Approximately 20–25 percent of the Swedish population experience difficulties with reading and writing, and 5–8 percent have dyslexia. Despite this and the widespread use of mobile phones, research on typographic design is primarily focused on the general population, creating a knowledge gap regarding how design decisions can affect individuals with dyslexia. Therefore the purpose of this study was to deepen the understanding of how different fonts and typographic elements on mobile screens affect readability for people with dyslexia. Participants were recruited from various Facebook groups using a subjective and snowball sampling method, including a group of individuals with dyslexia and a comparative control group. The survey was designed based on previous research and was conducted online, including a readability test. The readability test consisted of nine images with short texts presenting different typographic conditions, and respondents assessed the readability on a five-point scale. Subsequently, the data were processed to identify patterns and correlations. The study was based on theoretical perspectives on typography, dyslexia, and cognitive load theory. The results showed that sans-serif fonts, especially Verdana, performed bestand were considered the most readable by both respondents with and without dyslexia. Additionally, the study found that custom fonts designed for dyslexia do not necessarily improve readability. This underscores the importance of choosing simple, well-known fonts to facilitate reading for people with dyslexia. The conclusions emphasized the need to minimize cognitive load and select fonts with a simpler design to promote readability. Lastly, the study also identified increased letter spacing as a strategy to improve readability on mobile screens for people with dyslexia. / Cirka 20–25 procent av Sveriges befolkning upplever läs- och skrivsvårigheter, och 5–8procent har dyslexi. Trots detta och den breda användningen av mobiltelefoner är forskningen om typografisk design främst inriktad på den generella allmänheten, vilket skapar en kunskapslucka för hur designbeslut kan påverka personer med dyslexi. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur olika typsnitt och typografiska element på mobilskärmar påverkar läsbarheten för personer med dyslexi. Genom ett subjektivt och snöbollsurval rekryterades deltagare från olika Facebookgrupper, både personer med dyslexi och en jämförande kontrollgrupp. Enkäten utformades med hjälp av tidigare forskning och genomfördes online, vilken inkluderade ett läsbarhetstest. Läsbarhetstestet bestod av nio bilder med korta texter med olika typografiska förhållanden, där respondenterna bedömde läsbarheten på en femgradig skala. Därefter bearbetades data för att identifiera mönster och samband. Studien utgick från teoretiska perspektiv om typografi, dyslexi samt kognitiv belastningsteori. Resultaten visade att sans-serif typsnitt, särskilt Verdana, presterade bäst och ansågs vara mest lättlästa av både respondenter med och utan dyslexi. Dessutom visade studien att specialanpassade typsnitt för dyslexi inte nödvändigtvis förbättrar läsbarheten. Det understryker vikten av att välja enkla och välkända typsnitt för att underlätta läsning för personer med dyslexi. Slutsatserna betonade behovet av att minimera den kognitiva belastningen och att välja typsnitt med en enklare design för att främja läsbarhet. Slutligen identifierade även studien ökat bokstavsavstånd som en strategi för att förbättra läsbarheten på mobilskärmar för personer med dyslexi.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hv-21631 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Persson, Tova, Swiatnicka, Ingrid |
| Publisher | Högskolan Väst, Institutionen för ekonomi och it |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.003 seconds