Tallinjen är en visuell representation av talordningen som kan användas i undervisningen, där eleverna utmanas att förklara sina tankar. Denna studie utgår ifrån tidigare forskning, närmare bestämt en undersökning genomförd av Skoumpourdi (2010) i Grekland. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur användningen av tallinjen påverkar elevers förmåga att lösa problemlösningsuppgifter. Frågeställningarna som har besvarats är: Hur skiljer sig elevers förmåga att lösa problemlösningsuppgifter med och utan tallinje? På vilka olika sätt använder elever tallinjen i sina lösningar? Vilka kritiska aspekter identifieras i elevers lösningar av uppgifter med en tallinje? 124 elever i årskurs 2 fick svara på sex problemlösningsuppgifter där hälften av eleverna fick uppgifter när tallinjen fanns med och hälften fick utan tallinje. De skulle även visa hur de löste uppgifterna. Utifrån det insamlade materialet gjordes en kvantitativ analys där svaren sammanställdes i ett Excel dokument över rätt, fel och icke svar. Resultatet visar att elever löser problemlösningsuppgifter mer framgångsrikt när det finns en tallinje med. Denna studies resultat skiljer sig från Skoumpourdis (2010) studie som visade att eleverna lyckades bättre med problemlösningsuppgifterna när tallinjen inte fanns med. Studiens teoretiska utgångspunkt var variationsteorin. Det gjordes även en kvalitativ analys av hur elever som använde tallinjen löste två av uppgifterna. Utifrån denna analys identifierades kritiska aspekter. / The number line is a visual representation of the numerical order, which can be used for educational purposes, as it challenges students to explain their thought processes. This study is based on previous research/studies, particularly the study from Greece by Skoumpourdi (2010). The purpose of this study is to contribute to a further understanding of how to use the number line that effectively helps students solve problem-solving questions. The formulated questions that have been answered in this study are: What are the differences in students’ ability to solve problem-solving questions with and without the number line? In which ways do students incorporate the number line in their solutions? What critical aspects can be identified in the students’ solutions with the number line? 124 students in grade 2 answered six problem-solving questions in which half of the students were given the number line beside the questions and the other half without it. They would also provide an explanation for how they solved the questions. From the collected data, a quantitative method was used to compile the answers by the students in an Excel document, which was divided into the correct, wrong and no answer. The result showed that students solved problem-solving questions more successfully using the number line. This study’s result differs from the survey by Skoumpourdis (2010), which showed that students solved problem-solving questions more successfully without incorporating the number line. The study’s theoretical starting point was variation theory. A qualitative approach was also used to analyze how the students used the number line to solve two of the problems. Thereafter, an analysis was conducted of this to identify the critical aspects.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-64918 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Jonsson, Nathalie, Stendahl, Denise |
| Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds