Syftet med denna studie var att belysa hur pedagogerna beskrev att de använde lågaffektivt bemötande på förskolan. Syftet var vidare att synliggöra i vilka situationer de använde strategin i arbetet med barn som har problemskapande beteende. Vi använde en kvalitativ metod för att besvara våra forskningsfrågor och intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet i studien visade att pedagogerna som deltagit i studien uttryckte att de medvetet arbetade utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt, både med barn som har problemskapande beteende, men även generellt i hela barngruppen. De använde liknande strategier och anpassade strategierna efter barnens individuella behov och förutsättningar. Pedagogerna anklagade inte barnen för att vara problematiska, utan poängterade att det var förskolans miljö och undervisning som behövde utvecklas. Pedagogerna utgick från det relationella perspektivet i sitt arbete med lågaffektivt bemötande och lade stor vikt vid att relationen till barnen skulle vara gynnsamma för båda parter. Pedagogerna synliggjorde problemen som uppkom genom att koppla dem till miljö och organisation, och beskrev att kritisk granskning av professionen och verksamheten var central, för att undervisningen skulle kunna utvecklas på bästa sätt. Pedagogerna betonade även att det var grundläggande att barn inte fick skuldbeläggas och att de borde bemötas där de var, utifrån deras enskilda kompetenser och behov.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-74500 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Johansson, Jessika, Berg, Johanna |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik, Luleå tekniska universitet, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds