This case study examines the role of music and music-making for the youth in Brikama, the Gambia in terms of freedom of expression, sustainable development and social change. The study is situated within a project where young musicians with different backgrounds wrote and recorded their own songs during workshops with established musicians. The data was collected via interviews with the participants and instructors, observations and song analysis. The study uses Small’s (1998) theory of musicking to analyze the meaning of the musical events in the social context. Furthermore, it uses theories on the relationship between music and sustainability to analyze the role of music for the youth on an individual-, group- and societal level, but also on an organizational level. The study finds that on all four levels music and music-making holds many of the characteristics required for sustainable development and that it can foster resilience through creativity. However, it also shows that this requires the creation of inclusive spaces with an awareness of the cultural narrative and forces (such as limiting traditional values and gender issues) that might limit the capabilities of individuals, and the society, to reap these benefits. The study also shows how music, with its artistic characteristics, can offer pockets of freedom of expression to a certain but limited extent. Finally, the study shows how music can and should be incorporated more extensively by organizations working for sustainable development and social change, both as a tool to achieve other sustainability agendas, but also for the inherent characteristics of resilience and creativity that is found in music-making itself. / Denna fallstudie undersöker musik och musikskapandets roll för ungdomar i Brikama, Gambia, och dess relation till yttrandefrihet, hållbar utveckling och social förändring. Studien är genomförd inom ramen för ett projekt där unga musiker med olika bakgrund komponerade och spelade in sina egna låtar under workshops tillsammans med etablerade musiker. Materialet samlades in genom intervjuer med deltagarna och instruktörer, observationer och textanalys av låtarna. Studien använder sig av Smalls (1998) koncept musicking för att analysera den musikaliska situationens mening i sin sociala kontext. Dessutom används teorier om relationen mellan musik och hållbarhet för att analysera musikens roll för ungdomarna på en individuell-, grupp- och samhällsnivå, men även på en organisationsnivå. Studien visar på alla fyra nivåer att musik och musikskapande innehar många av de karaktärsdrag som krävs för hållbar utveckling och att det kan främja resiliens genom kreativitet. Dock visar studien att inkluderande sammanhang behöver skapas med medvetenhet om den kulturella kontexten. Detta för att kunna navigera de krafter (såsom negativa traditionella värderingar kring genus) som kan begränsa individers deltagande och i slutändan samhällets möjlighet att ta del av fördelarna. Studien visar också hur musik, med sina konstärliga karaktärsdrag, kan erbjuda ett visst utrymme för yttrandefrihet. Slutligen visar studien hur musik kan och bör inkorporeras till större grad av organisationer som arbetar för hållbar utveckling och social förändring, både som ett verktyg för att uppnå hållbarhetsagendor, men även för de inneboende karaktärsdragen resiliens och kreativitet som finns att hitta i själva musikskapandet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-36820 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Rådelius, Elias |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0025 seconds