I studien undersöks och analyseras hur lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomförda med fem respondenter, samtliga praktiserande lärare i skolor med ett mångkulturellt elevunderlag. Studien tar teoretiskt sett avstamp i ett postkolonialt och poststrukturalistiskt forskningsfält där språket anses betydande för människans sätt att skapa och reproducera kulturella identiteter och hierarkier. Bärande är det sätt som språket struktureras kring binära oppositioner, exempelvis man/kvinna, sant/falskt eller som i studiens fall, ett ”vi” och ”de Andra” (Eriksson, Baaz & Thörn 1999, s. 17-18; Von Brömssen 2003, s. 29). Huvudsakliga teorier som använts för att analysera det sätt som lärare hanterar Sveriges kulturella mångfald i sin undervisning är Halls representationsteori, vilken kortfattat går ut på att människan konstruerar och förmedlar mening genom sitt språk (Hall 2013, s. 11), samt Kumashiros modell för analys av antiförtryckande undervisningspraktiker, vilken består av fyra undervisningsmodeller. I resultatdelen presenteras respondenternas uppfattningar av begreppen ”kultur” och ”kulturell mångfald”, och lärarnas erfarenheter av en kulturell mångfald i skolan. Lärarna ser både fördelar och utmaningar med kulturell mångfald i skolan, nämnda utmaningar är framförallt kommunikationsrelaterade. Lärarna problematiserar hur det som representant för en svensk kulturellt homogen lärarkår är utmanande att undervisa om och för en kulturell mångfald. Slutligen presenteras de undervisningsstrategier som lärarna givit uttryck för att använda för att ge elever en ökad förståelse för den kulturella mångfalden. Slutsatser: En avsaknad av ett gemensamt språk kan inte som ensam variabel tillåtas sammanfatta skolans mångkulturella utmaningar. En eventuellt kulturellt homogen lärarkår och en vad det verkar rådande diskursiv åtskillnad i samhället mellan ett kulturellt ”vi och de Andra” bör även problematiseras. Lärare bör i relation till resultaten förhålla sig kritisk mot stereotypa föreställningar om den egna och ”de Andras” kulturella bakgrund (Coelho 1998, s, 198). Jag konstaterar vikten av att lärarutbildningar och obligatorisk fortbildning säkerställer att hela den svenska lärarkåren ska besitta erfarenhet av ett normkritiskt didaktiskt förhållningsätt.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-354980 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Persson, Jonatan |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0024 seconds