Syftet med studien är att undersöka och kartlägga en översyn över hur bemanningsenhetens huvudprocess; matchningsprocessen ser ut i nuläget, vidare ska rapporten undersöka hur matchningsprocessen kan förbättras, samt att identifiera kvalitativa förbättringar vilka kan underlätta bemanningsplanerarnas vardagliga arbete. Studien bygger på två frågeställningar; Hur ser matchningsprocessen ut i nuläget? Och Hur kan matchningsprocessen förbättras? Studien är en kvalitativ fallstudie där datamaterialet består av intervjuer, insamling av individuella processkartläggningar samt granskning av officiella och interna dokument. Resultatet av det insamlade datamaterialet påvisar att bemanningsenheten består av en sammansvetsad grupp medarbetare som upplevs ha känslan av meningsfullhet och tillit till sitt arbete. Vidare resulterar studien i att det finns otydligheter och brister inom befintliga rutiner, kvalitetssäkring, ansvarsfördelning, samt inom kommunikations- och informationsvägarna. Vilket leder till att det dels kan bidra till onödiga stressmoment, långa väntetider och otydligheter som upplevs finnas i bemanningsenhetens samverkan med andra verksamheter. Dels att det leder till att upplärningen av nya och tillfälliga medarbetare i nuläget sker muntligt, att uppföljningar och kontroller genomförs vid mån av tid. Förbättringsmöjligheterna som därav föreslås till bemanningsenheten, är två arbetssätt, processledning och språngbrädan. Genom att införa arbetssätten, dokumenteras den kunskap som i nuläget inte finns dokumenterade, en tydlig struktur framträder på hur samverkan mellan verksamheterna ska se ut, och tydliga rutiner på kvalitetssäkringen skapas. Resultatet blir att bemanningsplanerarens vardagliga arbete kan underlättas. / The purpose of the study is to investigate and map a review of how the staffing unit's main process; The matching process is currently in place, and the report will examine how the matching process can be improved, so that qualitative improvements can facilitate the everyday work of staffing planners. The study is based on two questions; What does the matching process currently look like? And how can the matching process be improved? The study is a qualitative case study where the data material consists of interviews, collection of individual process mappings and review of official and internal documents. The results of the collected data show that the staffing unit consists of a close-knit group of employees who are perceived to have the feeling of meaningfulness and trust in their work. Furthermore, the study concludes that there are ambiguities and shortcomings within existing routines, quality assurance, division of responsibilities, as well as within the communication and information channels. This means that it can partly contribute to unnecessary stress, long waiting times and ambiguities that are perceived to exist in the staffing unit's collaboration with other activities. Partly because it leads to the training of new and temporary employees currently taking place orally, that follow-ups and checks are carried out when time allows. The improvement possibilities proposed to the staffing unit are two ways of working, process management and the springboard. By introducing the working methods, the knowledge that is currently not documented is documented, a clear structure emerges on how the collaboration between the operations should look, and clear routines on quality assurance are created. The result is that staffing planners’ everyday work can be facilitated.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-478221 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Morin Berglund, Viktoria |
| Publisher | Uppsala universitet, Industriell teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | SAMINT-LKF ; 22 009 |
Page generated in 0.0023 seconds