Varumärket – vår tids viktigaste tillgång. Det är en immateriell tillgång som erbjuder ettexklusivt värde för konsumenten och en möjlighet för företag att utmärka sig från sinakonkurrenter. I genomsnitt upp till 50 % av ett företags balansräkning kan bestå avvarumärket och det beskrivs som lika viktigt som produktens kvalité. Immateriella tillgångarär dock svåra att identifiera och på grund av detta uppstår svårigheter vid erkännande ochkapitalisering. Det saknas även en aktiv marknad för varumärken, vilket försvårarvärderingsprocessen. För att underlätta värderingen har standarder så som IAS 38, IFRS 3 ochISO 10668 framtagits. I dessa finns bland annat definitioner, erkännandekriterier och metoderför beräkning av varumärkets värde.Med detta som utgångspunkt är studiens huvudsyfte att analysera värdering av varumärken ipraktiken. Syftet är också att undersöka hur redovisningsstandarder som ISO 10668, IFRS 3IAS 38 underlättar för professionen vid värdering. För besvara syftet har intervjuer på tre avde största revisionsbyråerna utfösts. Studiens empiri består även av en textanalys av sju olikaföretags årsredovisningar, med syfte att undersöka hur de har värderat sina varumärken.Teorin visar att det finns flera olika värderingsmetoder, där studien presenterar fem av dessa.Resultatet av studien visar att de framtidsorienterade metoderna är de som främst används vidvärdering av varumärken. Relief from royalty är den metod som är vanligast bland deinkomstbaserade tillvägagångssätten. Metoden innebär att man beräknar hur mycket företagettjänar på att äga varumärket istället för att leasa det och få en royaltyavgift, därav namnet,relief from royalty. Det är även möjligt att beräkna värdet med hjälp av förväntade framtidakassaflöden.Slutsatsen i denna studie är bland annat att varumärken utgör en viktig del av företagensbalansräkning, att inte erkänna de skulle ge en felaktig bild av företaget. Även om varumärkeär svårt att definiera och värdera är det bättre att redovisa ett något felaktigt värde än att inteerkänna det alls. Standarderna IAS 38 och IFRS 3 utgör ett ramverk som stödjer ochunderlättar värderingen. Det framkommer dock att ISO 10668 sällan används i praktiken.Metoder som inriktar sig på framtida uppskattade värden är osäkra eftersom de till stor delinnebär bedömningar av händelser som inte har inträffat. Värdering enligt dettatillvägagångssätt ger mer relevanta värden än vid historiska kostnader som bas. Beloppenanses dock brista i tillförlitlighet. För att årsredovisningarna ska kunna vara både relevantaoch tillförlitliga är studiens slutsats att man vid värdering av varumärken bör använda två ellerfler värderingsmetoder. Blir resultatet likvärdigt vid beräkning enligt båda metoder är dettroligt att beloppet är tillförlitligt. / Program: Civilekonomprogrammet
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-17178 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Åkerström, Johanna, Palmqvist, Sandra |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | VT 2013:CE25, |
Page generated in 0.0107 seconds