<p>För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2).</p><p>Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3). Nyckeltal används dessutom inför beslutsfattande rörande lokalutnyttjande, men också inför långsiktiga strategiska beslut 4). Måttet används ofta som ett försök att förenkla eller konkretisera ett i grunden komplicerat tillstånd 5).</p><p>I den här rapporten beräknas nyckeltal över ett antal Folktandvårdskliniker i Falun/Borlänge området för att visa hur väl anpassade lokalerna är för verksamheten och belysa vad som faktiskt skulle kunna förbättras inom lokalutformningen. Som referens till folktandvårdens lokaler har även motsvarande nyckeltal beräknats för en privattandvårdsklinik.</p><p>Folktandvården Dalarna har idag en väldigt hög produktivitet, där man egentligen inte kan ta emot fler patienter med rådande antal tandläkare och behandlingsrum. Däremot har Folktandvården en lokaleffektivitet som visar att man har alldeles för stora ytor för sin verksamhet, om man sätter dessa i relation till den privata tandvårdskliniken.</p><p>1) www.newsec.se 2007-05-09 14:15</p><p>2) Hampton, 2003, sid. 6</p><p>3)www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02</p><p>4) Widlund och van Dijk 2003, sid. 27</p><p>5) www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02</p>

För att åstadkomma ett optimalt utnyttjande av fastigheterna, utifrån verksamhetens lokal och servicebehov behövs en lokalförsörjningsstrategi. Med lokalförsörjningsstrategin vill man uppnå flexibilitet så att lokalerna snabbt kan anpassas i takt med att verksamhetens behov förändras, samt eliminera lokalernas begränsningar som påverkar lokalerna på ett negativt vis och tillfredställa företagets behov av att öka eller minska fastighetsytorna 1). En av nycklarna till framgång i framtiden kommer att vara företagets möjlighet att utveckla en teknologisk strategi och arkitektur som stödjer företagets kärnverksamhet 2). Idag tillämpas det olika styrmedel för att kunna nå ett så effektivt utnyttjande av vårdlokalerna som möjligt. Ett av dessa verktyg är nyckeltal, vilket är ett värde eller mått som ligger till grund för att ge information och för att underlätta jämförande analyser. Nyckeltal har många användningsområden och används bland annat för att uppmärksamma och driva något väsentligt, sammanfatta information, ge indikationer om var utvecklingen har gått och är på väg och används även som hjälpredskap för mätning av resultat 3). Nyckeltal används dessutom inför beslutsfattande rörande lokalutnyttjande, men också inför långsiktiga strategiska beslut 4). Måttet används ofta som ett försök att förenkla eller konkretisera ett i grunden komplicerat tillstånd 5). I den här rapporten beräknas nyckeltal över ett antal Folktandvårdskliniker i Falun/Borlänge området för att visa hur väl anpassade lokalerna är för verksamheten och belysa vad som faktiskt skulle kunna förbättras inom lokalutformningen. Som referens till folktandvårdens lokaler har även motsvarande nyckeltal beräknats för en privattandvårdsklinik. Folktandvården Dalarna har idag en väldigt hög produktivitet, där man egentligen inte kan ta emot fler patienter med rådande antal tandläkare och behandlingsrum. Däremot har Folktandvården en lokaleffektivitet som visar att man har alldeles för stora ytor för sin verksamhet, om man sätter dessa i relation till den privata tandvårdskliniken. 1) www.newsec.se 2007-05-09 14:15 2) Hampton, 2003, sid. 6 3)www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02 4) Widlund och van Dijk 2003, sid. 27 5) www.esv.se/amnesomraden/verksamhetsstyrning/nyckeltal.4.1faf3f4fcea3ced188000265.html 2007-05-06 19:02

Arbetet undersöker stadslogistiksystemet ur ett ytanvändningsperspektiv. Vidare presenteras hur stadslogistik fungerar, vilka som deltar i systemet och vilken roll de innehar. Skillnaden mellan intressenter och aktörer presenteras och vilka intressekonflikter som kan uppstå mellan dessa. Eftersom ytor ofta styrs och planeras av kommuner går även studien in på styrande organ och dess påverkan på stadslogistik. Ytanvändning presenteras brett och blir mer specifikt i mån om att skapa en förståelse för alla de faktorer som vanligtvis inte redogörs. Studien berör även hur stadslogistik kan bli mer hållbart genom tidigare litteratur, hållbarhets förändringar har även tagits med via observationer som gjorts.Syftet med arbetet är att undersöka hur olika aktörer och intressenter ser på användningen av stadskärnans ytor. Vidare utforskas befintlig ytanvändning samt på ett djupare plan försöka framhäva hur aktörer och intressenter ser på ytanvändningen. Avhandlingens resultat är baserat på den fallstudie som genomförts. Paralleller dras mellan tidigare litteratur och fallstudien. Detta gör att arbetet följer en deduktiv metod. Fallstudien omfattar en enkätundersökning som delades ut på två platser i Göteborgsområdet. Magasinsgatan i Göteborgs innerstad samt Mölndal Galleria. I resultatet presenteras Magasinsgatan i Göteborg och Mölndal gallerias ytanvändning. Enkätsvaren visar att båda urval använder sina ytor i ett säsongsmönster. Ytanvändningen stiger märkbart under sommarhalvåret för att sedan minska under vinterhalvåret, förutom en liten uppgång under december månad. Ändamål och förutsättningar varierar mellan urvalen. Magasinsgatan nyttjar 45.5 % av sina ytor för användandet av reklamskyltar till skillnad från Mölndal som använder 6.3% men istället använder 43.8 % till försäljning. Resultatet indikerar även att fastställandet av frågor och beslut bör inkludera alla berörda intressenter. Dock anser majoriteten att kontor, distributionsföretag och gatukök/foodtrucks bör besitta minst inflytande över stadskärnans ytanvändning samtidigt som fastighetsägare, kommun, butik och restauranger bör inneha störst. Trots det upplever intressenterna att de har lågt inflytande med en återkommande kommentar om samspel och kommunikation parter emellan. Trängsel och blockager förekommer oftare på Magasinsgatan än i Mölndal Galleria. Däremot upplever Mölndal Galleria störningar från sina grannar oftare. / The work examines the urban logistics system from a land use perspective. Furthermore, it is presented how urban logistics work, who participate in the system and what role they hold. The difference between actors and stakeholders is presented and what conflicts of interest may arise between them. As areas are often controlled and planned by municipalities, the work also goes to governing bodies and their impact on urban logistics. Surface use is presented broadly and becomes more specific to the extent of creating an understanding of all the factors that are not usually taken into account. The study also touches on how urban logistics can become more sustainable through previous literature, and sustainability changes have also been taken into account through observations made. The purpose of the work is to investigate how different actors and stakeholders view the use of the city center's areas. Furthermore, we explore how existing surface use, on a deeper level try to highlight how actors and stakeholders view surface use. The result is based on the conducted case study. Parallels are drawn between previous literature and the case study. This means that the work follows a deductive method. The case study includes a survey that was distributed at two locations in the Gothenburg area. Magasinsgatan in Gothenburg's inner city and Mölndal Galleria. The result presents Magasinsgatan in Gothenburg and the Mölndal gallery's surface use. The survey responses show that both samples use their surfaces in a seasonal pattern. Surface usage increases noticeably during the summer and then decreases during the winter, except for a slight increase during the month of December. Purposes and conditions vary between the selections. Magasinsgatan uses 45.5% of its space for the use of advertising signs, unlike Mölndal, which uses 6.3% but instead uses 43.8% for sales. The result also indicates that the determination of questions and decisions should include all relevant stakeholders. However, the majority believes that offices, distribution companies and street kitchens / food trucks should have the least influence over the city's surface use, while at the same time property owners, municipalities, shops and restaurants should have the largest share. Nonetheless, stakeholders feel that they have low influence with a recurring commentary on interaction and communication between the parties. Congestion and blockages occur more often on Magasinsgatan than in Mölndal Galleria. However, Mölndal Galleria experiences disturbances from its neighbors more often.

Ytan är en av kommunernas viktigaste resurser. På ytan spenderar människor sin vardag, möter andra människor, bygger tillit, utbyter idéer och förväntar sig kunna transportera sig på ett enkelt och bekvämt sätt. Transporter är nära förknippat med ytanvändning där det finns tydliga samband mellan de två. Här har planeraren en central roll när kommunerna ställs inför stora utmaningar som ökad befolkningstillväxt, urbanisering och föroreningar som med bristfälliga åtgärder riskerar att fördärva platsens värden. I den här uppsatsen studeras ytanvändning i Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun. Studien besvarar hur olika trafikslag påverkar ytanvändningen, hur överbliven yta disponeras, vilken effekt kommunernas policys får för den fysiska miljön och vilka ytbesparande förutsättningar studerade kommuner har för att ställa om med hänsyn till rådande trafiksituation. Syftet i denna studie uppnås genom kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt där kommunala dokument från Örebro, Helsingborg och Norrköping kommun, statistik samt trafikrelaterade teorier och tidigare forskning inkluderas. Resultatet av studien visar att det finns ytbesparande potential. Kommunerna planerar numera för förtätning, funktionsblandning, varierade upplåtelseformer samt ytsnåla trafiklösningar som GC och KT som förväntas spara yta och öka tillgängligheten. I kommunernas planeringen identifieras mönster med planering från centrum där enklare DP:s hittas i centrum medan mer omfattande DP:s sker runt stadskärnan. Planeringen har en tydlig social dimension som måste beaktas. Slutligen visar studien att det finns flera möjliggörande och begränsande aspekter såsom inlåsningseffekten av bilen samt diverse externa och interna förhållanden.