När glöden falnat En urban begravningsplats i fridfull natur Var kommer jag att begravas? Idag flyttar fler och fler in till storstäderna, och man lämnar ofta släkten kvar på hemorten. Det nya livet i storstaden byggs upp runt arbete och de nära relationer till vänner man får, och inte uppbyggda på släktskap. Som storstadsbo kanske man inte identifierar sig med ”hela” Stockholm, det som innefattar de främmande förorterna, där inga anhöriga eventuellt kunnat bo, utan mer med staden ”som sådan”. Om man då mitt i livet avlider – skulle lösningen vara att skickas till födelseorten för en jordfästning? I mitt fall finns ingen familj kvar där, föräldrarna är döda och syskonen är spridda över landet. Det känns märkligt och tomt att veta att man hamnar på en plats som sällan skulle bli besökt, och som de flesta av mina vänner inte alls känner till. Så kom jag att fundera över begravningsplats – en urban och nydanande sådan – i detta fall i Stockholm - en som inte måste ligga på Sergels torg precis, men som kunde vara så pass central att det inte skulle kännas främmande eller långt bort. Så tog min idé form. Den kunde appliceras som ”Djurens urbana minneslund” också – Välj själva! I detta arbete har jag dock valt att fokusera på mänskligheten. Kerstin Persson, Norrmälarstrand, Stockholm / As the ember has gone out An urban burial ground in peaceful nature Where will they bury me? Today more nd more people move into the big cities, leaving relatives behind. The new life becomes different and connects to work and the new relations one makes here, not connected to family bounds. As a big-city dweller one may not identify with the “whole of the city”, as one has no relatives living in that or that area, but with the City itself. Then, if one in the middle of walk of life unexpectedly passes away – would the solution be to be sent back to one´s birthplace to be bried? Well, in my case there are no family left there as mother and father have passed away and sister and brother lives at different places in our country. It feels remarkably and empty to be put at a place where people seldom or never would come to, as most of my friends don´t even really know where it is. Here I came to think of forming some kind of cemetery that also would fill “My needs”, a one – kind of urban but in the peaceful nature – fitting many peoples – of today´s need – in the city of Stockholm. This idea could also very well fit into the idea of an urban cemetery for animals. Here I have focused on the idea for humans though. Choose Yourself! Kerstin Persson, Norrmälarstrand, Stockholm
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-145340 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Persson, Kerstin |
| Publisher | KTH, Arkitektur |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0079 seconds