The purpose of this study was to investigate whether dispositional mindfulness moderates the relationship between autonomous motivation and training frequency. The study conducted was a cross sectional study in the form of a digital questionnaire survey, in which the participants filled in three different self assessment questionnaires that measured dispositional mindfulness (FFMQ), Autonomous motivation (BREQ-4) and average training frequency during a 7-day period (GODIN). The selection of participants consisted of 134 individuals (73.9% women and 26.1% men) between the ages of 18-58 (M = 39.61; SD = 11.6). The result of the study was non-significant, which indicates that dispositional mindfulness does not moderate the relationship between autonomous motivation and training frequency. The relationship between these three variables is in previous studies relatively underrepresented, therefore more studies (e.g. experimental and longitudinal studies) should be conducted to be able to draw a definitive conclusion about the effect mindfulness has on the relationship between motivation and training frequency. Since this study diminishes the statement of training frequency being positively affected by mindfulness, future studies could suggestively shift focus and conduct deeper investigations about whether mindfulness affects other aspects of training (e.g. performance or regulation of emotions). This study does not indicate any practical implications, but in the long term, the result of this study could be used as a building block to conclude how mindfulness could be a useful and low-cost tool for sustainable practice of physical activity in the long term, which WHO (2020) demands. / Syftet med denna studie var att undersöka huruvida dispositionell mindfulness kan moderera självbestämmande motivation gentemot motionsmängd. Undersökningen som genomfördes var en digital enkätundersökning i tvärsnittsdesign, där samtliga deltagare under ett tillfälle fyllde i tre olika formulär som representerade respektive variabel, det vill säga dispositionell mindfulness (FFMQ), självbestämmande motivation (BREQ-4) och genomsnittlig motionsmängd på en sju dagars-period (GODIN). Urvalet bestod av 134 individer (73,9% kvinnor och 26.1% män) mellan åldrarna 18-58 (M = 39.61; SD = 11.6). Resultatet blev icke-signifikant, vilket indikerar att dispositionell mindfulness inte modererar relationen mellan självbestämmande motion och motionsmängd. Denna relation mellan dessa tre specifika variabler är relativt outforskad, därav behövs fler framtida studier i form av exempelvis experimentella och longitudinella studier för att kunna dra en definitiv slutats kring mindfulness effekt på relationen mellan motivation och motionsmängd. Eftersom denna studie försvagar påståendet att just motionsmängd blir positivt påverkat av mindfulness, kan framtida studier förslagsvis skifta fokus och djupare undersöka huruvida mindfulness påverkar andra aspekter av motion, exempelvis prestation eller emotionsreglering. Denna studie ger inga direkta praktiska implikationer, men långsiktigt kan detta resultat agera som en byggsten kring huruvida mindfulness eventuellt kan användas som ett hjälpmedel till vad WHO (2020) efterfrågar, nämligen ett priseffektivt verktyg till främjandet av långsiktigt och hållbart utövande av fysisk aktivitet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-50285 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Nordquist, Nils |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds