Nyanlända elever på högstadiet står inför dubbla utmaningar i den svenska skolan. Elever som är nyanlända och inte behärskar det svenska språket behöver lära sig både språk och ämneskunskaper samt kunna resonera, tala och skriva på svenska. Jag valde att genomföra min undersökning i en mångkulturell skola där det finns många nyanlända elever. Jag har arbetat både kvantitativt och kvalitativt där metoderna ska komplettera varandra. Alla eleverna hade en liknade syn på ämnesspråket och ämnesbegreppen. Historieämnet är ett ämne som har ett brett stoff samt kräver att eleven kan utveckla sin förmåga att “använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används” (Skolverket,2011) enligt lgr 11. Enligt kunskapskraven ska eleven också kunna: “Föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt” (Skolverket, 2011). Tolkar man Skolverkets kursplan i historia för högstadiet kan man konstatera att eleven behöver kunna föra resonemang och kunna använda historiska begrepp, det är detta som kommer att analyseras i examensarbete.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-46515 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Diojohns, Mohtashami |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0018 seconds