Denna studie undersöker vad sex förskollärare i storstockholmsområdet anser betydelsefullt och utmanande i mottagandet av nyanlända barn på förskolan. Vidare undersöks också vilken kompetensutveckling som förskollärarna blivit erbjudna i samband med mottagandet, vad den bidragit till och vad de önskar mer kunskap om. Studien tittar även på hur förskollärarna idag arbetar med mottagandet. Materialet samlas in via djupintervjuer och i dessa framkom att någon direkt kompetensutveckling kring ämnet mottagande av nyanlända inte getts till våra intervjuade förskollärare. Däremot är andra kompetensutvecklingar med framförallt fokus på språkutveckling och språkinlärning givande i deras arbeten. Mer kunskap om andraspråksinlärning samt hur olika traumabeteenden kan yttra sig hos barnen är områden som förskollärarna önskar mer kunskap om. Studien visar att arbetet med mottagande är komplext och innehåller utmaningar. Med ett interkulturellt förhållningssätt menar forskning att mottagande gynnas. Samtliga intervjuade förskollärare beskriver begrepp och kunskap som inte går att sätta ord på, vilket vi i studien väljer att benämna som tyst kunskap. Materialet analyseras med hjälp av KASAM vilket är en modell inom det salutogena perspektivet som studerar hur människors mående kan förändras med hjälp av olika tillvägagångssätt. Materialet analyseras även med hjälp av ett socialkonstruktionistiskt- samt ett interkulturellt perspektiv.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:sh-34072 |
Date | January 2017 |
Creators | Hallman, Erika, Widell, Hanna |
Publisher | Södertörns högskola, Lärarutbildningen, Södertörns högskola, Lärarutbildningen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0068 seconds