Syftet med denna studie har varit att kartlägga bruket av barnlitteratur i åk F-3 och genom detta analysera barnlitteratur ur ett normkritiskt perspektiv och elevers uppfattningar om dessa normer. De utvalda normerna för studien var kön, genus, etnicitet och funktionalitet. Normerna valdes ut med utgångspunkt i diskrimineringslagen (SFS 2008:567), Skollagen (SFS 2010:800), Barnkonventionen (SFS 2018:1197) samt läroplanens värdegrundsuppdrag (Skolverket, 2019). Studien kombinerades av kvalitativa och kvantitativa insamlingsmetoder för att ge svar på studiens syfte och forskningsfrågor. Som kvantitativ insamlingsmetod genomfördes en webbenkätundersökning för att ta reda på verksamma lärares användning av skönlitteratur i undervisningen. Utifrån resultatet genomfördes en kvalitativ text- och bildanalys av karaktärsskildringar. Analysen genomfördes på ett av de skönlitterära verk som framkom från enkäten samt på ett av forskaren utvalt verk. Studien bestod även av semistrukturerade intervjuer med elever som genomfördes efter uppläsning av de två verken för att undersöka elevers uppfattningar om normer. Sammanfattningsvis visar studien att alla lärare som deltog i enkätundersökningen använder högläsning i sin undervisning, majoriteten av dem dagligen. Syftet med att nyttja högläsning i undervisningen var främst att utöka elevernas ordförråd, bedriva boksamtal samt utveckla kunskaper i och om svenska språket. Det utvalda skönlitterära verk som framkom från enkätundersökningen förstärker enligt studiens text- och bildanalys de normer som existerar i vårt samhälle. Det skönlitterära verk som valdes ut av forskaren visade sig vara normbrytande enligt litteraturanalysen. De elever som deltog i intervjun visade alla att de var vana att läsa/lyssna till böcker som bekräftar de normer som existerar i vårt samhälle – detta då de visade förvåning till mångfald gällande funktionalitet- och genusnormer. Studien visar behov av en ökad medvetenhet gällande de normer som skönlitterära verk innehåller och vilka enligt presenterad teori och tidigare forskning samt studiens litteraturanalys förstärker de stereotypiska normer som råder i samhället. Slutsatsen är att eleverna bör ta del av mer normkritiska verk som utmanar normer. Dessa normer innefattar kön, genus, etnicitet och funktionalitet. En förståelse kring dessa normer kan ge upphov till en djupare förståelse för sig själv och sin omvärld. Elever behöver också få samtala om litteraturen, detta för att utveckla förståelse och kritiskt tänkande kring de eventuella normerna som litteraturen speglar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-85640 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Westbom, Josefin |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds