No description available.

No description available.

<p>Title: Are Mergers and Acquisitions a successful way of growth- A Case Study of AstraZeneca</p><p>Subject: Bachelors thesis within the field of Business Management, School of Economics and Engineering, Halmstad University, Sweden</p><p>Authors: Frida Ekenberg & Simon Utas</p><p>Supervisor: Christer Norr</p><p>Objective: The objective of this thesis is to analyse the effects of a fusion from a business perspective. Furthermore, a case study approach is used in order to identify factors that have been reached by AstraZeneca through the joint venture.</p><p>Working Structure: The thesis is based on a qualitative case study of AstraZeneca. The empirical data is based on interviews with people who were working at the company at the time of the merger and people within the field of the stock market. Furthermore, studies of documents, articles, press releases and annual reports have been used as a framework for the empirical data.</p><p>Conclusion: The results from our study are not unequivocal. However, today AstraZeneca is considered to be a successful joint venture since the company is one of the greatest market leaders in the pharmaceutical industry. Even though, the analysis state that the deal created both financial and international advantages, its effects on the share price movement are not equivalent. Furthermore, the share price movement is only a short term effect and since synergy effects were accomplished concurren</p>

Title: Are Mergers and Acquisitions a successful way of growth- A Case Study of AstraZeneca Subject: Bachelors thesis within the field of Business Management, School of Economics and Engineering, Halmstad University, Sweden Authors: Frida Ekenberg & Simon Utas Supervisor: Christer Norr Objective: The objective of this thesis is to analyse the effects of a fusion from a business perspective. Furthermore, a case study approach is used in order to identify factors that have been reached by AstraZeneca through the joint venture. Working Structure: The thesis is based on a qualitative case study of AstraZeneca. The empirical data is based on interviews with people who were working at the company at the time of the merger and people within the field of the stock market. Furthermore, studies of documents, articles, press releases and annual reports have been used as a framework for the empirical data. Conclusion: The results from our study are not unequivocal. However, today AstraZeneca is considered to be a successful joint venture since the company is one of the greatest market leaders in the pharmaceutical industry. Even though, the analysis state that the deal created both financial and international advantages, its effects on the share price movement are not equivalent. Furthermore, the share price movement is only a short term effect and since synergy effects were accomplished concurren

<p>Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag som</p><p>är noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för interna</p><p>kontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete för</p><p>företagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i det</p><p>dagliga arbetet.</p><p>I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Act</p><p>och vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra fel</p><p>och fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att komma</p><p>fram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sätt</p><p>kommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer på</p><p>ABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst & Young som varit grunden</p><p>i vårt arbete.</p><p>Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning och</p><p>hjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede. Dock är det tveksamt om</p><p>regelverket motverkar de riktigt omfattande bedrägerier vi sett och kanske</p><p>även i fortsättningen kommer se.</p>

Sarbanes-Oxley Act, SOX, har inneburit stora förändringar för de företag som är noterade på en amerikansk börs. Med höga krav på en struktur för interna kontroller av processer inom företaget har detta inneburit mycket arbete för företagen och revisorer. Framförallt under införandet men även efteråt i det dagliga arbetet. I denna uppsats redogör vi för hur svenska företag ser på Sarbanes-Oxley Act och vad de anser om hur väl regelverket uppfyller sina mål att förhindra fel och fusk i redovisningen samt den finansiella rapporteringen. För att komma fram till våra slutsatser har vi intervjuat sex olika personer som på något sätt kommer eller har kommit i kontakt med SOX. Det är svar från personer på ABB, AstraZeneca, Autoliv, Ericsson samt Ernst &amp; Young som varit grunden i vårt arbete. Det visade sig att de alla ansåg att SOX höjt kvaliteten i deras redovisning och hjälpt dem att hitta felaktigheter i ett tidigare skede. Dock är det tveksamt om regelverket motverkar de riktigt omfattande bedrägerier vi sett och kanske även i fortsättningen kommer se.

Läkemedelsindustrin är en starkt reglerad industri där all tillverkning av läkemedel måste utföras efter regler och riktlinjer som går under benämning Good Manufacturing Practice, GMP. Dessa riktlinjer är avsedda för att minimera alla risker som finns och uppkommer med farmaceutisk tillverkning. Astra Zenecas tillverkningsenhet i Södertälje tillverkar mer än 30 olika läkemedel till fler än 100 marknader. Detta har lett till att denna tillverkningsenhet ständigt är uppvaktad av inspektioner från olika marknader och myndigheter, för att försäkra att all tillverkning av läkemedel genomdrivs utifrån GMPs regler och riktlinjer. I denna tillverkningsenhet har ett projekt påbörjats för att utforma och framta en organisationsförändring. Denna förändring handlar om att hitta ett effektiviserat sätt för att kunna hantera och bemöta dessa inspektioner, förändringen innebär skapandet av en ny virtuell enhet som går under benämning Inspektionsteam. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera processarbetet vid utformningen och framtagningen av en organisationsförändring inom en specifik avdelning på Astra Zeneca. Metod: Studien har en kvalitativ ansats där fyra personer som är involverade i projektet intervjuats. Studien är baserad på teorier för att djupare kunna studera studieobjektet. Respondenterna och avdelningen som studien utfördes på har hållits anonyma på begäran av företag