Syfte: Syftet med studien är att analysera sambandet mellan digital gerillamarknadsföring och Word-of-Mouth (WOM). Design/metod/tillvägagångssätt: Data samlades in från 105 deltagare inom Generation Y som svarade på en enkätundersökning online. Resultat: Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan gerillamarknadsföring och WOM. Majoriteten av svaren visar en brist på intresse, vilket vi förklarar som ett tecken för reklamtrötthet i Generation Y. Studien tyder på att det finns en skillnad mellan produkter och tjänster, även om den inte är stor. Av alla reaktioner är ett passivt beteende märkbart. Forskningens begränsningar/implikationer: På grund av storleken på undersökningen och bristen på urvalsgrupper, kan inga generaliseringar göras. Resultatet syftar till att hjälpa till att fylla kunskapsluckor inom forskningsområdet för gerillamarknadsföring och WOM, därmed ämnar vi inte dra några generella slutsatser. Praktiska implikationer: Resultaten från denna studie ger vägledning för företag. Vi föreslår att företag inte ska förlita sig enbart på digital marknadsföring eftersom kunden idag inte är redo för att göra en sådan strategi effektiv. Originalitet/värde: Denna studie är den första att granska gerillamarknadsföring och WOM när det gäller skillnaden mellan produkter och tjänster, samt de olika typer av WOM gerillamarknadsföring genererar. / Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between guerrilla marketing and Word-of-Mouth (WOM), through analysing the differences between guerrilla marketing of product and services and what type of WOM it generates. Design/methodology/approach: Data were gathered from 105 participants of the Generation Y who responded to an online survey. Findings: Results show that there is a weak connection between guerrilla marketing and WOM. The majority of the answers showed a lack of interest in the marketing examples, suggestion a advertisement-tiredness in Generation Y. However, guerrilla marketing for services gave slightly higher response than marketing for products, and out of all the reactions a passive behaviour was noticeable. Research limitations/implications: Due to the size of the survey and the shortage in certain sample groups, generalisations cannot be made. Although, the findings aim to help fill in knowledge gaps in the research area for guerrilla marketing and WOM. Practical implications: The results of this study provide guidance for businesses in terms of not relying solely on digital marketing since the customer of today is not yet ready to make such strategy efficient. Originality/value: This study is the first to examine guerrilla marketing and WOM in terms of differences between products and services, and the different types of WOM it produces.

The field of regulated financial services has been ill-served by marketing theory. As a consequence: (1) the nature of marketing in this sector has been misunderstood; (2) the key mechanism for generating new business in the field, namely, referrals, has been the subject of serious misapprehension; and, (3) the guidance offered to practitioners has been negligible. In particular, the role of the independent financial advisor (IFA) appears to have been conceptualised as a sales role, and the nature of the relationship between the IFA and the client has been addressed as though it were a straightforward buyer-seller relationship, with the IFA selling products to the client. It is unlikely that these conceptualisations were ever satisfactory and following recent regulatory changes in the sector they have become even less relevant. Since January 1st 2013 commission-based selling of financial investment products to consumers has been prohibited so that independent financial advice has become largely a fee-based service. The focus of this research is on referrals as a method of generating new business; the research context is the UK independent financial advice industry. The objectives of the study are to: (1) define and conceptualise referrals in the context of the financial advice industry; (2) develop a framework of the referral process; (3) provide practitioners with empirical evidence in connection with their embedded beliefs about referrals in this industry; (4) explore whether (as many practitioner believe) it is possible to actively manage referral generation within a financial advice business; and, (5) to investigate the importance of referrals as a means of generating new business for advisors. It was found that practitioners believe they influence referrals in four main ways: excellent service, higher qualifications, contact frequency and speed of response. However the results of this study clearly indicate that referrals are not the outcome of agency; they are a random occurrence, determined by happenstance and the result of an opportunist conversation between a prospect and a client. In turn, contrary to the advice of consultancy providers, asking for referrals was found to be ineffective and not welcomed by consumers. While word-of-mouth (WOM) often instigates referral generation, the value of WOM, needs be treated with caution, since consumers were found to have limited understanding of the service provided by independent advisors. Despite the importance consumers attribute to investment performance practitioners do not, commonly, provide investment benchmarks nor do consumers use analytical tools to assess the performance of their advisor. The absence of performance measures connects with the finding that practitioners have difficulty in describing what they do hence consumers are uncertain how to describe the service and what to say about it when asked.

The thesis summarizes existing mathematical models for discontinuous innovation diffusion and differences vs. continuous innovation. It describes and analyzes what the difference between WOM marketing and viral is. It evaluates existing mathematical models for information spreading through viral marketing and analyze why successful viral marketing remains rare case. Analyze which marketing messages do spread virally and depict major reasons why.

Fenomenet “influencer” har den senaste tiden på grund av den stora spridningen av sociala mediervärlden över blivit ett allt mer vardaglig uttryck inom marknadsföring. Namnet influencer kommer från engelskans influence. Vidare betyder det att man influerar någon, då bland annat till olika köp och livsstilsbeslut. Vilket har gjort influencers till en potentiell reklampelare. Detta då influencerns följare vill leva som influencer och därför vill köpa det den köper. Syftet med vår studie är att studera hur företag genom användning av influencers kan stärka sinavarumärken. Vidare studerar vi hur man som företag utför processen att välja en influencer med mål om att skapa störst möjlighet till stärkandet av varumärket. För att besvara frågeställningen valde vi att göra en kvalitativ studie med fem företag; Abacus Sportswear, Style by Mouche, Plodder PR och kommunikation, en PR och kommunikationsbyrå med fokus på mode/lifestyle och en PR och kommunikationsbyrå med fokus på skönhet. Vi valde att utföra semistrukturerade intervjuer medföretagen för att skapa en intervju med utrymme för följdfrågor och diskussion. Studien har visat att företag framförallt marknadsför sig genom influencers för att sprida varumärkeskännedom och på så vis även stärka sitt varumärke. Det är viktigt för företagen att influencern står för liknande värderingar, kan förmedla ett trovärdigt budskap och att de kan starta en spridning av word of mouth i en positiv riktning. Dock visar vår studie att dagens processer för att välja influencers till varumärken inte fokuserar tillräckligt på varumärkesstärkande utan främst på statistik. Vi har genom att koppla ihop teori och empiri kommit fram till att för att ett samarbete med influencers ska ha goda förutsättningar till att kunna stärka varumärket behöver företag förutom att studera statistik även studera influencerns förtroende, personlig intimitet och ifall influencern går i linje med varumärket. Detta beskrivs i form av en modell på sju steg. / The phenomenon of "influencer" has recently become an increasingly used expression in marketing because of the wide spread of social media across the globe. The name influencer comes from English influence. Furthermore, it means that you influence someone, for example, for different purchases and lifestyle decisions. Which has made influencers a potential advertisers. This is when the influencer's followers want to live as influences and therefore want to buy what they buy. The purpose of our study is to study how companies through the use of influencers can strengthen their brands. Furthermore, we study how, as a company, they perform the process of selecting an influencer with the goal of creating the greatest opportunity for strengthening the brand. In order to answer the question, we chose to do a qualitative study with five companies; Abacus Sportswear, Style by Mouche, Plodder PR and Communication, one PR and communications firm that specializes in clothing and finally a PR and communications firm that specializes in beauty. We chose to conduct semi-structured interviews with companies to create an interview with space for follow-up questions and discussion. The study has shown that companies primarily market through influencers to spread brand awareness and to strengthen their brand. It is important for companies that influencers accounts for similar values, so that they can convey a credible message and that they can start spreading word of mouth in a positive direction. However, our study shows that today's processes for choosing influencers for brands do not focus enough on brand strengths, but primarily on statistics. By linking theory and empirical evidence, we have found that, in order for cooperation with influencers to have good conditions for strengthening the brand, companies need to study the confidence of the influences, personal intimacy and the influencer goes in line with the brand, in addition to studying statistics. This is described in the form of a seven-step model. Our study will be written in Swedish.

The goal of my master thesis is to describe the Automated Sentiment Analysis, its methods and Cross-domain problems and to test the already existing model. I have applied this model on the data from the Czech-Slovak film database website CSFD.cz, Czech e-shop MALL.cz and one of the biggest Czech websites about books Databazeknih.cz to contribute to the solution of the Cross-Domain issue by using n-grams and the analytic software RapidMiner.

Syfte: Kundlojalitet är viktigt för företags framgång då det medför återkommande kunder. Negativ word-of-mouth (NWOM) är något som kan påverka kundlojaliteten och därför är det intressant att studera förhållandet mellan dessa. Därav är syftet med denna studie att bidra med kunskap om negativ word-of-mouths påverkan på kundlojaliteten gentemot snabbmatskedjor. Denna studies forskningsfrågor är “Hur och i vilken utsträckning påverkar negativ word-of-mouth kundlojaliteten gentemot snabbmatskedjor?” samt “Hur påverkar negativ word-of-mouth attitydbaserad- respektive beteendebaserad lojalitet gentemot snabbmatskedjor?”. Metod: Vi har i denna studie haft ett deduktivt tillvägagångssätt och genomfört en kvantitativ undersökning. Dataunderlaget till studien har samlats in genom enkäter som skickats ut via sociala plattformar. Totalt har 318 enkätsvar inkommit vilka har kodats och analyserats. Analysen har genomförts med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie tyder på att NWOM har effekt på kundlojaliteten, dock i liten utsträckning. Vidare framkommer det att både den attitydbaserade- och den beteendebaserade lojaliteten har förändrats. Men att den attitydbaserade lojaliteten har minskat mer än den beteendebaserade lojaliteten till följd av NWOM. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar med kunskap om NWOM och dess påverkan på kundlojalitet inom snabbmatsbranschen. Denna studies resultat visar att kundlojalitet påverkas negativt av NWOM, dock i lite utsträckning. Detta stämmer överens med tidigare studier som har gjorts inom området. Resultatet indikerar vidare att både den attitydbaserade- och beteendebaserade lojaliteten påverkas av NWOM, samt att det finns ett samband mellan den attitydbaserade- och beteendebaserade lojaliteten. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att genomföra en liknande studie som denna studie men att den studien istället handlar om en annan form av snabbmatskedjor. Ett annat förslag till fortsatt forskning är att fokusera på attitydbaserad- och beteendebaserad lojalitet samt hur dessa påverkas av NWOM. / Aim: Customer loyalty is important for companies because it results in returning customers. Negative word-of-mouth (NWOM) can affect customer loyalty and therefore it is interesting to examine the relationship between the two. Therefore, the aim of this study is to contribute with knowledge about word-of-mouths effect on customer loyalty towards fast-food chains. This study's research questions are “How and to what extent does negative word-of-mouth affect customer loyalty towards fast-food chains?” and “How does negative word-of-mouth affect attitudinal and behavioral loyalty towards fast-food chains?”.  Method: In this study we had a deductive approach and have done a quantitative analysis. The data for the study has been collected through surveys that have been distributed via social platforms. A total of 318 survey answers have been received which have been coded and analyzed. The statistical program SPSS was used to analyze the data.  Result and Conclusions: The result of this study shows that NWOM influences customer loyalty, but to a small extent. Furthermore, the results show that both attitudinal and behavioral loyalty has changed. But the attitudinal loyalty has decreased more than the behavioral loyalty because of NWOM. Contribution of the thesis: This study contributes with knowledge about NWOM and its effect on customer loyalty in the fast-food industry. The result of this study shows that customer loyalty is negatively affected by NWOM, but to a small extent. This result corresponds with previous studies that have been done within this field. The result also shows that both the attitudinal and behavioral loyalty is affected by NWOM, and that there is a relationship between attitudinal and behavioral loyalty. Suggestions for future research: A proposal for future research is to do a similar study but to examine another form of fast-food chain. Another proposal for future research is to focus on attitudinal and behavioral loyalty and how they are affected by NWOM.

Syftet med denna studie är att undersöka hur textila modeföretag kan använda sociala medier. Vi frågar oss också hur företagen ska använda medierna för att få en närmre relation med kunder och hur sociala medier kan skada och stärka textila modeföretag. Vi gör en studie på hur textila modeföretag ska lyckas skapa närmre relationer utanför sociala medier och går in på budskap, word of mouth och lite om mediekanaler för att sedan se hur detta kan appliceras till sociala medier. För att få svar på vårt problem kände vi att det var viktigt att undersöka textila modeföretags syn på sin närvaro i sociala medier. För att göra detta valde vi att göra en kvalitativ studie med fyra företag; Monki, Rut & Circle, Shelta och Blue Jeans Company. Vi valde att göra semistrukturerade intervjuer med företagen för att få en lagom strukturerad intervju med utrymme för följdfrågor och diskussioner. De fyra företagen som ställde upp i vår empiriska undersökning hade alla en sak gemensamt och det är att de har olika tankar bakom varje social mediekanal. Det finns olika syften med varje kanal och fungerar nästan som en andra hemsida eller kundservice portal. Vi ser också hur bloggen har blivit mindre intressant hos företagen och kanaler som Facebook och Instagram har tagit över allt mer. Vi såg att företagen har en strategi för social mediekanalerna men att den inte var tillräckligt tydlig och utarbetad som den annars hade varit om det hade varit en ”typisk” marknadsföringsstrategi. De slutsatser vi kommit fram till genom vår undersökning är att företagen måste börja se sociala medier som ett strategiskt val då det krävs mycket resurser och tid för att underhålla och sköta. Det är enkelt att starta ett konto, det är oftast gratis och företagen syns för stor del av sin målgrupp men utan strategisk tanke bakom och omhändertagande utnyttjar företag inte möjligheterna med sociala medier. De bör se det som ett verktyg i deras relationsmarknadsföring och interaktiva kommunikation. Sociala medier är en stor tillgång om företag använder det på rätt sätt. Vad vi menar med det är att allt som ett företag publicerar sprids som en löpeld och därför måste allt material som läggs ut handskas med försiktighet. Ett felsteg är svårt och omständligt att reparera. / Program: Butikschef, textil och mode

Consumers are increasingly engaging with brands on social networking sites (SNS) through activities such as sharing, commenting, liking and recommending products or brands to other consumers. These types of recommendations are referred to as electronic word‐of‐mouth (eWOM) and are proven to have a significant influence on consumers’ purchasing decisions. Previous research has investigated motives for traditional WOM and motives for eWOM on opinion platforms. This study proposes that eWOM on SNSs is a combination of traditional WOM and eWOM on opinion platforms. By using a sample of 154 Swedish Facebook users, this study explores why consumers engage in positive eWOM communication on SNSs. This is done by testing 6 validated motives that are identified in previous research in the new context. The resulting analysis suggests that consumers’ need for social interaction and desire to express positive emotions are the primary drivers behind engagement in positive eWOM communication on SNSs. The findings confirm that eWOM on SNSs contains elements of both traditional WOM and eWOM on opinion platforms and should thus be considered as a unique context where eWOM takes place.

The goal of this study was to explore the customer journey of an online purchase of clothes and to identify potential opinion leaders in the decision-taking phase before the purchase. Important questions to be analyzed were through which channels might customers get influenced and by whom. A special focus was put on the role of Facebook and Twitter during this process. In a later part of the study, the communication strategies of three clothes brands (H&M, Nelly and Halens) were studied with respect to their Facebook and Twitter channels, in order to understand how and with what kind of content they approach their customers. In this study a mixed-methods approach was used (survey, qualitative interviews, content analysis), in order to get an as complete picture as possible from the customers’ behavior. To explore the customer’s perspective, an online survey was used as well as qualitative interviews. The content analysis was applied to investigate the company side. The results of this study show that the respondents are mainly influenced in their decisions by their friends in an offline channel (face-to-face), and not through social networks. Facebook and Twitter do not influence the customers (or maybe only to a minimal extent). Thus, one conclusion of the study is that social media like Facebook and Twitter do not have a major influence on the online purchase of clothes, at least not on a conscious level. Instead other factors can have more influence, like face-to-fact contact with friends, as mentioned in the study. These findings are important for companies and should make them consider the important aspect of the offline-impact in future marketing strategies.

SammanfattningSociala medier växer som marknadsföringsverktyg och det är enligt forskare ett utmärkt sätt för företag att skapa dialog och bygga relationer med sina kunder. Flera tidigare studier som behandlar sociala medier och dess effekter har genomförts de senaste åren och det finns fortfarande ett stort intresse inom ämnet. Det vi har valt att undersöka är hur företag idag använder sig av sociala medier i sitt marknadsföringsarbete, vi har även valt att jämföra två olika branscher för att utöka kunskapen inom det redan utforskade området. Vi har därför valt att se på modebranschen och teknik- och industribranschen för att utreda om det finns skillnader mellan dessa när det kommer till arbetet med sociala medier. För att undersöka detta så har vi använt oss av kvalitativa intervjuer med fyra företag inom modebranschen och fyra företag inom teknik- och industribranschen. Vi har använt oss av primärkällor och sekundärkällor, där våra primära källor utgörs av våra kvalitativa intervjuer och våra sekundära källor är hämtade ur tryckta källor och elektroniska källor. Resultatet vi fick har lett oss fram till slutsatsen att modebranschen kan dra större nytta av att använda sig av sociala medier då de fyra företag vi intervjuat säljer en produkt, till skillnad från de fyra företag vi intervjuat inom teknik- och industribranschen som är tjänsteföretag. Modebranschen ser sociala medier som en mer naturlig del av marknadsföringen, medan teknik- och industribranschen är mer traditionell och använder sociala medier mer för att utveckla sin relationsmarknadsföring och även som en kundtjänstkanal. Modebranschen arbetar mycket med bloggar, kampanjer och tävlingar medan teknik- och industribranschen arbetar mycket med rekrytering via sociala medier. Båda branscher ser sociala medier som en ökande trend och förstår vikten av att synas i de forum där deras kunder verkar.