Return to search

MÄTNING AV LUFTTÄTHET I FLERBOSTADSHUS : Gällande krav, praktiskt genomförda mätningar samt en tillämpbar metod

Stor förvirring råder kring hur lufttätheten ska mätas i flerbostadshus. De metoder som finns och de resultat som erhålls vid täthetsprovning av småhus är inte alltid applicerbara på flerbostadshus även om mätenheterna är de samma. Detta föranleder problemställningen för detta examensarbete: Varför och hur kontrolleras lufttätheten i ett flerbostadshus på ett praktiskt tillämpbart sätt, som också gör det möjligt att jämföra resultat från olika objekt? Metoderna som används för att undersöka detta är litteraturstudier och samtal med erfarna personer, samt demonstration av en mätmetod i fullskala. En diskussion med initiativtagarna till detta examensarbete leder fram till en rekommenderad metod och en mall för hur detta ska utföras. Byggnadsskalets luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termiska komfort och hygien, luftkvalitet, ljudmiljö, spridning av brand samt spridning av luftföroreningar utifrån och in. Lufttätheten är en avgörande faktor både för konstruktionens beständighet och för en god innemiljö i moderna byggnader. Lufttäta hus är dessutom lönsamma i längden för de inblandade aktörerna. På lång sikt även för miljön. Studier som gjorts visar att en byggnads energiåtgång för uppvärmning minskar med nästan 30 % om lufttätheten (egentligen luftgenomsläppligheten) förbättras från 0,8 l/s·m2 till 0,4 l/s·m2. En så stor minskning av energianvändningen kunde inte åstadkommas med andra energiförbättringsåtgärder som undersöktes. I Boverkets Regelsamling för byggande, BBR 2008 har kravet på lufttäthet tagits bort till förmån för ett funktionskrav för energianvändningen, under vilken lufttätheten faller in. Regelsamlingens allmänna råd hänvisar till standarden, SS-EN 13829 för bestämning av luftläckage. De metoder som idag finns att tillgå för att mäta lufttätheten hos byggnader är spårgasmetoden, täthetsprovning med provisorisk vägg, det egna ventilationssystemet, med mottryck i angränsande utrymmen samt med tryckdörr. Den sistnämnda metoden provades på flerbostadshus i Umeå med goda resultat. Observera att resultatet för denna rapport är en mall för mätningsförfarandet och den rekommenderade metoden för att mäta lufttäthet inom NCC i Umeå. Den beskriver en praktiskt tillämpbar metod där resultatet går att jämföra mellan olika objekt. Även en intern mätstorhet som beskriver ytterväggens täthet är framtagen. Mätstorheten och standardens relevans diskuteras. Ändringen i BBR från specificerade krav till funktionskrav anses vara kunskapsdrivande. Det förfarande som beskrivs i resultatet har bedömts vara det mest optimala under rådande förhållanden med den standard som finns. En förändring av standarden skulle kunna leda till en bättre metod som ger mer informativt resultat. / There is a great perplexity about how air permeability should be measured in multiple-unit dwellings. The methods available and the obtained results for determination of air permeability in single-dwelling houses are not applicable for multiple-unit dwellings, even if the derived quantities are the same. This causes the problem for this report: Why and how should the air permeability be determined for a multiple-unit dwelling in a functional and applicable way, which also makes it possible to compare the obtained results from different dwelling units? The methods used to explore solutions are literature studies, conversation with professionals and a full-scale demonstration of one of the methods. A discussion with the initiators of this report leads to the recommended method and a model for how it should be performed. The air-, diffusion- and windtightness of the building envelope are of big importance to the building. The use of energy, moisture transfer, thermal comfort and hygiene, air quality, noise, spreading of fire and spreading of air pollutions are all affected by it. The air tightness is a crucial element for the durability of the building and to secure a good indoor environment. Air tight buildings are also cost-effective in the long run for the involved participants. They are also good for the environment. A study that have been made show that the energy-use for heating buildings will be reduced with almost 30 % if the air permeability improves from 0,8 l/s·m2 to 0,4 l/s·m2. Such a big reduction of the energy use could not be accomplished with any other energy improvement-move that was investigated in the study. The Swedish building regulations, Boverkets Regelsamling för byggande BBR, used to have a demand for the air tightness of buildings. It has been removed in favor of a demand of the function for the energy use, which also include the air tightness. The common advices in BBR refer to the standard, SS-EN 13829 for determination of air permeability. The methods available for determination of air permeability in buildings are the tracer-gas method, determination with a temporary wall, the ventilation system, with corresponding pressure in adjacent spaces and determination with a Blower Door. The last method was demonstrated in multiple-unit dwellings in Umeå, Sweden, with good results. Note that the result of this report is a methodology and how the method should be performed within buildings erected by NCC in Umeå. It describes a functional and applicable method where the results can be compared between different objects. An internal quantity which describes the air permeability of the external wall has been developed. A discussion of the relevance if the derived quantity and the standard has been made. The change in BBR to demands of the function for the energy use has been considered to be a driving force for knowledge. The procedure described in the results has been considered to be the optimum procedure for existing conditions with the standard available. A change in the standard would lead to a better method which would give more informative results.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-5064
Date January 2009
CreatorsSörensen, Ida
PublisherHögskolan i Gävle, Ämnesavdelningen för byggnadskvalitet
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds