Climate change has often been framed as a global issue but slow progress in the global climate negotiations and an increasing need to plan for local adaptation have made it increasingly salient to also discuss the potential of other arenas for climate policy and knowledge production. This dissertation analyzes the interplay between science and policy at the international regional level based on a study of an assessment of the impacts of climate change in the Arctic. In this case, the regional arena brought new actors into climate knowledge production and policy with an increased emphasis on the complexity of social and cultural impacts of climate change among indigenous peoples. The dissertation also shows how the structure of regional political cooperation played a role in highlighting the Arctic as a bellwether for global change. Meanwhile, the political negations that were linked to the regional climate impact assessment were ruled by the same political dynamics and policy positions as the global climate negotiations. The process illustrates how the structure of international cooperation can influence knowledge production about climate change. The dissertation emphasizes the role of vertical interplay among political regimes and how new arenas can make an assessment salient, credible, and legitimate to different actors. It also highlights the political dimensions of focusing on particular spatial scales and governance levels in climate knowledge production and policy. / Klimatförändringarna har ofta gestaltats som en global fråga, men bristen på politiska åtgärder och ett ökande behov att anpassa samhället efter nya klimatförhållanden har gjort det alltmer angeläget att även undersöka vilka möjligheter ett regionalt perspektiv kan öppna för såväl klimatpolitik som kunskapsproduktion. Med utgångspunkt från en studie av en kunskapssammanställning av hur klimatförändringarna påverkar Arktis, analyserar avhandlingen samspelet mellan vetenskap och politik i ett internationellt regionalt samarbete. Studien visar att det regionala sammanhanget gav nya aktörer möjlighet att delta i både den internationella klimatpolitiken och kunskapsproduktionen om klimatförändringar. Det ledde bland annat till en betoning på att det fysiska klimatet är en av många faktorer som påverkar hur Arktis urbefolkningar kommer att drabbas av klimatförändringarna och att även kulturella och sociala faktorer spelar stor roll. Avhandlingen visar också på hur bilden av Arktis som en väckarklocka för de globala klimatförändringarna har vuxit fram ur strukturen för det politiska regionala samarbetet. De politiska förhandlingar som var kopplade till kunskapssammanställningen var däremot färgade av samma intressekonflikter som de globala klimatförhandlingarna. Processen illustrerar hur strukturerna för internationellt samarbete kan påverka kunskapen om klimatförändringar. Avhandlingen lyfter särskilt fram hur nya arenor för politiskt samarbete och det vertikala samspelet mellan politiska regimer på olika nivåer kan göra kunskap om klimatet angelägen, trovärdig och legitim för olika aktörer. Avhandlingen betonar också det finns politiska dimensioner i den skala man väljer för att studera klimatförändringarna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-8517 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Nilsson, Annika E. |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema vatten i natur och samhälle, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 386 |
Page generated in 0.0031 seconds