Behoven av att nyttja gamla ekonomibyggnader i sitt ursprungliga användningsområde har minskat. De gamla husen har dock kvalitéer som är värda att bevara vilket bör betänkas innan de plockas ner eller eldas upp. Denna rapport är en aktionsstudie av ladugårdsbyggnaden på Nygården, Vemdalens Kyrkby 4;5. Projektbyggnaden är en liggtimmerbyggnad från mitten av 1800-talet som för närvarande används som garage och förråd. Ägarna till gården har för avsikt att riva projektbyggnaden och istället uppföra en gäststuga på samma platts. I rapporten avhandlas möjligheten att istället med god byggnadsvård renovera liggtimmerstommen och anpassa ladugården till en modern bostad. I rapporten granskas vilka fördelar det kan innebära att bygga om ladugården istället för att riva den och bygga nytt. För att svara på frågor har olika undersökningsmetoder använts. En okulär besiktning av byggnaden ha genomförts där sakkunnig timmerman gav sin åsikt om stommens kondition och brister. Utifrån besiktning, intervju med ytterligare timmerman och med hjälp av litteraturstudier presenteras ett förslag om åtgärder inom ramen för god byggnadsvård. Diskussion förs angående ombyggnadens lönsamhet med avseende på ekonomi, ekologi och kvalité och jämförs med rivning och nybyggnad. Slutsatsen är att projektbyggnaden lämpar sig för ombyggnad då den är av god kvalité och kondition samt uppförd med en byggnadsteknik som är lämpad för förändring. Utförandet av förändringar och av åtgärder mot brister är relativt enkelt men tidskrävande. Kvalitativa, ekonomiska och ekologiska fördelar som värmetröghet, historia, materialbesparingar samt minskad mängd avfall står att finna. / The need to use old outbuildings in its original use has decreased. The old houses, however, has qualities that are worthy of protection which should be borne in mind before they are teared down. This report is an action study of the barn on Nygården, Vemdalens Kyrkby 4; 5th. The project building is a lug building from the mid-1800s, currently used as garage and storage. The owners of the estate intend to tear down the barn to make space for a new guest house. The report treats the possibility to maintain the barn and rebuild it into a modern residence, within the framework of building preservation. The report examines benefits with rebuilding the barn instead of tearing it down and new produce. Different research methods are used. A visual inspection of the building is done in cooperation with a lug carpenter who gives his opinion on structural conditions. Based on the inspection, an interview with another carpenter and literature studies a proposal on measures, within the framework of building preservation, is presented. Profitability in terms of economy, ecology and quality is discussed and compared with demolition and new production. The conclusion is that the project building is suitable for renovation due to good quality, good condition and it has a construction suitable for change. The measures of change are relatively simple but time consuming. Qualitative, economic and ecological benefits to be find is among other thermal inertia, material consuming savings and reduction of waste.

I Sverige används värdeområden för att fånga de variabler som påverkar värdet av ekonomibyggnader beroende av var de är belägna. Taxeringsvärdet är kopplat till marknadsvärdet. När värdeområden skapas sker en massvärdering som kan baseras på hedoniska värderingsmodeller vilket innebär att marknadsvärdet är en funktion av många olika variabler. Idag används sällan ekonomibyggnader i aktiva lantbruk då många lantbruk har lagt ner sin verksamhet under de senaste årtiondena. Detta leder till att marknadsvärdet för ekonomibyggnader inte längre påverkas av samma variabler som de en gång gjorde.   Målet med arbetet är därför att utreda aktualiteten av dagens värdeområdesindelning för ekonomibyggnader som inte används i lantbruk och att utreda hur dessa ekonomibyggnader bör taxeras. Studien utreder hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader ska uppskattas vid taxering och vilken användning ekonomibyggnader har idag. Studien ger även svar på hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader påverkas av var de är belägna.   Intervjuer har genomförts med sakkunniga inom området för att kartlägga användningen av ekonomibyggnader idag och hur marknadsvärdet för ekonomibyggnader varierar i olika delar av Sverige i relation till orterna de är belägna vid. En studie genomfördes även för att göra en jämförelse mellan marknadsvärden för ekonomibyggnader och industrier.   Resultatet av studien visar att marknadsvärdet för ekonomibyggnader påverkas av närheten till städer och ”hot spots” för lokala marknader. Där det finns tillgång till kommunikationsleder är avstånden från marknadens centrum till den gräns där marknadsvärdet börjar falla längre. Ekonomibyggnader används ofta som lager, som uthyrningsstall eller till handel.   Slutsatsen är att värdeområden för ekonomibyggnader kan inspireras av pristrenden för industrier utanför städer och att avkastningsmetoden bör användas vid värdering av ekonomibyggnader inför taxering. För varje enskild ort måste dock sakkunniga tillfrågas hur förhållandena ser ut i deras verksamhetsområde, då lokala marknader kan finnas. / <p>Presentationen är redan genomförd.</p>

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar. Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa. Områdesanalysen genomförs med stöd av DIVE-metoden.

I Sverige finns det ett stort antal ekonomibyggnader som är byggda med traditionell timmermansteknik. Merparten är upprättade mellan 1870 – 1940, ofta byggda i egen regi utan att laster beaktats eller dimensioneringsberäkningar utförts. I dagsläget finns det standarder som beskriver hur en lämplig dimensionering av moderna konstruktioner och förband bör utföras, men inga riktlinjer för hur äldre träförband kan kontrolleras.   Målet med examensarbetet är att med utgångpunkt från Eurokoder göra en approximativ hållfasthetsberäkning av de förband som återfinns i takstolen i ett studerat objekt, med syfte att avgöra huruvida Eurokoder är lämpliga som beräkningsmedel för äldre träförband.   Resultatet visar att vissa förband i hög grad är beroende av att krafter kan tas upp via friktion, vilket är något som inte beaktas i Eurokoder. Dessutom innebär de säkerhetsfaktorer som Eurokoder medför att en del förband anses underdimensionerade. / There is a large amount of outbuildings built with traditional cogging technique in Sweden. Most of them were built in 1870-1940, often without proper dimensioning. Today there are standards describing how to properly dimension modern structures and joints, but there are no standards describing how to verify the strength of older wooden joints.   The objective of the thesis is to approximate the strength of the joints found in the truss of an actual outbuilding by using Eurocodes, with the purpose to determine whether the Eurocodes are suitable as a calculation tool for older wooden joints.   The result shows that curtain joints are highly dependent on forces of friction to counteract the strain of the joints, which is something that is not taken in to account in any of the Eurocodes. Additionally some joints are considered underdimensioned do to the safety factors the Eurocodes entails.