Vi har i denna studie haft som syfte att undersöka och förklara om och i så fall hur mellanstadielärare, med behörighet i svenska och naturorienterande ämnen, undervisar om sakprosatexter inom ämnet svenska som förberedelse för läsning i naturorienterande ämnena. Baserat på vår yrkeserfarenhet är bakgrunden till denna studie att elever verkar sakna lässtrategier för att tillägna sig de begreppstäta och abstrakta texterna i dessa ämnen. För att besvara studiens frågeställningar ha robservationer och semistrukturerade intervjuer genomförts med sju lärare på två skolor. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett genrepedagogiskt perspektiv, i vilket det sociokulturella perspektivet och Cirkelmodellen ingår. Resultatet av studien visar att strategierna: förutspå, reda ut oklarheter, ställa frågor och sammanfatta är vanligt förekommande. Studien visar också att sakprosatexter som används i svenskundervisningen har ett enklare språk än de sakprosatexter som förekommer i naturorienterande läromedel. Det framkommer dessutom att det råder delade meningar om huruvida språkliga nivån på de naturorienterande läromedlen är anpassade efter elevernas läsförmåga. Vår slutsats är att eftersom alla lärare, oavsett ämne, har ett delat ansvar vad gäller undervisning om texttyper så behöver de ha kunskap om språkets betydelse och explicit undervisa om språkliga drag och texttyper som är vanligt förekommande inom ämnet. Det finns därför goda möjligheter till att arbeta ämnesövergripande i syfte att skapa förutsättningar för att ge eleverna möjligheter till ämnesfördjupning och sammanhang.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:du-46483 |
Date | January 2023 |
Creators | Nilsson, Anna, Hermansson, Emelie |
Publisher | Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0023 seconds