecklade naturresurs.</p><p>Detta examensarbete är en Minor field study, delvis finansierad av Sida, styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Under fältarbetet genomfördes teoretiska studier då internationell och inhemsk information om bambu, speciellt om Guadua chacoensis, samlades in. Olika områden där arten växer besöktes och hållfasthetstekniska tester genomfördes vid UPSA- Universidad Privada de Santa Cruz de la Sierra.</p><p>Genom drag-, böj- och hårdhetsprovning har det påvisats att Guadua chacoensis är ett böjligt och medelhårt material med en draghållfasthet som är jämförbar med den för Europeisk ek. Detta gör att denna bambuart lämpar sig bland annat för konstruktioner, såsom hus och broar, samt möbeltillverkning.</p>

No description available.