Det är terapeuten som definierar situationen i terapirummet och vanligt är att terapeuten betonar betydelsen av den unika individen, vilket kan medföra att sociala och kulturella faktorer förbises. Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters reflekterade kring kön, genus och sexualitet. Frågeställning: Vilka diskurser framträder i terapeuters utsagor om genus, kön och sexualitet utifrån terapeutisk praktik samt utifrån personliga erfarenheter? Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem psykoterapeuter och resultatet analyserades utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv. Resultat: Tre diskurser identifierades; den psykologiska, den biologiska och den samhälleliga. De två förstnämnda diskurserna kännetecknades av meningsbyggande utifrån dominanta diskurser, med en dikotomisk syn på kön, heteronormativ föreställning om sexualitet, naturaliserade uppfattningar om moderskap, intrapsykiska förklaringsmodeller och avsaknad av en kritisk och reflexiv hållning. Den samhälleliga diskursens normkritiska aspekt kännetecknades av en kritisk och flexibel hållning i förhållande till det egna kunskapsfältet, uttryck gjordes för kunskap om makt och ställningstaganden uttrycktes emot heteronormativa förväntningar i vår sociala och politiska kontext. I diskussionen lyftes frågan om vilket ansvar terapeuten har för att lyfta in frågor om makt i terapin samt behovet av reflexivitet inom det psykologiska kunskapsfältet. / The therapist defines the situation in the therapy-room and the emphasis of the unique individual is common, instead of being aware of social and cultural elements. The aim of this study was to examine therapists reflections of gender, sex and sexuality. Questionformulation: Which discourses emerge out of the therapists stories about gender, sex and sexuality based on their clinical work and personal experiences. Method: Semistructured interviews were effectuated with five psychotherapists and a discursive psychological perspective was used in analysing the results. Results: Three discourses were identified; the psychological, the biological and the social. The two discourses first lined were recognised by meanings of dominant discourses, including a dichotomy view on gender, a heteronormative idea of sexuality, naturalised opinions of motherhood, intrapsychic explanations and a lack of a critical stance towards the discipline of psychology. The social discourse embraced a norm critical aspect, which was recognised by a critical and flexible stance, a knowledge in power and stances against heteronormative ideas in our social and political context. In the discussion were themes highlighted such as the responsibility of the therapist when it comes to questions of power in therapy and the need for reflexivity within the discipline of psychology.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-5277 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Rödström, Emelie |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0027 seconds