Den här studien syftade till att belysa hur några pedagoger med olika typ av bakgrund, verksamma i ett homogent svensktalande respektive ett mer mångkulturellt område, tänker om och arbetar med flerspråkiga barn i förskolan. Frågeställningarna rörde pedagogernas syn på hur en språkstimulerande miljö bör utformas, positiva samt negativa aspekter i arbetet med flerspråkiga förskolebarn, samt om skillnader i uttalanden hos de olika yrkesrollerna kunde utrönas. Jag ville också ta reda på om barnens modersmål talades i verksamheten eller om dess ursprung lyftes fram på något annat vis. Jag använde mig av intervjuer som forskningsmetod. Min resultatanalys visade att samtliga pedagoger betonar användandet av ett nyanserat, rikt och benämnande språk i det vardagliga talet, under alla situationer i verksamheten. För barn med annat modersmål än svenska blir det extra viktigt med stöd i form av bilder och konkret material, enligt pedagogerna. Problematiska aspekter med att tala flera olika språk i verksamheten, som lyftes fram var dels organisatoriska - att erhålla pedagoger med en viss flerspråkig kompetens - och dels att hålla en sund balans där också det svenska språket ska betonas. På två av förskolorna talar pedagogerna andra språk än svenska i den dagliga verksamheten. De gör detta med hänvisning till de positiva kognitiva effekter barnet får. Tvärtemot detta har en förskollärare på en annan förskola valt att inte tala flera olika språk i verksamheten. Hon menar att detta sänder ut negativa signaler till de barn vars modersmål inte talas av någon av pedagogerna. Generellt sett framkom en ståndpunkt hos pedagogerna om att problem och svårigheter ingår i yrket, det ingår att anstränga sig, varför exempelvis språkförbistringar egentligen inte anses vara jobbigt. / The aim of this study was to shed light on how some teachers with different backgrounds, in a homogenous Swedish-speaking and a more multicultural area, think about and work with multilingual children in preschool. My research questions concerned the teachers’ vision of how a language stimulating environment should be designed. If multilingual children need a particular design - plus positive and negative aspects of the work with multilingual preschool children, as well as if there’s differences between the statements of the various professional roles. I also wanted to find out whether children's mother tongue was spoken in the everyday praxis or not - or if the child’s origins were highlighted in other ways. Interviews were used as my reasearch metod. My results showed that all teachers stress the use of a nuanced, rich and naming language in everyday praxis. For children with a mother tongue other than Swedish, it becomes more important with language aid, like pictures and concrete materials, according to teachers. Problematic aspects of speaking several languages in preschool were partly organizational - to obtain staff with multilingual skills - and partly to keep a balance in also emphasizing Swedish. In two of the preschools’ everyday activity, teachers speak languages other than Swedish. They do this referring to the positive cognitive effects on the child. Contrary to this, a preschool teacher at another preschool chose not to speak other languages in everyday activity. She feels that this sends out negative signals to the children whose first language is not spoken by any of the teachers. In general, there was a position with the teachers that problems and difficulties are in the profession, making an effort forms a part of the occupation.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:su-35231 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Cleve, Linn |
| Publisher | Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0751 seconds