Förskolan har genomgått en stor förändring genom årtionden. Genom att förskolan skrevs in i skollagen (SFS 2010:800) kom förskolan att tillhöra utbildningssystemet 2010, det medförde även att förskollärare fick förskollärarlegitimation och då även ansvaret över undervisningen i förskolan. Förskollärarprofessionen har stärkts ytterligare genom Läroplan för förskolan, Lpfö18 (2018). Läroplanen förtydligade ansvarsfrågan och förskollärarnas ledarskap i förskolan där förskolläraren leder förskollärar-kollegor, barnskötare och annan personal på avdelningen. Förskolläraren leder även arbetslagets systematiska kvalitetsarbete genom att följa upp och utvärdera undervisningen. Utvärderingen behöver ha ett tydligt barnperspektiv vilket synliggörs genom dokumentationer av undervisningstillfällen. Syftet med studien är att synliggöra förskollärares skilda syn på sitt pedagogiska ledarskap, mer specifikt tolkning av uppdraget och deras uppfattningar av undervisning i barngrupp. I studien används en fenomenografisk ansats med semistrukturerade interjuver där det empiriska materialet tolkas utifrån det teoretiska begreppet professionell identitet. Studiens resultat visar att informanterna ser positivt på den förändring som har skett inom förskolan där förskollärarens ledarskap har stärkt både genom skollag och läroplan vilket har lett till en starkare förskollärarprofession. När förskolläraren leder sina förskollärar-kollegor behöver ledarskapet vara flexibelt med ett växelvist ledarskap. När det finns fler förskollärare har även de ett ledaruppdrag, då förskolläraren inte leder blir hen en följare i stället. Då förskolläraren leder behöver hen även växla mellan olika ledarstilar för både när det handlar om barngruppen som arbetslaget. Helhetstänket i arbetet hur arbetslaget arbetar med förskolans prioriterade läroplansmål och hur de når de uppsatta målen är viktigt. Förskolläraren ska tolka läroplan, skollag och andra nationella styrdokument och omsätta det till de lokala styrdokumenten som finns på förskolorna. Informanterna menar att alla de lokala styrdokumenten de arbetar med är till en god hjälp i arbetet med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten. Informanterna menar att det ingår i förskollärarnas ledarskap att påminna övriga i arbetslaget om mål och beslut som har tagits samt vilket innehåll den planerade undervisningen med barnen ska ha. Det är även viktigt för informanterna att alla som ingår i arbetslaget känner sig delaktig i arbetet och i undervisningen, även om det är förskolläraren som leder arbetet. Att ta hand om arbetslagets åsikter kan göras genom att reflektera tillsammans. Hela arbetslaget arbetar med att vara medupptäckare och samla in dokumentationer som sedan används i reflektion på arbetslagsmöten. Att låta barnen vara med och dokumentera undervisningen samt att barnens reflektioner tas tillvara är en viktig del i den uppföljning av verksamheten förskolläraren leder samt hur lärmiljön på förskolan och på avdelningen kan utvecklas för att främja barnens lek. Resultatet visar även att förskollärarna undervisar under hela dagen, förutom den planerade undervisningen sker undervisning som är i ständig rörelse som kan ske genom att fånga barnens uppmärksamhet genom ”here-and-now knowledge”.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-43736 |
| Date | January 2024 |
| Creators | Gustafsson, Annsofi |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds