It`s blameful to do nothing. You should catch the day and its possibilities. Every second, minute and day, you have the potential to be constantly productive. Do not lose a second of time that you can use to create an imprint of your existence. Do not waste your time when you have the opportunity to create something measurably valuable. Soon you are gone and the competition is great. Doing nothing is a task that fewer and fewer are devoted to, to a lesser extent. We are expected to always be accessible and keep up to date with what is happening around us. There is a constant occupation of our sense of mind, thoughtfulness and rest is unprioritized. We try to maximize the part of our time when we are productive and active to absurdity. The goal seems to make as big imprint of our existence as possible. Fast and more is applauded until the day we burn ourselves out. In my work, I investigate passivity as backlash in a faster world, in a world where focus is on production, efficiency and results. A world where everything worth valuing is measurable. What is really a desired result and is it always possible to measure? Who really gets that gain from our fast life? Can passivity and slowness act as an activist act? Can one passively create something measurable? Is burning time perhaps our time´s most provocative act? With my work, I want to question my constant bad conscience about being insufficient and my feeling of not doing enough. If I can´t do enough, I do nothing instead. / Det är skuldbelagt att göra ingenting. Du bör fånga dagen och dess möjligheter. Varje sekund, minut och dag har du potential att vara konstant produktiv. Förlora inte en sekund av tid som du kan använda till att skapa ett avtryck av din existens. Slösa inte med din tid när du har möjlighet att skapa något mätbart värdefullt. Snart är du borta och konkurrensen är stor. Att göra ingenting är en syssla som allt färre ägnar sig åt. Vi förväntas alltid vara tillgängliga och hålla oss uppdaterade om vad som händer runt oss. Det sker ständigt en ockupation av våra sinnesintryck. Eftertänksamhet och vila prioriteras bort. Vi försöker att maximera den del av vår tid då vi är produktiva och aktiva till absurditet. Målet verkar vara att hinna sätta ett så stort avtryck av vår existens som möjligt. Snabbare och mer applåderas till den dagen då vi bränner ut oss. I mitt arbete undersöker jag passivitet som motreaktion till en snabbare värld, i en värld där fokus ligger på produktion, effektivitet och resultat. I en värld där endast det som är mätbart ges ett värde. Vad är egentligen ett önskat resultat och är det alltid möjligt att mäta? Vem är det egentligen som får vinsten av vårt snabba liv? Kan passivitet och långsamhet fungera som en aktivistisk handling? Kan man passivt skapa något mätbart? Är ”att bränna tid” kanske vår tids mest provokativa handling? Med mitt arbete vill jag ifrågasätta mitt konstanta dåliga samvete om att vara otillräcklig och min känsla av att jag inte gör tillräckligt. Om jag inte kan göra nog så gör jag istället ingenting.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:konstfack-6259 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Westergren, Gisela |
| Publisher | Konstfack, Ädellab |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds