Det är lagstadgat att arbetsgivaren är skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sänka riskerna för ohälsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder på att detta inte fungerar tillfredställande i många skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlägga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i två utvalda kommunala grundskolor.   Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frågeställningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkät kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna.   Resultat visar att de båda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs på ett likartat sätt och att arbetsmiljöproblemen till stor del är likartade. Bilden är samstämmig från de båda verksamheterna att organiseringen inte förmår att fånga upp och hantera alla betydande risker. Slutsatserna från studien är att det finns bristande arbetsmiljökunskap hos alla aktörer som har uppgifter i arbetsmiljöarbetet. / Swedish employers are obliged by law to systematically plan, direct and control activities so that the working environment meets the prescribed requirements. However, evidence indicates that this work is not performed satisfactorily in many schools. This case study aims at mapping out and clarifying how measures towards planning, directing and controlling activities are organized in two public compulsory schools.   The overall purpose of the study is to shed light on elements and conditions that hinder a successful implementation of work environment measures. Our main research questions are: Does the way the municipalities have organized the working environment measures reach the requirements in the law and how controls and follow-ups are performed. Data was collected through the municipalities’ steering documents together with a survey in combination with follow-up interviews with key figures.   Results show that the working environment measures in both schools are organized and performed in similar ways and that the problems reported to a large extent are the same. The unanimous picture shows an organization that is not capable of identifying and handling all important risks. Conclusions from the study indicate that there is a lack of knowledge concerning working environments measures on all levels in the organizations.

Problemformulering: Arbetsmiljön inom hemtjänsten består av höga krav och begränsade resurser. Detta bedöms vara orsaken till hög sjukfrånvaro och personalomsättning. Behovet av hemtjänstinsatser förväntas dock öka och utifrån detta behöver arbetsmiljöåtgärder sättas in för att kunna bibehålla och rekrytera personal till hemtjänsten. Forskning visar att delaktighet från personal tenderar att öka möjligheterna att lyckas i interventioner men forskningen inom detta område är tunt. Syfte: Dels att studera personalens upplevelse av den egna arbetsmiljön inom hemtjänsten, dels vilka åtgärder som de anser skulle förbättra arbetsmiljön. Metod: Semistrukturerad intervjuer gjordes på elva personer som jobbar inom hemtjänsten. En kvalitativ metod användes med induktiv ansats och analysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Arbetsmiljön i hemtjänsten beskrevs främst utifrån den psykosociala arbetsmiljön i termer av arbetsbelastning, stöd och avlastning från arbetsgivare, erkännande, kollegialt stöd, föränderligt, kompetens och planering. Den fysiska arbetsmiljön nämndes sparsamt och då i termer som utrustning samt brukares hem. För att förbättra arbetsmiljön önskades åtgärder såsom mer stöd och avlastning, förändring i planeringen, ökad grundbemanning, möjlighet att påverka, mer kompetens, mer uppskattning, adekvat utrustning samt större hälsofokus. Slutsats: Viktigt att inkludera personalen för att tillvarata deras reella kunskap och erfarenheter. Denna studie skulle kunna öka kunskapen hos arbetsgivaren och göra det möjligt att behålla och rekrytera hållbar arbetskraft inom hemtjänsten. / Aim: Partly to study the staff's experience of their own work environment within home help service, and partly which measures they believe would improve the work environment. Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven employees who work in home help service. A qualitative method was used with an inductive approach and the analysis was done through a qualitative content analysis. Findings: The work environment in home help service was mainly described based on the psychosocial work environment in terms of workload, support and relief from employers, recognition, collegial support, changeable, competence and planning. The physical work environment was mentioned briefly in terms of equipment and factors within the homes of users. To improve the working environment, measures such as more support and relief, change in planning, increased basic staffing, opportunity to influence, higher competence, more appreciation, adequate equipment, and a greater focus on health were desired. Conclusion: Important to include the staff to take advantage of their real knowledge and experience. This work could increase the knowledge of the employer and make it possible to retain and recruit sustainable labour in home help service.