No description available.

Behoven av att nyttja gamla ekonomibyggnader i sitt ursprungliga användningsområde har minskat. De gamla husen har dock kvalitéer som är värda att bevara vilket bör betänkas innan de plockas ner eller eldas upp. Denna rapport är en aktionsstudie av ladugårdsbyggnaden på Nygården, Vemdalens Kyrkby 4;5. Projektbyggnaden är en liggtimmerbyggnad från mitten av 1800-talet som för närvarande används som garage och förråd. Ägarna till gården har för avsikt att riva projektbyggnaden och istället uppföra en gäststuga på samma platts. I rapporten avhandlas möjligheten att istället med god byggnadsvård renovera liggtimmerstommen och anpassa ladugården till en modern bostad. I rapporten granskas vilka fördelar det kan innebära att bygga om ladugården istället för att riva den och bygga nytt. För att svara på frågor har olika undersökningsmetoder använts. En okulär besiktning av byggnaden ha genomförts där sakkunnig timmerman gav sin åsikt om stommens kondition och brister. Utifrån besiktning, intervju med ytterligare timmerman och med hjälp av litteraturstudier presenteras ett förslag om åtgärder inom ramen för god byggnadsvård. Diskussion förs angående ombyggnadens lönsamhet med avseende på ekonomi, ekologi och kvalité och jämförs med rivning och nybyggnad. Slutsatsen är att projektbyggnaden lämpar sig för ombyggnad då den är av god kvalité och kondition samt uppförd med en byggnadsteknik som är lämpad för förändring. Utförandet av förändringar och av åtgärder mot brister är relativt enkelt men tidskrävande. Kvalitativa, ekonomiska och ekologiska fördelar som värmetröghet, historia, materialbesparingar samt minskad mängd avfall står att finna. / The need to use old outbuildings in its original use has decreased. The old houses, however, has qualities that are worthy of protection which should be borne in mind before they are teared down. This report is an action study of the barn on Nygården, Vemdalens Kyrkby 4; 5th. The project building is a lug building from the mid-1800s, currently used as garage and storage. The owners of the estate intend to tear down the barn to make space for a new guest house. The report treats the possibility to maintain the barn and rebuild it into a modern residence, within the framework of building preservation. The report examines benefits with rebuilding the barn instead of tearing it down and new produce. Different research methods are used. A visual inspection of the building is done in cooperation with a lug carpenter who gives his opinion on structural conditions. Based on the inspection, an interview with another carpenter and literature studies a proposal on measures, within the framework of building preservation, is presented. Profitability in terms of economy, ecology and quality is discussed and compared with demolition and new production. The conclusion is that the project building is suitable for renovation due to good quality, good condition and it has a construction suitable for change. The measures of change are relatively simple but time consuming. Qualitative, economic and ecological benefits to be find is among other thermal inertia, material consuming savings and reduction of waste.

<p>Främsta anledningen till en tilläggsisolering är att det önskas bättre energihushållning i en byggnad. Detta kan göras med olika material och olika tekniker. Inom byggnadsvårdssammanhang förs det en diskussion om de fuktbuffrande materialen är bättre vid tilläggsisolering då de är hygroskopiska än de icke hygroskopiska som är mest frekvent använda i det konventionella byggandet. Denna rapport utvärderar om det finns några dokumenterade fakta som styrker att de hygroskopiska och ekologiska materialen fungerar bättre i byggnadsvårdssammanhang än de icke hygroskopiska. Olika isolermaterial från de två nämnda grupperna jämförs utifrån olika parametrar.</p> / <p>This report evaluates if there are any known facts that support that the hygroscopic and ecologic materials are better in supplement insulation than non hygroscopic. Different kind of insulate materials from these two mentioned groups are compared from without different kind of parameters.</p>

Främsta anledningen till en tilläggsisolering är att det önskas bättre energihushållning i en byggnad. Detta kan göras med olika material och olika tekniker. Inom byggnadsvårdssammanhang förs det en diskussion om de fuktbuffrande materialen är bättre vid tilläggsisolering då de är hygroskopiska än de icke hygroskopiska som är mest frekvent använda i det konventionella byggandet. Denna rapport utvärderar om det finns några dokumenterade fakta som styrker att de hygroskopiska och ekologiska materialen fungerar bättre i byggnadsvårdssammanhang än de icke hygroskopiska. Olika isolermaterial från de två nämnda grupperna jämförs utifrån olika parametrar. / This report evaluates if there are any known facts that support that the hygroscopic and ecologic materials are better in supplement insulation than non hygroscopic. Different kind of insulate materials from these two mentioned groups are compared from without different kind of parameters.

This report is the result of a degree project in building engineering, at an advanced level. The project evaluated a building from a technical and historical point of view, and focused on its energy consumption, particularly the energy used for heating. The building in question was a small apartment building in Strömsholm, Sweden. It was made in 1902, from vertical logs, a not so common form of the traditional log house. The goal of the project was to evaluate if the energy consumption could be reduced in accordance with building preservation regulations, that is without damaging any of the building’s cultural or historical values. The building was surveyed with the help of archive and literature studies, interviews and inspections. Based on these findings, supplementary insulation on the inner side of the climate screen was decided on. The program IDA Indoor Climate and Energy was used to make computer simulations of the energy consumption of the building for five different alternatives of supplementary insulation. Part of the project was also to investigate whether IDA Indoor Climate and Energy was suitable for energy simulations of old buildings. The moisture balance of the outer walls was calculated manually to see if the supplemental insulation constituted a risk when it came to the moisture sensitivity of the construction. The result of the computer simulations, combined with building physics, shows that the energy consumption for heating could be reduced, especially if the roof was to be insulated. However, these results cannot and should not be seen as anything but indications, because of the uncertainty of the input data. The data on ventilation and air flows was considered to be one of the main sources of error. Furthermore, there were signs that the design of the computer models was far from optimal. The result of the moisture calculations shows that the moisture sensitivity is indeed increased. IDA Indoor Climate and Energy was judged as more suitable for simulations of new buildings than of old ones, due to the complexity of the latter, but the program can still be used as an aid for energy evaluations of old buildings if it is used in the right way. / Denna rapport är resultatet av ett examensarbete i byggnadsteknik på avancerad nivå. Arbetet gick ut på att undersöka en byggnad ur ett tekniskt och kulturhistoriskt perspektiv, med inriktning på hushållning av energi. Föremålet för undersökningen var ett flerbostadshus i restimmer, uppfört 1902 i Strömsholm, Västmanland. Målet var att undersöka om byggnadstekniska åtgärder behövdes för att minska energiåtgången, främst den för aktiv uppvärmning, i byggnaden. Dessa åtgärder skulle utformas så att byggnadens bevarandevärda särdrag inte går förlorade, i enlighet med Plan- och bygglagens bestämmelser om ändring av byggnader. Med hjälp av arkivsökningar, litteraturstudier, intervjuer och undersökningar kartlades byggnaden. Utifrån dess förutsättningar bestämdes förslag för energibesparande åtgärder, fem olika alternativ för invändig tilläggsisolering. För att beräkna byggnadens energiåtgång och hur mycket de olika alternativen skulle kunna påverka denna gjordes simuleringar i programmet IDA Indoor Climate and Energy. En av frågeställningarna i arbetet var huruvida detta program var lämpligt för energisimuleringar av äldre byggnader eller inte. Beräkningar av den relativa luftfuktigheten i ytterväggen gjordes för hand för att bedöma fuktskaderisken i konstruktionen efter tilläggsisolering. Indata till fuktberäkningarna och datorsimuleringarna hämtades från litteraturen eller utgjordes av uppskattningar. Resultat av datorsimuleringarna, tillsammans med byggnadsfysiska resonemang, visar att det går att minska energiåtgången för uppvärmning, driftel och tappvarmvatten, i synnerhet vid tilläggsisolering av taket. Dock kan inte dessa resultat ses som något annat än indikationer eftersom osäkerheterna i indata för modellerna var för stora. Bristande indata för ventilationen bedömdes vara en av de största felkällorna. Dessutom föreligger vissa reservationer gällande modellernas utformning. Resultatet av fuktberäkningarna visar att väggarna blir känsliga för fuktskador vid invändig tilläggsisolering. IDA Indoor Climate and Energy bedöms vara lämpligare för simuleringar av nyproducerade byggnader än av äldre byggnader på grund av komplexiteten hos de senare, men det kan ändå fungera som ett hjälpmedelvid energiutvärderingar av sådana om det används rätt.

Denne opgave omhandler et almindeligt familiehus lokaliseret i Everöd, Sverige. I opgaven belyses detsbaggrund, nutid og fremtid. Husets byggetekniske historie og baggrund var under købet i November 2020mere eller mindre ukendt for køberen, men åbnede under den begyndende renovering straks op for et havaf spørgsmål. Huset viste sig at være ældre end antaget og bygget af et andet materiale end hvad ejendomsmægleren havde informeret om. Projektet udviklede sig til en kamp mellem konservering, renovering ellerombygning, tre koncepter som umiddelbart kan lede til 3 vidt forskellige resultater. Gennem mine valgtemetoder indenfor arkivforskning, bygningstekniske - og bygningsantikvariske undersøgelser samt medarkitektoniske teorier om bevaring og forandring, vurderer jeg i denne opgave husets historiske, kulturelle ogbevaringsværdige værdi. Med disse metoder tegner jeg et billede af husets historie, samt dets relevans til byenomkring det og menneskene som har boet i det og i fremtiden vil bo i det. Opgaven tager altså form som etmultidimensionelt projekt, hvor huset som fokuspunkt eksisterer i flere mulige versioner på samme tid, oghvor hver version har et unikt tilknytningspunkt som skal tages højde for og nænsomt analyseres. Opgaventager rede for hvordan vores umiddelbare statiske bygninger eksisterer i konstant forandring, fordi vi sommennesker også gør, og hvordan et hus som dette nemt kan ende på den forkerte side af debatten ombevaring af gamle huse. Sidst men ikke mindst, vil visualiseringer af både husets fortid og fremtid, skabe etbillede af hvordan arkitekturen er i konstant forandring, men trods det hensysnfuldt kan skabe en plads forlivet. / This Thesis deals with an ordinary house located in Everöd, Sweden. The thesis sheds light on its past, presentand future. The house’s construction and background during the purchase in November 2020 was more orless unknown to the buyer, but during the initial renovation, findings immediately opened up a sea ofquestions. The house turned out to be older than assumed and built of a different material than what the realestate agent had informed about. The project became a battle between conservation, renovation orremodeling, three concepts that can lead to three very different results. Through my chosen methods withinarchival research, construction technical - and construction antiquarian studies as well as with architecturaltheories of preservation and change, I assess the house’s historical, cultural and conservational value. Withthese methods, I paint a picture of the history of the house, as well as its relevance to the village around it andthe people who have lived in it and in the future will live in it. This thesis thus takes the form of a multidimensional project, where the house as a focal point exists in several possible versions at the same time, andwhere each version has a unique connection to its history, that must be taken into account and carefully analyzed. The thesis explains how our immediate static buildings exist in constant change because we as humansalso do, and how a house like this can easily end up on the wrong side of the debate over the preservation ofold houses. Last but not least, visualizations of both the house’s past and future will paint a picture of how thearchitecture is constantly changing, but despite that can thoughtfully create a place for life.

O Teatro Municipal de Santos é o objeto de estudo desta pesquisa, estruturada por duas linhas principais de análise: a inserção dos edifícios teatrais na malha urbana e a questão acerca da produção de arquitetura moderna na cidade. A abordagem e aprofundamento nesses dois enfoques demonstram a importância deste equipamento, cuja função é vital para o fomento das atividades culturais do município, e região, e cuja preservação, como exemplar arquitetônico moderno representativo deste período - no contexto de uma cidade turística que possui acervo relevante -, é uma ação pertinente. Tais pressupostos justificam um olhar mais atento ao edifício, o que revela a problemática acerca de dois fatores distintos: a articulação do edifício na malha urbana como centralizador das atividades culturais promovidas pelo poder público e a sua integridade física como obra arquitetônica de excelência. Como resposta às questões levantadas, delineiamse possibilidades de reestruturação funcional do edifício, com o objetivo de afirmar sua abrangência enquanto difusor cultural e efetivar seu caráter de permanência na cidade. / The Teatro Municipal de Santos is the studied object in this research, that is supported by two main lines of analysis: the insertion of theatrical buildings in the urban grid and the question about the production of modern architecture in this city. The approach and deepness in these two subjects demonstrate the importance of this equipment, whose function is vital for the incitement of local and regional cultural activities and whose preservation, as a representative example of modern architecture from this period in the context of a tourist city that has a respectful legacy -, it is a relevant move. Such assumptions justify a closer look at the building, which reveals the problematic about two different factors: the building articulation in the urban grid as the one that centralizes the cultural activities promoted by the public administration and the physical integrity as architectural excellence. In response to the raised questions, possibilities of functional restructuring of the building are outlined, with the goal to affirm its range while cultural diffuser and to bring its character of permanence in the city.

O Teatro Municipal de Santos é o objeto de estudo desta pesquisa, estruturada por duas linhas principais de análise: a inserção dos edifícios teatrais na malha urbana e a questão acerca da produção de arquitetura moderna na cidade. A abordagem e aprofundamento nesses dois enfoques demonstram a importância deste equipamento, cuja função é vital para o fomento das atividades culturais do município, e região, e cuja preservação, como exemplar arquitetônico moderno representativo deste período - no contexto de uma cidade turística que possui acervo relevante -, é uma ação pertinente. Tais pressupostos justificam um olhar mais atento ao edifício, o que revela a problemática acerca de dois fatores distintos: a articulação do edifício na malha urbana como centralizador das atividades culturais promovidas pelo poder público e a sua integridade física como obra arquitetônica de excelência. Como resposta às questões levantadas, delineiamse possibilidades de reestruturação funcional do edifício, com o objetivo de afirmar sua abrangência enquanto difusor cultural e efetivar seu caráter de permanência na cidade. / The Teatro Municipal de Santos is the studied object in this research, that is supported by two main lines of analysis: the insertion of theatrical buildings in the urban grid and the question about the production of modern architecture in this city. The approach and deepness in these two subjects demonstrate the importance of this equipment, whose function is vital for the incitement of local and regional cultural activities and whose preservation, as a representative example of modern architecture from this period in the context of a tourist city that has a respectful legacy -, it is a relevant move. Such assumptions justify a closer look at the building, which reveals the problematic about two different factors: the building articulation in the urban grid as the one that centralizes the cultural activities promoted by the public administration and the physical integrity as architectural excellence. In response to the raised questions, possibilities of functional restructuring of the building are outlined, with the goal to affirm its range while cultural diffuser and to bring its character of permanence in the city.