<p>Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus.</p><p>Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende.</p><p>Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna.</p><p>Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar.</p><p>Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.</p>

Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus. Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende. Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds. Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna. Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar. Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.

Behoven av att nyttja gamla ekonomibyggnader i sitt ursprungliga användningsområde har minskat. De gamla husen har dock kvalitéer som är värda att bevara vilket bör betänkas innan de plockas ner eller eldas upp. Denna rapport är en aktionsstudie av ladugårdsbyggnaden på Nygården, Vemdalens Kyrkby 4;5. Projektbyggnaden är en liggtimmerbyggnad från mitten av 1800-talet som för närvarande används som garage och förråd. Ägarna till gården har för avsikt att riva projektbyggnaden och istället uppföra en gäststuga på samma platts. I rapporten avhandlas möjligheten att istället med god byggnadsvård renovera liggtimmerstommen och anpassa ladugården till en modern bostad. I rapporten granskas vilka fördelar det kan innebära att bygga om ladugården istället för att riva den och bygga nytt. För att svara på frågor har olika undersökningsmetoder använts. En okulär besiktning av byggnaden ha genomförts där sakkunnig timmerman gav sin åsikt om stommens kondition och brister. Utifrån besiktning, intervju med ytterligare timmerman och med hjälp av litteraturstudier presenteras ett förslag om åtgärder inom ramen för god byggnadsvård. Diskussion förs angående ombyggnadens lönsamhet med avseende på ekonomi, ekologi och kvalité och jämförs med rivning och nybyggnad. Slutsatsen är att projektbyggnaden lämpar sig för ombyggnad då den är av god kvalité och kondition samt uppförd med en byggnadsteknik som är lämpad för förändring. Utförandet av förändringar och av åtgärder mot brister är relativt enkelt men tidskrävande. Kvalitativa, ekonomiska och ekologiska fördelar som värmetröghet, historia, materialbesparingar samt minskad mängd avfall står att finna. / The need to use old outbuildings in its original use has decreased. The old houses, however, has qualities that are worthy of protection which should be borne in mind before they are teared down. This report is an action study of the barn on Nygården, Vemdalens Kyrkby 4; 5th. The project building is a lug building from the mid-1800s, currently used as garage and storage. The owners of the estate intend to tear down the barn to make space for a new guest house. The report treats the possibility to maintain the barn and rebuild it into a modern residence, within the framework of building preservation. The report examines benefits with rebuilding the barn instead of tearing it down and new produce. Different research methods are used. A visual inspection of the building is done in cooperation with a lug carpenter who gives his opinion on structural conditions. Based on the inspection, an interview with another carpenter and literature studies a proposal on measures, within the framework of building preservation, is presented. Profitability in terms of economy, ecology and quality is discussed and compared with demolition and new production. The conclusion is that the project building is suitable for renovation due to good quality, good condition and it has a construction suitable for change. The measures of change are relatively simple but time consuming. Qualitative, economic and ecological benefits to be find is among other thermal inertia, material consuming savings and reduction of waste.