Sveriges riksdag har antagit 16 nationella miljökvalitetsmål. Miljömålsarbetet kan ses som en del av de insatser som krävs för att vi ska skapa en hållbar utveckling, vilken är en målsättning som ska genomsyra hela vårt samhälle. Myndigheter har tilldelats ansvaret för att de nationella miljömålen implementeras, men att målen nås är hela samhällets ansvar. I denna avhandling analyseras de kommunikativa villkoren i det svenska miljömålsarbetet. Studien bygger till stor del på erfarenheter som kommit till uttryck i de fokusgruppsintervjuer som genomförts med miljömålsansvariga tjänstemän på centrala, regionala samt kommunala myndigheter. Såväl politiska dokument som myndighetsrapportering har analyserats och satts i relation till tjänstemännens erfarenheter. Utifrån teorier om målstyrning, implementeringsprocesser och kommunikation i sociala system analyseras sedan kommunikativa barriärer och broar, hur de visar sig och kan förklaras. Avhandlingen visar att det finns kommunikationsbarriärer men också broar i miljömålsarbetet. När nya mål och beslut ska omsättas i etablerade organisationer uppstår kommunikationsbarriärer både inom myndigheter och i kommunikationen med andra aktörer i samhället. Att implementera beslut om ett nytt målstyrningssystem i en komplex omvärld med dess ekologiska såväl som sociala system är ingen friktionsfri process. Olika systemkoder som är i bruk kan förklara en del av problematiken, men även otydlighet i målsystem och bristande resurstilldelning. En utmaning inför framtiden blir att skapa information som ger resonans och skapar mening i olika sociala system och därigenom bidrar till möjligheterna att nå de nationella miljökvalitetsmålen. / In 1999, the Swedish Parliament introduced a new management by objectives (MBO) approach to sustainable development politics with the adoption of 15 national environmental quality objectives, ambitious objectives that are to be achieved within 20 years. Overall responsibility for implementing and evaluating the environmental objectives at the national level is assigned to central agencies but also for business and the public. This dissertation analyses the communicative conditions within the environmental objectives implementation process. The analysis in this study has a social system theoretical approach. The system with National Environmental Quality Objectives has both pros and cons. The National Environmental Quality Objectives has been difficult to communicate in established organisations as well as different sector agencies and departments. A challenge for the future is to adjust information and communication to a differentiated society on purpose to get resonance and understanding about the efforts needed to fulfil the National Environmental Objective’s achievement.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-15776 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Johansson, Madelaine |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping : Linköping University Electronic Press |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 469 |
Page generated in 0.0023 seconds