Return to search

Statemaking, warmaking och protection ur Estlands perspektiv

Stater är de enda legitima enskilda aktörerna i det internationella systemet. Varje enskild statsträvar alltid att främja sina egna säkerhetsintressen liksom handelspolitiska och kulturellaintressen och staten gör detta genom olika medel som t.ex. diplomati och ekonomi för att baranämna några. Men utöver dessa medel har staten alltid haft förmågan att utöva våldsmakt bådemot andra stater och sina egna invånare. Våldsutövandet har också varit grunden för den modernastaten. Krigföring och våldsutövande har i sin tur givit upphov till en komplex byråkrati,skatteväsende och centralstyre i syfte att effektivare uppnå dessa strävanden. En annan aspekt avstaten har varit dess ständiga strävan att forma allianser i syfte att förbättra sitt säkerhetspolitiskaläge.Estland är en småstat som förväntas uppträda som fullvärdig stat och som sådan har Estland enFörsvarsmakt. Närheten till Ryssland gör att Estland använder stora resurser för att bygga upp sinFörsvarsmakt. En satsning som efter NATO medlemskapet har ifrågasatts av vissa politiker. Detsistnämnda har givit upphov till frågan om varför Estland har en Försvarsmakt. Är det enbart föratt försvara landet mot yttre motståndare eller finns det fler anledningar?Det primära syftet med uppsatsen är att pröva om Charles Tillys statsformeringsteori ocksåstämmer på Estland. Tilly presenterar ett antal faktorer som anses ligga till grund för behovet avförsvarsmakter. Alltså studerar jag om staten Estlands motiveringar för behovet av enförsvarsmakt överensstämmer med Tillys teori. Utöver detta finns ett underordnat syfte sominnebär att diskutera Estlands motiveringar i anslutning till en av dessa faktorer i en större kontext. / States are the only legitimate actors in the international system and are always expected to protecttheir own security, trade, and even cultural interests. They do this through diplomacy andeconomy, just to name some of the tools. However, beyond that, the states have always had theability to exercise violence not only towards other states but, their own population as well.Exercising violence has been a cornerstone of the modern state. The exercising of violence has inturn given rise to a complex bureaucracy, taxation systems and centralisation of power in order toachieve a higher degree of efficiency. Another aspect of the state has always been its endeavourto form alliances with the purpose of improving its security situation.Estonia is a small state, which nevertheless is expected to act as one, and as other states, it has itsdefence forces. The proximity to Russia forces Estonia to use large resources for building-up itsdefence. An effort which has been questioned by certain politicians after Estonia became amember of NATO. The latter has led me to ask, why does Estonia have its own defence forces? Isit only to defend the state against foreign enemies or are there other reasons?The main purpose of this thesis is to test Charles Tilly’s theory about state formation and if it isapplicable to Estonia. Therefore, I will examine if the Estonian state reasoning about theexistence of defence forces corresponds to Charles Tilly’s theoretical model about stateformation. In addition, the purpose of this thesis is to discuss certain aspects of the model andthereby put Estonia into a larger context. / Avdelning: ALB – Slutet Mag. 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 07-09

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-1209
Date January 2009
CreatorsKarus, Vahur
PublisherFörsvarshögskolan
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0024 seconds