Avsikten med denna kvalitativa studie är att lyfta de nationella minoriteternas betydelse i förskolan. Minoritetspråket meänkieli har gått från att vara skambelagt till att ses som en merit, speciellt vid rekrytering av förskolepersonal. Studiens syfte är att kartlägga vilka förutsättningar en förskolechef tillhandahålls för att främja arbetet med meänkieli i förskolan samt vilket ansvar en förskolechef har i relation till styrdokument och lagar. Semistrukturerade telefonintervjuer med förskolechefer inom förvaltningsområdet för meänkieli har använts som metod för att besvara studiens syfte och forskningsfrågor. Tidigare forskning synliggör att minoriteterna historiskt sett haft varierande form av inflytande i det svenska skolsystemet och att de bemötts av statligt mostånd. idag är minoriteterna uppmärksammande i samhället och ges goda förutsättningar i form av kommunala satsningar. Studien synliggör att det krävs engagemang på alla nivåer för att skapa framgångsrikt minoritetsarbete samt att olika geografiska placeringar kan erbjuda olika former av lokala förutsättningar. De nationella minoriteternas rättigheter förtydligas i den kommande reviderade läroplanen som träder i kraft 1 juli 2019. i studein uppmärksammas olika maktförhållanden som diskuteras i relation till poststrukturalismen med utgångspunkt i Foucalts maktteori.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-72629 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Boman, Ida, Funck Harnesk, Amelie |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds