1 |
Vilken hållfasthet har ett trädymlingsförband?Ekenståhl, Robert, Medén, Oskar January 2017 (has links)
Ett sätt att öka mängden trä i byggnader är att ersätta stålförband i takstolar med ett trädymlingsförband. Det bör dock undersökas om trädymlingsförbandet har tillräckligt högt hållfasthetsvärde. Denna studie undersöker hållfastheten på träförband förankrade med trädymlingar. Dymlingarna har tre olika dimensioner (8, 10 och 12 mm) och förankras i förbanden genom svällning. Teoretiska beräkningar utförs med formler från Eurokod 5 (2004) för stålskruvar. Formlerna modifieras för att kunna tillämpas på trä istället för stål. Trycktester utförs på tio tvåplansskjuvnings-modeller per dymlingsdimension. Studien anses vara statistisk och sammanställs i normalfördelningskurvor. Av data från testerna räknas karakteristiska värden för trädymlingarna med säkerhetsmarginalen 95 %. Karakteristiskt hållfasthetsvärdet för trädymlingsförbanden blev 2100 N för 8 mm, 2300 Nför 10 mm och 4400 N för 12 mm. / One way to increase the amount of wood in buildings is to replace framing tie with timber dowel joints. It has to be investigated if timber dowel joints strength value is high enough. This study investigates the strength of timber joints anchored with a dowel. The dowels have three different dimensions and were anchored in the joint by swelling. Theoretical calculations were made with formulas from Eurokod 5 (2004) for steel screws. The formulas were modified to be applied to wood instead of steel. Pressure tests wereperformed on ten double shear models per dowel dimension. The tests are considered tobe statistically and compiled in a normal distribution curve. Characteristic strength with thesafety margin of 95 % was calculated from the data from the tests. Characteristic strength for the timber dowel joints were 2100 N for 8 mm, 2300 N for 10mm and 4400 N for 12 mm.
|
2 |
Träförband byggda med traditionell teknik : En analys av hållfastheten hos takstolförband i en äldre ekonomibyggnad / Wooden joints built with traditional technique : An analysis of the strength in truss joints in an older outbuildingBrattström, Niels, Averbo Wallin, Joel January 2015 (has links)
I Sverige finns det ett stort antal ekonomibyggnader som är byggda med traditionell timmermansteknik. Merparten är upprättade mellan 1870 – 1940, ofta byggda i egen regi utan att laster beaktats eller dimensioneringsberäkningar utförts. I dagsläget finns det standarder som beskriver hur en lämplig dimensionering av moderna konstruktioner och förband bör utföras, men inga riktlinjer för hur äldre träförband kan kontrolleras. Målet med examensarbetet är att med utgångpunkt från Eurokoder göra en approximativ hållfasthetsberäkning av de förband som återfinns i takstolen i ett studerat objekt, med syfte att avgöra huruvida Eurokoder är lämpliga som beräkningsmedel för äldre träförband. Resultatet visar att vissa förband i hög grad är beroende av att krafter kan tas upp via friktion, vilket är något som inte beaktas i Eurokoder. Dessutom innebär de säkerhetsfaktorer som Eurokoder medför att en del förband anses underdimensionerade. / There is a large amount of outbuildings built with traditional cogging technique in Sweden. Most of them were built in 1870-1940, often without proper dimensioning. Today there are standards describing how to properly dimension modern structures and joints, but there are no standards describing how to verify the strength of older wooden joints. The objective of the thesis is to approximate the strength of the joints found in the truss of an actual outbuilding by using Eurocodes, with the purpose to determine whether the Eurocodes are suitable as a calculation tool for older wooden joints. The result shows that curtain joints are highly dependent on forces of friction to counteract the strain of the joints, which is something that is not taken in to account in any of the Eurocodes. Additionally some joints are considered underdimensioned do to the safety factors the Eurocodes entails.
|
Page generated in 0.0751 seconds