Return to search

Utvecklingssamtal - ett prioriterat samtal? : En kvalitativ studie om vårdnadshavares uppfattningar av utvecklingssamtal / Parent-teacher conference – a prioritized meeting? : A qualitative study regarding parents’ perceptions of parent-teacher conferences

Syftet med den här studien är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar av utvecklingssamtal. Studiens frågeställningar är: Vilka förväntningar har vårdnadshavare på utvecklingssamtal? och Hur beskriver vårdnadshavare utvecklingssamtal? Som teoretisk utgångspunkt har ett sociokulturellt perspektiv använts. Datan har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fjorton vårdnadshavare. Materialet har analyserats på grundval av den kvalitativa innehållsanalysen med en induktiv ansats. I vår analys av vårdnadshavarnas förväntningar på utvecklingssamtal framträdde två teman: Förväntningar på innehåll och Förväntningar på deltagare. Vårdnadshavarnas beskrivningar av utvecklingssamtal resulterade i fem teman: Informationstillfälle, Varierande upplägg, Olika roller, Upplevelser i samband med utvecklingssamtal och Utvecklingssamtal som skolkontakt. Resultatet av studien visar att samtliga vårdnadshavare förväntar sig att få en samlad bild av sitt barns utveckling såväl akademiskt som socialt. Många föräldrar upplever en brist på information inom det sociala området, om utvecklingsplaner och om framtida mål. Förväntningarna på utvecklingssamtalen ökar med barnets ålder och kunskapsnivå men det tycks svårare att få en tydlig bild ju äldre barnet blir. Vårdnadshavarna ser lärarens roll som den mest aktiva och sin egen roll som stödjande men samtidigt den mest passiva. Elevens roll är den som varierar mest beroende på om utvecklingssamtalet är elevlett eller ej. Oavsett samtalstyp är det enligt vårdnadshavarna viktigt att det blir en dialog där alla parter får komma till tals. Majoriteten av respondenterna beskriver en positiv känsla inför och under ett samtal medan det är större variation i upplevelsen efter ett samtal. De som anser skolkontakten otillräcklig vill ha mer information kring sociala aspekter. Vårdnadshavare med barn som har en problematisk skolsituation har tätare kontakt med skolan. / The aim of this study is to examine experiences and perceptions of parent-teacher conferences from a parental point of view. The questions of the study are: What expectations do parents have on parent-teacher conferences? and How do parents describe parent-teacher conferences? The theoretical framework is a socio-cultural perspective. The data has been collected through qualitative interviews with fourteen parents. The material has been analyzed on the basis of the qualitative content analysis with an inductive approach.  In our analysis of parents' expectations of parent-teacher conferences, two themes appeared: Expectations on content and Expectations on participants. Parents' descriptions of parent-teacher conferences resulted in five themes: Information opportunity, Varied types of conferences, Different roles, Experiences in connection with parent-teacher conferences and Parent-teacher conferences as a means of school contact. The result of the study shows that all parents expect to have an overall picture of their child´s development academically and socially. Many parents experience a lack of information in the social area and about development plans and future goals The expectations increase with the child's age and level of knowledge, while it seems more difficult to get a clear picture with increasing age of the child. The parents perceive the teacher's role as the most active and their own role as supportive but at the same time the most passive. The student's role is the one that varies the most depending on if the parent-teacher conference is student-led or not. According to the parents it is very important that all parties get the opportunity to participate in the conversation regardless the type of conference. The majority of the respondents describe a positive feeling before and during a conference, while there are greater variations in the experiences afterwards. Those who consider the school contact insufficient want more information about social aspects. Parents with children who have a problematic school situation have a closer contact with the school.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-45119
Date January 2019
CreatorsJohansson, Annika, Landén, Linda
PublisherHögskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0029 seconds