SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter påverkas både fysiskt och psykiskt vid överflyttning från en miljö till en annan. Att överflyttas från den specialiserade, högteknologiska intensivvårdsavdelningen till en vårdavdelning kan skapa upplevelser och känslor av stress, oro, ångest, osäkerhet, depression, sömnstörningar, minnesbortfall, mardrömmar med mera. Syfte: Att utforska hur miljöns utformning för vårdandet påverkar patientens välbefinnande efter överflyttning från intensivvårdsavdelning till kirurgisk vårdavdelning. Metod: Syftet besvarades med hjälp av upprepade observationer med informella intervjuer av tre patienter som hade vårdats på en intensivvårdsavdelning och hade överflyttats till en kirurgisk vårdavdelning. Deduktiv innehållsanalys användes och utgick från en tidigare skapad modell av begreppet miljö. Resultat: Patienternas välbefinnande påverkades av miljön efter överflytten till den kirurgiska vårdavdelningen. Resultatet presenteras efter modellens kategorier atmosfär, omvärld, omgivning, medelpunkt och förhållande. Slutsats: Att överflyttas till en lägre vårdnivå som en vårdavdelning är en stor omställning för patienterna både fysiskt och psykiskt. Resultatet stödjer att det finns en kunskapslucka som består av skillnader i miljön, skillnader i sjuksköterskors kompetens och skillnader i kommunikationen mellan intensivvårdsavdelningar och vårdavdelningar. Det är viktigt att tydliga rutiner finns kring hur en intensivvårdspatient ska tas emot och vårdas vid överflyttningen till en vårdavdelning. För att miljöombytet inte ska bli för omfattande för patienten kan överflyttning först ske till en intermediärvårdsavdelning innan vidare överflyttning till en vårdavdelning sker. / ABSTRACT Background: Previous studies showed that patients are affected both physically and mentally when they transferring from one environment to another. To be transferred from the specialized, high-tech intensive care to a ward can create experiences and feelings of stress, worry, anxiety, insecurity, depression, sleep disorders, memory loss, and nightmares with more. Aim: The aim of this study was to explore how environmental design for care affects the patient's well-being after transfer from intensive care to the surgical ward. Method: The aim was answered with help from repeated observations with informal interviews with three patients who had been treated in an intensive care unit and had been transferred to a surgical ward. Deductive content analysis was used and was based on a previously created model. Result: The patients' well-being was affected by the environment after transfer to the surgical ward. The results are presented according to the categories atmosphere, entourage, surroundings, midpoint and relationship. Conclusion: Be transferred to a lower level of care as a ward is a big change for the patients both physically and psychologically. The result supports that there is a knowledge gap which consist of differences in the environment, differences in nurses' skills and differences in communication between intensive care units and wards. It is important that there are clear procedures on how an intensive care patient to be received and cared for at the transfer to a ward. To move from one environment to another should not be too extensive for the patient can first be transfer place to an Intermediate Care Facility before further transfer to a ward occurs.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-296381 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Gustafsson, Tina |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds