Följande komparativa studie genomfördes med fokus på hur nationell jämställdhet kan påverka hur elever värdesätter matematik i relation till sitt framtida yrkesval. Studien omfattar totalt tolv länder som delades in i tre jämställdhetskategorier: hög, medel och låg jämställdhetsrankning. Studien analyserar rådata från den internationella elevenkäten TIMSS 2015 för årskurs 8 med hjälp av statistikprogrammet IBM SPSS. Som utgångspunkt för studien används J.S.Eccles Expectancy-Value teorin (vidare EVT-modellen) och Global Gender Gap jämställdhetsindex från World Economic Forums. GGG-jämställdhetsindex redovisar ett mått på länders reella jämställdhetstillstånd. Resultatet sammanställdes i tabeller (se Bilagor och Analys) och analyserades utifrån studiens teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning. I studien formulerades tre frågeställningar där den första undersöker hur elever årskurs 8 värdesätter betydelsen av matematik utifrån fyra aspekter från EVT-modellen. Den andra frågeställningen fokuserar på vilket intresse eleverna har för ett jobb som involverar matematik. Den tredje frågeställningen analyserar sambandet i resultatet mellan de första två frågeställningarna i förhållande till varandra. Studien kom fram till att elevernas värdering av hur mycket de gillar matematik och vilken emotionell kostnad de tillskriver matematik har samband med det intresse som de har för ett jobb med matematik. Sambandet ser ut på så sätt att ju mer elever gillar matematik desto mer intresserade är dem av ett jobb som involverar matematik. Samtidigt tillskriver elever som är intresserade av jobbet också en hög emotionell kostnad till matematiken. I resultatet framkom också stora skillnader mellan pojkar och flickors värdering av matematik i de högt rankade länderna. Med studien som bakgrund ser vi att skillnader i värdering av matematik mellan pojkar och flickor inte behöver innebära något negativt. Istället indikerar de stora könsklyftor i de högt rankade länderna att de erbjuds en större frihet att uttrycka sin könsidentitet. Studien visar att det snarare är likheter i ländernas kulturella ordning än jämställdhetsrankning i sig som påverkar hur pojkar och flickor förhåller sig till matematik inom de tre jämställdhetskategorierna.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-413964 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Gharehchaei Moskvina, Zanna, Nilsson, Josefine |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0022 seconds