This research assumes as a specific topic of analysis the peri-urban landscape, an environment manifesting many contradictions among the traditional forms of cities, their actual patterns, and the permanence of a rural ambient. Current theories on sustainability propose the definition of a limit to the urban growth. It seems like the hypothesis of sustainability explicates itself through the postulate of the “compact city”, with strategies of densification, infilling, or re-compactation of the urban margins. Opposite to this, a sustainable approach to urban design consider the indeterminacy in terms of urban growth , the evolutionary patterns, and the predominance of open spaces of the peri-urban landscape. This research wishes to develop a theoretical approach to the project of the peri-urban landscape, defined, first of all, with a critical literature review approach through the idea of “network”. The question this research wishes to answer is: what conceptual categories and operational tools can be applied to the design of the peri-urban landscape, considering that cities develop different patterns of growth depending on the specific social and economic factors? The review defines the characteristics of a project in the peri-urban as evolutionary, progressive, and based on a network of interconnections and open spaces. One limitation this thesis is trying to address is the lack of a method accounting for the complexity of the city and its relationship to the wider territory. Envisioning scenarios of development for urban margins requires a focused understanding and description of the existing patterns at the macro-scale. Therefore, it could be proposed an analytical and a combined analytical-design model forward, based on the concept of networks. This is developed through the detailed study of a theory for the analysis named Space Syntax, and the exploration of the possible conceptual and operational relationships with typical approach of the Landscape Urbanism. / Questa ricerca assume come specifico argomento dell’analisi il paesaggio periurbano, un ambiente che manifesta molteplici contraddizioni rispetto alle forme tradizionali di città, i pattern attuali, e la permanenza di un ambiente rurale. Teorie contemporanee sulla sostenibilità tendono a proporre la definizione di un limite alla crescita urbana. Sembra che le ipotesi di sostenibilità si esplichino attraverso il postulato della “città compatta”, con strategie di densificazione, infilling, o ri-compattazione dei margini urbani. Al contrario, un approccio sostenibile al progetto urbano potrebbe ugualmente tener conto sia della indeterminatezza riguardo alla crescita della città, e ai suoi pattern di sviluppo, sia della predominanza di spazi aperti nel paesaggio del periurbano. La ricerca ha lo scopo di sviluppare un approccio teorico al progetto del paesaggio periurbano, definito, prima di tutto, con una revisione critica della letteratura esistente, operata attraverso il concetto di “rete”. La domanda a cui questa ricerca vorrebbe rispondere è: quali categorie concettuali e strumenti operativi possono essere applicati al progetto del paesaggio periurbano, considerando che le città sviluppano diversi pattern di crescita in relazione a specifici fattori economici e sociali? Prima di tutto, questa revisione critica definisce le caratteristiche di un progetto nel periurbano come evolutivo, incrementale, e basato su una rete di interconnessioni e spazi aperti. Un limite, a cui questa ricerca vorrebbe rispondere, è la mancanza di un metodo che tenga conto della complessità della città contemporanea e delle sue relazioni con il territorio.. Prevedere scenari di crescita per i margini urbani richiede una comprensione e un’accurata descrizione dei pattern di crescita alla macro-scala. Viene quindi proposto un modello analitico e progettuale basato sul concetto di “rete”. Questo è sviluppato attraverso uno studio dettagliato di una teoria per l’analisi chiamata Space Syntax, e l’esplorazione di possibili relazioni concettuali ed operative tra questa teoria e l’approccio tipico del Landscape Urbanism.

Urban redevelopment is increasingly used as a policy tool for economic growth by local governments in Chinese cities, which is taking place amid rapid urbanization and in an expanding globalized economy. Along with the spatial transformation, urban redevelopment often entails socioeconomic change in the form of processes of gentrification, which is propelled by the dominance of neoliberal market-oriented policy and practice in the country. This thesis analyzes the spatial political economy of urban redevelopment in China through a case study on Baishizhou urban village in Shenzhen in south-eastern China. Setting out from the broad concern over urban inequality, socio-spatial segregation, ‘the right to the city’, and sustainability in contemporary critical urban theory, the thesis constructs a theoretical framework involving the concepts of neoliberal urbanism, gentrification, sustainable urban development, as well as ‘bottom-up urbanism’ approaches. Employing this framework, the case study conducts a macro-level city comprehensive plan analysis, a meso-level urban village redevelopment site plan analysis, and micro-level interview study and ethnographic observations of everyday life and space in the urban village. On the basis of this study, the thesis makes the arguments that: Neoliberal urbanism is certainly active in the spatial political economy of urban redevelopment in Shenzhen and China, and is markedly state-led under authoritarian governance structures that encourage increased marketization; The ongoing processes of gentrification in the urban village are intertwined with local and national political systems and social arrangements, and cause stress for the migrant tenants of the urban village, which clearly is not in line with the urban sustainability discourse of the UN’s New Urban Agenda; The tactic responses and individual coping-strategies found in the urban village reveals a condition of both precarity and agency in the everyday lives of the often marginalized poor that inhabit this urban space, which in turn point at emergent alternative urban (re)development trajectories. Moreover, the bottom-up urbanism approach sheds light on both discrepancy and compliance with the dominant top-down redevelopment policy, and is further suggested to inform the production of policy frameworks that can better facilitate local implementation of the New Urban Agenda in China. / Stadsomvandling och sanering används allt oftare som policyverktyg av kinesiska städers lokala regeringar för att uppnå ekonomisk tillväxt, vilket sker under en tid av hög urbaniseringstakt och en växande globaliserad ekonomi. Utöver den rumsliga omdaningen medför stadsomvandling även socioekonomiska förändringar i form av gentrifieringsprocesser, som i sin tur pådrivs av den i landet rådande neoliberala och marknadsorienterade politiska riktningen och dess praktiska tillämpning. Denna uppsats syftar till att analysera den rumsliga politiska ekonomin i stadsomvandling i Kina genom en fallstudie av ’stadsbyn’ (eng. ’urban village’) Baishizhou i Shenzhen i sydöstra Kina. Studien utformar ett teoretiskt ramverk som bygger på de analytiska koncepten neoliberal urbanism, gentrifiering, hållbar stadsutveckling, samt ’bottom-up urbanism’, och tar sitt avstamp i den samtida kritiska urbanteorins betonande av urban ojämlikhet, social och rumslig segregation, rätten till staden, och hållbarhet. Utifrån detta ramverk utför fallstudien en analys av stadens översiktsplan på makronivå, en analys av detaljplanen för saneringen av stadsbyn på mesonivå, samt en intervju- och etnografisk observationsstudie av stadsbyns vardagsliv och rum på mikronivå. På grundval av fallstudien drar uppsatsen följande slutsatser: Neoliberal urbanism är synnerligen tongivande i den rumsliga politiska ekonomin i stadsomvandling i Shenzhen och Kina, och har vidare en tydligt statsledd karaktär som tar sig i uttryck genom det auktoritära politiska styrets främjande av marknadskrafter; De pågående gentrifieringsprocesserna i stadsbyn är sammanflätade med lokala och nationella politiska system och sociala konstellationer, och förorsakar olika påfrestningar för de migrant-hyresgäster som befolkar stadsbyn. Detta ligger inte i linje med den hållbarhetsdiskurs för städer som presenteras i FN’s ’New Urban Agenda’; De praktiska och företagsamma reaktioner och handlingsstrategier som uppvisas i stadsbyn tyder på ett tillstånd av både sårbarhet och personlig agens i det dagliga livet hos de marginaliserade och fattiga som utgör befolkningen i detta stadsrum. Detta visar även på nya alternativa synsätt på stadsutveckling och stadsomvandling. Den analytiska ansatsen ’bottom-up urbanism’ synliggör dessutom både diskrepans och samstämmighet med den rådande toppstyrda (’top-down’) stadsomvandlings policyn, och anses således kunna ligga till grund för framtagandet av nya politiska ramverk som kan underlätta för implementeringen av New Urban Agenda i Kina.

Eftersom utövandet av stadsplanering och design försöker förbättra modernismens arv, erbjuderstäder till synes oändliga möjligheter att säkerställa en hög kvalité på både byggnader och dessomgivna rum. Vår studie är inriktad på Sofielundsvägen, en misslyckad potentiell "huvudgata" i södraStockholmsförorten, Sverige. Vi strävar efter att analysera både hur gatans nuvarande tillståndutvecklades samt vilka funktioner som bör förbättras för att få gatan att generera mer aktivitet för attsedan verka som ett högt kvalitativt offentligt rum i staden. Utvecklingen från mitten av 2000-taletkan ses som ett försök att lokalisera urbanitet i en förortskontext som genererade mindre optimaltresultat, där vårt bidrag är att mätta och föreslå förbättringar för dess framgång. Vi hittade uppenbarfelkommunikation i planeringsdokumenten, flexibelt språk som möjliggjorde lägre kvalitet och en bristpå specificitet som annars skulle ha bidragit till att skapa en framgångsrik social stadsgata.Omprövandet av de planerings beslut som skapade dessa nuvarande förhållanden är en nyckel för attförstå staden och utveckla nödvändiga åtgärder, för de flertal förbättringar inom miljö-, sociala samtde ekonomiska förhållanden som städer eftersträvar. / As the practice of urban planning and design seeks to improve upon the legacy of modernism, citiesoffer seemingly endless opportunities for ensuring a high level of quality from their buildings and thespaces surrounding them. Our study is focused on Sofielundsvägen, a failed potential “main street” inthe southern inner suburbs of Stockholm, Sweden. We aim to analyze both how the street’s presentcondition was developed and what features should be improved to make the street generate moreactivity and subsequently contribute to the city as a high-quality public space. The development fromthe mid-2000s can be viewed as an attempt to locate urbanity into a suburban context that deliveredless than desired results, and our contribution is to measure and suggest improvements for its success.We found apparent miscommunication in the planning documents, flexible language that allowed forlower quality, and a lack of specificity that would have otherwise assisted to create a successfulsociable urban street. Re-examining planning decisions that created present conditions is one key tounderstanding the city and developing necessary interventions, for the numerous improvements toenvironmental, social, and economic conditions cities are in pursuit of.

Medborgarinitierade stadsförbättringsprojekt är något som fått fäste och som sprids i länder som USA, Storbritannien och Tyskland. Att i en högre grad utveckla städer i samarbete med medborgare blir en allt mer populär metod även bland kommunala myndigheter och privata aktörer. Denna studie syftar till att undersöka erfarenheter av att arbeta med vardagsurbanism, temporär urbanism och taktisk urbanism som konsult främst verksam i Stockholmsområdet. Särskilt fokus ligger på motiv, problematik och potential som är kopplat till arbetet. Studien tar avstamp i de tre koncepten vardagsurbanism, temporär urbanism och taktisk urbanism, vilka valts för att ge insikt i medborgardrivna metoder för att forma och förbättra sin stad. Litteraturorienteringen visar på hur de medborgardrivna initiativen har spirat, men också på hur dessa metoder har tagits i bruk även av myndigheter och privata aktörer. Då det i praktiken har visat sig svårt att åtskilja koncepten har ett samlingsnamn används inom ramen för denna studie; flexibel urbanism. Tolv intervjuer har genomförts; främst med konsulter inom samhällsbyggnadssektorn, men även representanter från den kommunala sektorn. Dessa intervjuer tillsammans med relevant litteratur ligger till grund för studiens inramning och resultat. Resultatet visar på att flexibel urbanism till stor del används för olika typer av dialoger och kommunikation, men även i identitetsskapande syfte, samt som forskning och utvecklingsprojekt. Projekten är idag ofta drivna av personligt engagemang, ett engagemang som ofta även går över gränsen för vad som krävs av yrkespersonen respektive privatpersonen. Idag finns inte fungerande rutiner hos varken beställaren eller utföraren, där kommunen ofta är beställaren. Det leder till att rollfördelningen ofta är otydlig. En viktig utmaning ligger i att utvärdera återkopplingar som ges i samband med projekten, samt att bibehålla ett medborgarförtroende. Övriga utmaningar innefattar att nå ut till en stor målgrupp, finansiering, samt engagera medborgare på en djupare nivå. Diskussionen pekar på att det finns många maktrelaterade, demokratiska och etiska aspekter att ta hänsyn till vid arbete med flexibel urbanisms utöver de organisatoriska utmaningar som är relaterat till konceptet som verktyg. Trots utmaningarna ser respondenterna stor potential hos verktyget och det finns en tydlig vilja och ett intresse att arbeta i större utsträckning med flexibel urbanism.

Cette thèse a pour objectif d’étudier les aménagements hydrauliques de Termessos en Pisidie dont le site montagneux et isolé est dépourvu de sources, en rassemblant le corpus de toutes les structures explorables, et d’en définir l’intérêt technologique et socio-Historique durant l’époque hellénistique et impériale. Après le dépouillement des sources écrites et de la bibliographie moderne, nous avons effectué une exploration détaillée du terrain. Plusieurs méthodes ont été appliquées au cours des six prospections archéologiques qui ont eu lieu entre 2010 et 2013, telles qu’une étude géophysique par radar à pénétration du sol et une analyse par magnétomètre à vapeur (gradiomètre). Nous avons eu également recours à la collaboration interdisciplinaire avec des spécialistes architectes, géographes, géologues, hydrologues et archéologues. Dans le cadre d’une recherche comparative, de nombreux sites antiques ont été visités en Anatolie, en Grèce, en France et en Espagne afin de mieux appréhender l’évolution du système hydraulique dans différentes conditions géographiques. Suite à ces travaux, 162 structures hydrauliques ont été observées et inventoriées. Nous avons identifié deux nouveaux types de citernes antiques, un barrage bien conservé, un édifice de spectacle et l’unique sanctuaire dédié à Pan découvert en Anatolie jusqu’ici. Nous avons interprété les vestiges de deux constructions comme des établissements thermaux. Force est de constater que face à un milieu naturel hostile, les Termessiens ont romanisé leur ville en effectuant des travaux considérables, leur permettant de couvrir leurs besoins en eau et d’accéder au niveau de vie urbain de l’époque impériale romaine. / The aim of this PhD is not only to focus on Termessos' hydraulic settlement, which has been erected on a sourceless location, but also to examine all explorable structures in order to define their socio-Historical interest and highlight their value to the understanding of hellenistic and roman times. We have started by studying the written sources and by conducting extensive research on site. Different technics have been employed such as georadar technology (Ground Penetration Radar, GPR) and vapour magnetometer (gradiometer) in order to collect data during the six archaeological prospections which took place between 2010 and 2013. Researchers from various disciplines have brought their expertise to this work : architects, geographers, geologists, hydrologists and archaeologists. During this investigation, many ancient sites have been explored in Anatolia, Greece, France and Spain in order to understand the evolution of the hydraulic system with regard to geographical requirements. Followings this, 162 hydraulic structures have been studied and registered. The irrigation and water supply network as well as the sewerage system have been restored. We have discovered two new types of ancient tank, a well preserved water dam, an entertainment building and the only sanctuary dedicated to Pan found in Anatolia so far. The remains of two establishments have been interpreted as thermal baths. Most of all, and despite a challenging natural environment, the Termessians have romanized their city by carrying out great major construction projects allowing them to fulfill their water needs and to celebrate their power.

Made available in DSpace on 2014-06-12T16:27:09Z (GMT). No. of bitstreams: 2 arquivo5351_1.pdf: 2182879 bytes, checksum: 3b5c933a934354d96dbed987767f36c1 (MD5) license.txt: 1748 bytes, checksum: 8a4605be74aa9ea9d79846c1fba20a33 (MD5) Previous issue date: 2006 / Levando em conta que a idéia de mercado está na base do paradigma contemporâneo do Urbanismo, pergunta-se, neste trabalho, se haveria desenvolvimento possível para o Urbanismo com a utilização do Marketing em sua matriz disciplinar. Lançam-se as bases da argumentação, construindo-se definições de Urbanismo, Marketing e Paradigma. Os dois primeiros termos são enfocados como áreas do saber que tomam corpo como discursos inscritos nas Ciências Sociais e absorvem métodos, princípios e perspectivas dos diversos campos disciplinares pelos quais transitam. O termo paradigma é concebido, a partir de Thomas Kuhn, enquanto parte principal da matriz disciplinar, e é visto segundo o tríplice foco: linguagem, modelos e exemplares. Nessa definição, apontam-se especificidades no estudo do Urbanismo tais como: noções de crise contínua, dificuldade de repetição de experimentos, construção de modelos a partir de exemplares. Sobre essa base conceitual, aborda-se a questão da mudança paradigmática na virada do milênio, com as conseqüentes modificações na linguagem, modelos e exemplares, entre os quais, destaca-se Barcelona como aquele de maior visibilidade. Considera-se que essas mudanças ocorreram no contexto do avanço de uma sociedade de consumo e da crença em um mercado mundial de cidades , o que justifica a relevância conquistada pelo Marketing como um paradigma cuja consolidação impõe críticas com incidência sobre a formação dos urbanistas. Por fim, apresentam-se duas possibilidades de novas contribuições do Marketing para o Urbanismo: a primeira, a partir da busca das soluções aos problemas apontados pela crítica; a segunda, na promoção das trocas entre críticos e partidários do paradigma hegemônico

Sous l’ancien régime du sursis à exécution, l’urbanisme avait cristallisé l’impuissance de la juridiction administrative à prévenir les conséquences difficilement réversibles de certaines décisions administratives. Il en résultait que la crédibilité et la légitimité de cette dernière étaient remise en cause. Cette thèse vise à démontrer comment le législateur et la jurisprudence du Conseil d’Etat, en redéfinissant l’office du juge des référés, ont donné les moyens juridiques au juge administratif de répondre aux attentes légitimes des justiciables en matière d’urbanisme. / Under the old regime of stay of execution the urbanism crystallised the incapacity of the administrative court to prevent consequences hardly reversible of few administrative decisions. This put directly into question the credibility and legitimacy of the latest. This thesis aims to demonstrate how the legislator and jurisprudence of the Conseil d'Etat, by redefining the role of the judge of chambers, have given the juridic means to the administrative judge to answer appropriately to the legitimate expectations from litigants in terms of urbanism.

Á la suite d'une période d'intense urbanisation du territoire de la République populaire de Chine, qui s'est matérialisée par une forte croissance des 5 grandes mégalopoles (Shangai, Beijing, Tianjin, Chongqing, Guangzhou) mais également de centaines de villes millionnaires, l'enjeu du développement des petites villes commence à être perçu. Peuvent-elles devenir des acteurs du développement des espaces ruraux, contenir l'exode rural vers les métropoles ? C'est à cette fin que le Xème plan quinquennal (2001-2005) pour l'économie nationale donne des orientations en faveur de l'essor des petites villes.<br />S'appuyant sur des enquêtes réalisées dans les petites villes chinoises, ce travail tente de les catégoriser afin de déterminer la place qu'elles occupent dans l'organisation et l'économie du territoire ; le rôle qu'elles jouent dans le développement de régions faiblement urbanisées peut contribuer à freiner la concentration urbaine dans les mégalopoles du littoral oriental. L'auteur analyse également la manière dont l'urbanisation des petites villes chinoises constitue un facteur de requalification des tissus urbains des petites villes favorisant leur attractivité et leur compétitivité.

Texte remanié de: Thèse 3# cycle--Lettres--Paris V, 1973. / Thèse soutenue sous le titre : "Planification urbaine et idéologie technocratique, le cas des jeux urbains" Bibliogr. p. 401-416.

Th. architecture Lausanne EPFL, 1981.