Return to search

Officersprofessionen och den Nya Befälsordningen : argumenten kring ett befälssystem under ett kvarts sekel

Syftet m denna uppsats är att kategorisera argumenten för och emot enbefälssystemet och diskuteraargumentens relevans utifrån en tids- och professionsaspekt. 1983 infördes det Nya Befälssystemet(NBO) vilket innebar att Sverige övergav den sorts flerbefälssystem som i princip ärallenarådande i resten av världen. Detta befälssystem har i allt större omfattning kommit att diskuteras.Detta arbete vill visa på den bredd av argument som förekommer (både för och emot),kategorisera argumenten utifrån en professionsteoretisk utgångspunkt samt visa om det finns enskillnad i argumenten beroende på om de är från tiden för NBO införande eller från nutid. Dennadel har genomförts som en kvalitativ textanalys av främst officiella dokument och vetenskapligaarbeten från Försvarshögskolan. För att tillföra ytterligare en dimension på argumentenprövas ett mindre urval emot uppfattningen ur ett Flygvapenperspektiv. Här används intervjuerför insamling av empiri. Som teoretisk bas har James Burks indelning av en profession i treelement expertis, jurisdiktion och legitimitet använts. Som komplement har Bengt Abrahamssonsbeskrivning av kåranda och Steven Brints indelning i praktiker, experter och eliter använts.Bredden av argument är stor, men bilden har förändrats sedan 1983. Dagens argument ärmer motstridiga än de i huvudsak positiva under det tidiga 1980-talet. Argumenten uppfattasinte i alla stycken som giltiga i Flygvapnet. / The purpose of this thesis is to categorise the arguments for and against the Swedish consolidatedofficer system and to discuss the relevance of these arguments from a professional viewpoint andin terms of time.In 1983 the Consolidated Officer System was introduced, which meant that Sweden abandonedthe kind of officer, non-commissioned officer system that prevails in practically every othercountry. This system has become a subject for ever-increasing debate. This thesis intends toshow the breadth of arguments that exist (both pro and con), to categorise these arguments withthe help of professional theory, and to show whether or not there is a difference in the arguments,depending on whether they date from the introduction of the new system or from today.This part of the work was conducted as a qualitative analysis of texts, mostly from officialdocuments and works from the Swedish National Defence College. To add a further dimensionto the arguments, a small selection has been tested in an air force context. Here interviews wereused to collect the empirical facts. James Burk’s description of a profession as consisting ofthree elements - expertise, jurisdiction and legitimacy - has been used as a theoretical base.Bengt Abrahamsson’s description of esprit de corps and Steven Brint’s division of a professioninto practitioners, experts and elites have been used to complement this base. The range of argumentsis wide, but the picture has changed since 1983. The arguments of today are more contradictorythen the generally positive ones of the early 1980’s. Not all of the arguments are consideredto be valid from an air force perspective. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:fhs-1506
Date January 2006
CreatorsJärkeborn, Stefan
PublisherFörsvarshögskolan
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0021 seconds