SAMMANFATTNING Bakgrund En del av företagssköterskans arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande och se olika typer av problematik som finns hos arbetstagare och arbetsgivare. Omvårdnad av människan ska stå i fokus och rikta sig mot arbetslivet där en säker och god omvårdnad ges (SOU 2011:63). Vibrationsexponering av händer och åtföljande effekter utgör ett betydande arbetsmedicinskt problem där kyrkvaktmästare utgör en exponerad yrkesgrupp. Syfte Syftet med studien var att kartlägga besvär i händer och armar hos kyrkvaktmästare och deras kunskaper kring riskerna med vibrationsexponering. Metod 50 kyrkvaktmästare besvarande två enkäter, en om symtom och en om arbetsmiljö vid vibrationsexponering av handhållna verktyg och dess risker och skador. Resultatet presenterades som deskriptiva data. Resultat Köldkänsla 40 %, vita fingrar 38 % och kramp 38 % var de vanligaste symtomen. Symtom var vanligare bland dem som arbetat minst 10 år i vibrations exponerade arbete. De hade lite kunskap om riskerna med arbetet. Ingen av kyrkvaktmästarna hade blivit erbjuden medicinsk kontoroll enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Slutsats Symtom var vanligt förekommande, om medicinska kontroller hade utförts skulle symtomen förmodligen ha upptäcks i ett tidigare skede och inneburit att deras lidande kunde ha minskat. Den medicinska kontrollen hade även inneburit att arbetsgivaren tagit sitt arbetsmiljöansvar för att minimera vibrationsexponeringen (AFS 2005:15). En viktig del i företagssköterskans preventiva arbete är att informera arbetsgivaren om dennes ansvar vid vibrations exponerade arbete och arbetstagarna om riskerna. Nyckelord: hand- arm vibration, riskfaktorer, yrkessjukdomar, yrkesmässig exponering, kyrkvaktmästare / ABSTRACT Background Part of the company nurse's work is to work proactively and identify different types of problems among workers and employers. Nursing of man should be the focus and target the workplace where a safe and good nursing care is provided (SOU 2011:63). Vibration exposure of hands and concomitant effects represent a significant work related problem with care takers from an exposed profession. Aim The aim of the study was to identify hand and arm symptoms in vibration exposure with care takers and their knowledge of the risks associated with vibration exposure. Method Fifty care takers answered two questionnaires, one about symptoms and one about the work environment and vibration exposure of the hand-held tools and its risks and injuries. The results were presented as descriptive data. Results Sensation of cold (40%), white fingers (38%) and cramp (38%) were the most common symptoms. Symptoms were more common among those who had worked at least ten (10) years in vibration exposed work. They had little knowledge of the risks associated with vibration exposure. None of the care takers had been offered medical examination according to the regulation. Conclusion Symptoms were common among care takers; if medical examinations had been carried out the symptoms would probably have been detected at an earlier stage and meant that their suffering could have been reduced. The medical examinations had also meant that the employer would have taken the safety responsibilities to minimize vibration exposure (AFS 2005:15). An important part of the job of the company nurse is to inform the employer of his responsibility for vibration exposure and the workers about the risks. Keywords: hand-arm vibration, risk factors, occupational diseases, occupational exposure, care takers.

<p>SAMMANFATTNING</p><p><p>Ländryggsbesvär är generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för ländryggsbesvär beskrivs vara flerdimensionella, där nämns främst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det är polisers arbetssituation dåligt utforskad. Syftet med studien är att kartlägga upplevt hälsotillstånd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus på ländryggsbesvär, som underlag för preventiva åtgärder. Metoden bestod av en tvärsnittsstudie i form av en omfattande enkätundersökning. Urvalet inom polisens utryckningsenhet i Västerås var totalt. Så många som 60 % angav arbetsrelaterade ländryggsbesvär, en större del med besvär var män och förekomst av tunga lyft var vanligare bland svarande med besvär. Personer med ländryggsbesvär tog i mindre utsträckning pauser, kände sig stressade på arbetet och besvärades oftare av kroppslig värk. Deltagarna själva kopplade sina ländryggsbesvär till dåligt utformad arbetsutrustning, dålig sittställning i yrkesfordonen och till fysiska ingripanden. Av litteraturen beskrivna riskfaktorer för ländryggsbesvär var vanligt förekommande inom enheten. Där nämns ogynnsamma arbetsställningar och arbetsmoment samt psykosociala faktorer i form av hög arbetsbelastning, lågt stöd från arbetsledning och låg möjlighet att påverka sin arbetssituation.</p><p>Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för utryckningspoliser bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska- och psykosociala faktorer i arbetet samt utformning av utrustning och arbetsfordon utifrån ergonomi och säkerhet.</p></p> / <p>ABSTRACT</p><p>Low back pain is a common disorder which causes high economic costs for the society. Risk factors for back pain are described as multidimensional, including both work related and psychosocial factors. Police-officers belong to an occupational group were work related diseases are frequently reported, irrespective of gender. The work situation for these officers however is poorly covered by targeted research. The purpose of this study is to survey the health- and work situation among police-officers with the focus on low back pain. The hope is that the results can be used as a base for preventive interventions. A cross sectional design with an extensive survey was used for the study. The selection was total within the unit of patrolling police officers in Västerås. As many as 60 % reported low back pain, with an overrepresentation among men. Heavy lifting was more common among those with low back pain. Those reporting low back pain more rarely took breaks during the work day, they felt more stressed at work and were more often troubled with physical pain. The study participants linked their back problems to badly designed work equipment, badly adjusted vehicles and to physical interventions. Risk factors for low back pain, described by the literature, were common within the unit. Especially, work tasks involving unfavorable movements and body positions were singled out. Among psychosocial factors, low social support from management and low ability to influence the work situation were associated with low back pain.</p><p>Conclusion: To improve the work environment for patrolling police-officers, measures should be focused on load and strain ergonomics, psychosocial factors as well as to develop equipment and vehicles more on the basis of ergonomics and safety measures.</p>

SAMMANFATTNING Ländryggsbesvär är generellt vanligt förekommande i befolkningen och samhällsekonomiskt kostsamt. Riskfaktorer för ländryggsbesvär beskrivs vara flerdimensionella, där nämns främst arbetsrelaterade och psykosociala faktorer. Poliser är en yrkesgrupp där arbetssjukdomar rapporteras vanligt förekommande oavsett kön. Trots det är polisers arbetssituation dåligt utforskad. Syftet med studien är att kartlägga upplevt hälsotillstånd och arbetssituation bland utryckningspoliser med fokus på ländryggsbesvär, som underlag för preventiva åtgärder. Metoden bestod av en tvärsnittsstudie i form av en omfattande enkätundersökning. Urvalet inom polisens utryckningsenhet i Västerås var totalt. Så många som 60 % angav arbetsrelaterade ländryggsbesvär, en större del med besvär var män och förekomst av tunga lyft var vanligare bland svarande med besvär. Personer med ländryggsbesvär tog i mindre utsträckning pauser, kände sig stressade på arbetet och besvärades oftare av kroppslig värk. Deltagarna själva kopplade sina ländryggsbesvär till dåligt utformad arbetsutrustning, dålig sittställning i yrkesfordonen och till fysiska ingripanden. Av litteraturen beskrivna riskfaktorer för ländryggsbesvär var vanligt förekommande inom enheten. Där nämns ogynnsamma arbetsställningar och arbetsmoment samt psykosociala faktorer i form av hög arbetsbelastning, lågt stöd från arbetsledning och låg möjlighet att påverka sin arbetssituation. Slutsats: För att förbättra arbetsmiljön för utryckningspoliser bör åtgärder inriktas mot belastningsergonomiska- och psykosociala faktorer i arbetet samt utformning av utrustning och arbetsfordon utifrån ergonomi och säkerhet. / ABSTRACT Low back pain is a common disorder which causes high economic costs for the society. Risk factors for back pain are described as multidimensional, including both work related and psychosocial factors. Police-officers belong to an occupational group were work related diseases are frequently reported, irrespective of gender. The work situation for these officers however is poorly covered by targeted research. The purpose of this study is to survey the health- and work situation among police-officers with the focus on low back pain. The hope is that the results can be used as a base for preventive interventions. A cross sectional design with an extensive survey was used for the study. The selection was total within the unit of patrolling police officers in Västerås. As many as 60 % reported low back pain, with an overrepresentation among men. Heavy lifting was more common among those with low back pain. Those reporting low back pain more rarely took breaks during the work day, they felt more stressed at work and were more often troubled with physical pain. The study participants linked their back problems to badly designed work equipment, badly adjusted vehicles and to physical interventions. Risk factors for low back pain, described by the literature, were common within the unit. Especially, work tasks involving unfavorable movements and body positions were singled out. Among psychosocial factors, low social support from management and low ability to influence the work situation were associated with low back pain. Conclusion: To improve the work environment for patrolling police-officers, measures should be focused on load and strain ergonomics, psychosocial factors as well as to develop equipment and vehicles more on the basis of ergonomics and safety measures.